Matstrupscancer

Kallas också Esofaguscancer

Senast ändrad 2015-05-18 av Jenny Ryberg Vårdadm sekreterare

Cancer i matstrupen och i övre magmunnen uppvisar stora likheter både vad gäller uppkomst och behandling. Bägge tumörtyperna kräver ett specialitetsöverskridande samarbete mellan kirurgi och onkologi.
Tumörer i gastroesofageala övergången (kardiacancer) intar en särställning mellan esofagus- och ventrikelcancer. Begreppet kardia är dåligt definierat och gastroesofageala övergången representerar bättre det aktuella anatomiska området. Den senare utgör en av de snabbast ökande tumörformen i magtarmkanalen. Orsaken till detta är gastroesofageal reflux sjukdom och dess följdtillstånd Barretts esofagus samt övervikt.

Skivepitelcancer, som är associerat med bland annat rökning och alkoholkonsumtion, har minskat i incidens.

 

Så ställs diagnosen

Symtom och kliniska fynd
Svårigheter att svälja och smärtsam sväljning av fast föda är dominerande symtom. Symtomen uppträder först då lumen försnävats till hälften eller två tredjedelar.  Följden av försvårad sväljning blir en kraftig viktminskning. Hosta, heshet och kontinuerlig smärta i bröstet talar för överväxt på kringliggande organ.
Patienter med tidig cancer, företrädelsevis adenocarcinom i Barretts esofagus, diagnostiseras i regel utan föregående symtom vid kontrollgastroskopier, eller vid kontrollgastroskopier på grund av övre gastrointestinal blödning. Redan tidigt i förloppet registreras en avmagring

Diagnostik - utredning
Diagnoserna esofagus- och kardiacancer ska alltid vara PAD-verifierade. Patienten informeras om sin tumördiagnos av utredande läkare, vilken även ansvarar för att patienten omhändertas på adekvat vårdnivå. Patienterna ska kunna erbjudas operation senast tre veckor från diagnosdatumet.
Endoskopi med vävnadsprov ställer diagnosen.  CT brösthåla och buk ingår i den preoperativa utredningen för att bedöma tumörens lokala utbredning och eventuell fjärrmetastasering.
Kontraströntgen av esofagus eller/och endoskopiskt ultraljud kan vara indicerat. Vid proximal esofaguscancer bör bronkoskopi göras för att påvisa/avskriva tumörinfiltation till luftrören.

Behandlingsalternativ

Behandlingen av patienter med matstrupe - kardiacancer baseras på att kombinera exakt diagnos och en individuell behandlingstrategi grundad på gällande regionalt vårdprogram och fastställs i multidisciplinär terapikonferens (MDT).

En professionell skicklig information om behandlingsupplägg, risker och komplikationer under hela behandlingsförloppet är absolut nödvändig. För patienter som inte talar svenska ska denna information ges med professionell tolk. I tidigt skede är det också rekommenderat att patienten får en kontaktsjuksköterska.

Vid undernäring på grund av cancer bör nutritionsbehandling initieras med hjälp av dietist. Undernäring definieras som 5 % viktnedgång på tre månader.

Behandlingsresultat redovisas i ett nationellt register som möjliggör att jämföra vårdresultat från olika sjukhus och regioner.  Det finns ett samband mellan antalet fall av magsäckscancer ett vårdteam handlägger och terapi-resultat.

Patienter med kirurgiskt kurativ cancer

Kirurgi
För patienter med intrathorakal esofaguscancer, med eller utan afficierade regionala körtlar, innefattar en kurativt syftande esofagusresektion med borttagande av hela intraabdominella och intrathorakala esofagus. En bloc med resektion av regionala lymfkörtelstationer med kringliggande fett och stödjevävnad i buk och thorax. Denna så kallade tvåfälts-resektion (buk, thorax) rekommenderas till patienter som har god allmän kondition och tumören belägen i mellersta eller nedre intrathorakala esofagus med tumörväxten begränsad till esofagusväggen och regionala lymfkörtelmetastaser. Vid mer avancerat tumörstadium bör perioperativ kemo- eller neoadjuvant kemoradioterapi övervägas. Passagen återställs med att magsäcken omformas till ett rör som sys till matstrupe. Om preoperativ onkologisk behandling visat kraftig tumörrespons kan kurativ resektion enligt ovanstående principer motiveras.

Patienter med inte botbar cancer- Palliativ behandling
De patienter som erbjuds palliativ behandling är såväl patienter med fjärrmetastaser som patienter med annan medicinsk åkomma som kontraindicerar försök till kurativ behandling.

Patienter med lokaliserad esofaguscancer som avböjer kirurgi och patienter med lokalt avancerad icke operabel tumör utan känd fjärrspridning, och i övrigt god hälsa, bör i första hand erbjudas kurativt syftande kemo- eller kemoradiobehandling och inte palliativ behandling enbart.

För Patienter med generaliserad sjukdom är behandlingsmålet god palliation. Sväljningsbesvär är det vanligaste specifika besväret och målet med den palliativa behandlingen är att återställa sväljningsfunktionen (patienten ska kunna svälja sin egen saliv) och optimera livskvalitén.

Sammanfattningsvis antyder dessa studier att cytostatikaterapi för utvalda patienter förlänger medianöverlevnaden med i storleksordningen sex månader och förbättrar livskvaliteten jämfört med bara bästa stödjande behandling.

Innan patienten erhåller strålbehandling och/eller kemoterapi är det viktigt att han eller hon förbereds med anläggande av en subkutan venport, samt en nutritiv gastro- eller jejunostomi så att man förvissar sig om en venös tillfartsväg och möjlighet att nutriera patienten enteralt. Under förutsättning att gastroskopet passerar tumören kan perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) i regel opereras in polikliniskt under lätt sedering. Ett alternativ till PEG är gastrostomikateter eller kateterjejunostomi. Dessa ingrepp kräver laparotomi alternativt laparoskopi, men kan läggas in direkt vid primäroperationen om tumören är inextirpabel.

En speciell komplikation vid esofaguscancer är fistelutveckling till luftvägarna. Detta problem kan lösas med en täckt stent som placeras över tumörområdet i matstrupen eller i luftstrupen.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Matstrupscancer är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Matstrupscancer ingår i tema Tema cancer och Tema kirurgi