Magsäckscancer

Kallas också Ventrikelcancer

Senast ändrad 2015-05-18 av Jenny Ryberg Vårdadm sekreterare

Magsäckscancer drabbar 600 män och 300 kvinnor årligen i Sverige. Hälften så många som under 60-talet insjuknar nu. De flesta patienterna är över 50 år. Magsäckscancer är en allvarlig sjukdom, men om den upptäcks i tidigt stadium finns goda chanser att bli frisk.

Om sjukdomen är spridd kan behandling med cytostatika ge tillfällig temporär lindring och förlängt liv.

Magsäckens funktion
Magsäcken lagrar temporärt det man äter och magsäcksväggens kraftiga muskler knådar och sönderdelar maten och släpper ut den i tolvfingertarmen i små portioner. Slemhinna ger ifrån sig saltsyra som gör att magsäcksinnehållet blir surt och dödar bakterier. Från slemhinnan i magsäcken utsöndras dessutom många ämnen som har viktiga funktioner i kroppen.

Tumörbiologi
Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. De flesta celler måste regelbundet ersättas med nya och detta sker genom att celler delar sig. När cellen delar sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler som är en exakt kopia av föregående cell. Oftast fungerar celldelningen, men skador kan ibland uppstå i cellens arvsmassa, DNA, som kan medföra att cellen tappar förmågan att kontrollera delningen och spontan död (apopotos) vilket ger okontrollerbar tillväxt och innebär att en cancer har uppstått. Det som således kännetecknar cancerceller är att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en solid tumör. Det kan beräknas att för en cirka 1 cm stor solid cancer ska uppstå krävs det cirka 30 fördubblingar och cellantalet är då 109. Celldelningstiden är varierande men anges till flera månader – det vill säga det är flera år sedan den första cellskadan uppstod. Den bakterie som orsakar magsår (helicobakter pylori) är inblandad vid uppkomsten av magsäckscancer.

Orsaker
En av de viktigaste riskfaktorerna för att utveckla ventrikelcancer är helicobakter pylori infektion, som genererar en mer än dubblerad risk. Risken att få magsäckscancer dubbleras om man röker. Andra riskfaktorer är fetma, rökning, mat som innehåller rikligt med cancerframkallande ämnen samt hög ålder. Det anges att mycket frukt och grönt i maten minskar risken.

Så ställs diagnosen

Klinisk bild
Magsäckscancer medför inga eller mycket lindriga, diffusa symtom som sveda och smärta i maggropen eventuellt illamående försämrad aptit som medför trötthet och viktnedgång.  Liknande symtom anges vid magkatarr (dyspepsi) eller magsår.
Kräkningar med eller utan blod, blod i avföringen och blodbrist är ett tydligt tecken på allvarlig sjukdom. Blodet i avföringen och kräkningarna kan se svart ut. Dessa symtom ska alltid medföra läkarkonsultation och utredning.

Diagnostik - utredning
Diagnos magsäckscancer fastställs med hjälp av gastroskopisk undersökning av magsäcken och samtidig vävnadsprov från förändringar slemhinnan. Vid en gastroskopi förs en tunn och böjlig slang, ett gastroskop, ner i magen via munnen och svalget. Vid behov lokalbedövar man svalget och ger även annan medicinering. Om tumören vuxit djupt in i magsäcksväggen kan det vara svårt att ta ett vävnadsprov. I dessa fall kan man bedöma misstänkt cancer utifrån förändringens och väggens utseende och styvhet. Avvikelser i magsäcksväggen kan vid behov bedömas med hjälp av en ultraljudsundersökning som görs genom gastroskopet. Ibland kan en slutlig bekräftelse på diagnosen bara säkerställas i samband med operation. Före operationen görs vanligtvis även en datortomografiundersökning (CT) av buken eller hela kroppen för att fastställa den preoperativa kliniska stadieindelningen som är tumörstorlek, metastaser och cancerinväxt i närliggande organ.  Detta fastställer om operation är motiverad, vilken operationsmetod som ska användas och förväntat resultat, prognos, överlevnad och komplikationer.

Cancer i magsäcken som sprider sig till omgivande vävnader (bukspottkörtel, diafragma, bukväggar, lymfkörtlar och leverns undersida) eller via blodcirkulationen till lever, lungor och skelett. I dessa fall är sjukdomen inte botbar och patienten erbjuds palliativ behandling.

FDG-PET är en bättre metod att diagnostisera fjärrmetastaser än CT.

Cancerns vävnadstyp fastställs genom en mikroskopisk undersökning. Den vanligaste typen, 95 % av all magsäckscancer, kallas adenocarcinom. Magsäckscancer kan också vara gastrointestinal stromacellstumör, carcinoid, lymfom, leiomyosarkom, med mera. Alla tumörer i magsäcken är inte cancer, utan det finns också godartade tumörer.

Behandlingsalternativ

Behandlingen av patienter med magsäckscancer baseras på att kombinera exakt diagnos och en individuell behandlingstrategi grundad på gällande regionalt vårdprogram och fastställs i multidisciplinär terapikonferens (MDT).

En professionell skicklig information om behandlingsupplägg, risker och komplikationer under hela behandlingsförloppet är absolut nödvändig. För inte svensktalande patienter ska denna information ges med professionell tolk. I tidigt skede är det också rekommenderat att patienten får en kontaktsjuksköterska.

Vid undernäring på grund av cancer bör nutritionsbehandling initieras med hjälp av dietist. Undernäring definieras som 5 % viktnedgång på tre månader.

Behandlingsresultat redovisas i ett nationellt register som möjliggör att jämföra vårdresultat från olika sjukhus och regioner.  Det finns ett samband mellan antalet fall av magsäckscancer ett vårdteam handlägger och terapi-resultat.

Patienter med kirurgiskt kurativ sjukdom
Om utredningen visar att magsäckscancern inte har spridit sig är det främsta målet en botande, kurativt syftande operation. Operationens omfattning beror på tumörens storlek och läge och innebär att magsäcken delvis eller helt avlägsnas och mag-tarmpassagen sedan återställs. Vid operationen tar man också bort närliggande lymfkörtlar, för att få bort eventuella cancerceller som spridit sig till dessa lymfkörtlar och detta ger dessutom viktig information om cancerns spridningsgrad. Följdtillstånd efter resektionskirurgi är reducerad magsäcksvolym, dumping, och nutritionsunderskott.
Den preoperativa kliniska stadieindelningen – tumörstorlek, cancerinväxt i närliggande organ och metastaser har mycket stor inverkan på behandlingsresultat resultat, överlevnad och komplikationer. Överlevnad är klart korrelerat till om en R0 (radikal) eller R1 (ofullständig) resektion är utförd. Detta fastställs av den mikroskopiska undersökningen av den bortopererade vävnaden.

Preoperativ onkologisk behandling i kurativt syfte
Dessa visar att preoperativ ECF/CF-terapi, förbättrar 5-års överlevnaden 13-14 %, minskar tumör storlek och stadium, och ökar antal kurativa resektioner jämfört med de patienter som opereras utan förbehandling. Oxaliplatin ger ytterligare överlevnadsvinst.

Adjuvant behandling
Cytostatika av samma slag efter operationen kan reducera risken för återfall.

Patienter med inte botbar cancer - Palliativ behandling

Cytostatika
Sammanfattningsvis antyder studier att cytostatikaterapi för utvalda patienter förlänger medianöverlevnaden med i storleksordningen sex månader och förbättrar livskvaliteten jämfört med bara bästa stödjande behandling.

Om magsäckscancern är så spridd att kurativt syftande kirurgi inte kunnat genomföras är behandlingsförsök med cytostatika motiverat. Vid HER2-positiv magsäckscancer kompletteras behandlingen med läkemedlet Trastuzumab (målsökande molekyl).  Cytostatikabehandling medför att tumörerna kan bli mindre eller helt sluta växa under viss tid och om tumörerna reagerar bra på behandlingen kan detta kan ge patienten reducerade symtom och förlängd livslängd.
Den förväntade livslängden hos patienter med långt framskriden magsäckscancer har med cytostatikabehandling ökat under senare år.

Nutrition
Dietistsynpunkter?

Smärtstillande
Smärtläkare?

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Magsäckscancer är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Magsäckscancer ingår i tema Tema cancer och Tema kirurgi