Njurbäcken­inflammation

Kallas också pyelonefrit, febril urinvägsinfektion

Vad är njurbäckeninflammation?
( pyelonefrit eller febril urinvägsinfektion)

En infektion med bakterier i en eller båda njurarna. Hos mannen kan infektionen även sitta i prostatakörteln.

Blåskatarr (cystit, nedre urinvägsinfektion) är en mycket lindrigare typ av urinvägsinfektion där infektionen sitter i urinblåsan och inte omfattar njurar eller prostata.

 

Hur smittar det?

Hos kvinnan orsakas infektionen av hennes egna tarmbakterier som ”klättar upp” i urinröret, in i urinblåsan och via urinledarna till njurarna. Om det går till på samma sätt hos mannen vet man inte säkert. Sannolikt kan bakterierna finnas i prostatan hos mannen under lång tid utan att ge symptom.

 

Vilka symptom är vanliga?

Feber över 38°C. Ryggvärk. Ömhet i sidan. De flesta har också symptom från de nedre urinvägarna såsom sveda vid vattenkastning, att de måste kissa ofta.

Illamående och kräkningar är inte ovanligt. I enstaka fall drabbas patienten av svår sjukdom med omtöckning och blodtrycksfall och måste då omedelbart tas omhand på sjukhus.

 

Hur ställer man diagnos?

Ovan beskrivna symptom samt att man påvisar bakterier i urinen. Laboratoriet kan odla fram bakterier från ett urinprov. Ibland kan ”urinstickor” som doppas i urinprovet vara till hjälp för att ställa diagnos.

 

Hur behandlas sjukdomen?

Antibiotika i tablettform eller ibland till en början via ”dropp” avdödar bakterierna i urinvägarna. Gravida brukar få behandling inneliggande på sjukhus de första dagarna. Om man är allmänt påverkad eller har täta kräkningar får man läggas in på sjukhus.

 

Hur länge är man sjuk?

Febern, liksom övriga symptom, brukar i de flesta fall försvinna inom tre dagar efter inledd behandling. Total behandlingstid brukar vara 10-14 dagar. Trötthet är vanligt ytterligare en till två veckor. De flesta njurbäckeninflammationer läker utan problem. Enstaka njurbäckeninflammationer i vuxen ålder innebär ingen risk för bestående skada på njurarna.

Återfall är dock inte ovanliga. Speciellt skall man vara uppmärksam på symptom månaden efter att man har avslutat sin antibiotikabehandling.

 

Hur vet man att infektionen har läkt ut?

Ibland kan bakterierna stanna kvar i urinen eller komma tillbaka efter avslutad antibiotikabehandling. De behöver då inte alltid ge symptom. De behöver inte heller alltid vara farliga. I enstaka fall är det en signal för någon annan urinvägssjukdom såsom njursten. Detta är en av orsakerna till att du bör komma på återbesök till läkare inom några veckor efter att du tagit sista antibiotikatabletten. Du får besked av din läkare var kontrollen skall ske. Du skall då ha med ett urinprov för odling och kontroll med ”urin-stickor”. Ofta kontrolleras också några blodprover. Ibland kallas du till provtagning en tid innan ditt återbesök så att provsvaren är klara när du kommer. Detta är en av orsakerna till att patienter ibland behöver komma på återbesök till läkare inom några veckor.

 

Anvisningar för urinprov till odling

  • Urinprovet tas, om möjligt, när det gått minst 4 timmar sedan föregående tömning av urinblåsan. Morgonurin är allra bäst.

  • Tvättning behövs ej.

  • Kvinnor: Sitt bredbent på toaletten och för isär blygdläpparna.
  • Män: För tillbaka förhuden.

  • Kissa först en liten skvätt urin i toaletten. Tag därefter urinprovet i en liten ren burk.

  • Sätt på locket och ställ burken i kylskåpet (ej frys) tills du åker till sjukhuset.

  • Transportera sedan burken med urinprovet i en plastpåse med isbitar.                                      

 

Vad gör man om man inte blir bra?

Om symptomen inte försvinner, eller om du får symptom ånyo skall du söka läkare.

 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Njurbäckeninflammation är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Njurbäckeninflammation ingår i tema Tema infektion