Pulsåderbråck

Kallas också Aneurysm

Senast ändrad 2015-05-20 av Klas Österberg Sektionschef

Kroppspulsåderbråck (aortaaneurysm) uppstår ibland hos personer som  har åderförkalkningssjukdom. Pulsåderbråck innebär en sjuklig vidgning av ett kärl. Ofta känner man inte av pulsåderbråck och vidgningen kan därför ske omärkligt under många år. Om kroppspulsåderbråcket blir mycket stort kan det brista, vilket innebär en stor risk för inre blödningar som kan vara livshotande. Aortaaneurysm är vanligast hos den manliga befolkningen, omkring 75-80 % av de som drabbas är män.

Upptäcks ofta av en slump

De flesta pulsåderbråck har tidigare upptäckts av en slump vid utredning av olika sjukdomssymtom i buken. Numera, erbjuds alla 65 åriga män ultraljudsundersökning av sin kroppspulsåder. Hos några procent av de som screenas hittas aortaaneurysm.

Undersökningen görs med ultraljud, är helt smärtfri och tar cirka fem minuter. Man får direkt besked om storleken på ådern är normal eller inte. Om det finns ett bråck på kroppspulsådern får man träffa en sjuksköterska eller läkare för att diskutera kontroller eller den behandling som kan behövas. Man kan leva med ett måttligt stort aortaaneurysm i magen utan någon risk för att det skall spricka. Vid stora mått eller snabb storleksökning kan operation bli aktuell.

Livsstilsförändringar viktiga

Viktiga åtgärder vid konstaterat pulsåderbråck är detsamma som vid annan åderförkalkningssjukdom, det vill säga livsstilsförändringar som rökstopp, motion och bra kost. Det är också viktigt att andra sjukdomstillstånd som högt blodtryck eller höga blodfetter behandlas.

Kontroller med 1-årsintervall

Patienter som har aortaaneurysm kontrolleras oftast med ultraljudskontroller och vanligen med 1-årsintervall. Vid mindre pulsåderbråck med 2-årsintervall. Om vidgningen blir stor kan operation bli aktuellt. När din läkare föreslår operation har man gjort en avvägning av de risker behandlingen innebär, jämfört med den risk det är att ha pulsåderbråcket kvar. Denna kalkyl är individuell där bland annat hög ålder och eventuell andra sjukdomar spelar stor roll. Det storleksmått på aneurysmet man har som gräns när operation föreslås, är satt med goda marginaler. Det betyder att risken för att aneurysmet brister just vid det måttet är mycket liten. Ingreppet är tänkt att förebygga bristning längre fram i tiden.
 
Behandling av aortaaneurysm innebär att den vidgade delen av pulsådern ersätts med en ny i konstmaterial. Operationen kan göras på två sätt. En öppen operation eller mini-invasiv behandling. Det finns för- och nackdelar med båda metoderna och vilken behandling som är aktuell i ditt fall bestäms i samråd mellan patient och kärlkirurg. 

Öppen kirurgi

Traditionell så kallad öppen kirurgi innebär att man under narkos öppnar buken, öppnar bråcket och syr in ett konstgjort kärl, en kärlprotes som ersättning. 

Mini-insvasiv behandling

Vid denna operation läggs en kärlprotes in från pulsådrorna i ljumskarna. Detta görs med hjälp av röntgen. Detta kallas EVAR, endovaskulär aorta rekonstruktion.

Komplikationer och risker

Som vid alla operationer finns risker vid kärlkirurgi. De vanligaste komplikationerna är blödning som kräver ny operation, infektioner i operationssnitten, andra infektioner (ex lunginflammation) och slaganfall (stroke).

Risken varierar beroende på ingreppets art och patientens tillstånd. Detta är något du får tillfälle att diskutera med din kärlkirurg inför operation.

Tobak påverkar operationsresultatet

När du blir opererad är det många faktorer som påverkar resultatet av din operation. Användning av tobak i samband med operation är en negativ faktor som kan medföra allvarliga komplikationer.

Rökare drabbas oftare än andra av komplikationer efter en operation såsom:

•försenad eller försämrad sårläkning

•infektioner

•blodpropp

•hjärt- och lungkomplikationer

 

Tala gärna om vid ditt besök på kärlmottagningen om du vill ha hjälp med röksstopp.

Innan operationen

Två veckor innan din operation kommer du bli kallad till kärlmottagning för ett inskrivningsbesök. Vi rekommendera att du har med en närstående. Du kommer träffa kärlkirurg, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och narkosläkare.

 

Dagen innan din operation

Du kommer till avdelningen dagen före operationen.

Ha med dig så lite som mjöligt. Låt värdesaker vara hemma vi ansvara inte för dem. Det går bra att använda mobil.

Denna dag ska du ta dina mediciner som vanligt på morgonen. Har du några blodförtunnande mediciner ska du ta det enligt överenskommelse med kärlkirurgen eller AK-mottagningen.

Du har duschat med descutan två gånger hemma på morgonen innan du kommer till sjukhuset. Detta ska du göra igen på kvällen innan du läggar dig.

Du får äta och dricka fram till midnatt.

 

Operationsdagen

Du duschar en sista gången med descutan på operationsdagens morgon. Denna dag ska du inte själv ta någon av dina mediciner. Du får de mediciner du skall ha av sjuksköterskan. Operationspersonalen tar hand om dig på operation. 

Efter operationen kommer du till uppvakningsavdelningen. Här stannar du tills du mår så bra att du kan komma till avdelningen. Dina anhöriga får gärna ringa eller besöka dig på uppvakningsavdelningen efter avtal.

   

Rehabilitering

Att sitta i fåtölj samt vara uppe och röra sig så mycket som möjligt underlättar den fysiska återhämtningen och minskar risken för komplikationer som blodpropp eller lunginflammation. Även om Du känner Dig trött och orkeslös så är det av största vikt att Du försöker sitta uppe eller röra Dig på avdelningen så mycket som möjligt. Din egen insats är av största betydelse och avgörande för hur snabbt Du återhämtar Dig. Våra sjukgymnaster kommer att vägleda Dig och hjälpa till med träningen.

Vila gärna korta stunder på dagen, men försök ändå att vara uppe så mycket som möjligt, för att också ha en bra nattsömn.

Du får äta och dricka när du kommer till avdelningen. Din matlust vara dålig i början men blir bättra med tiden.

Din mage och tarm har ”somnat” under operationen. Det bästa sättet att får tarmen ”vakna” igen är att äta, dricka och röra på sig. 

 

Hur vet jag att jag är klar till att gå hem?

Vid öppen operation kan man gå hem efter 5-7 dagar och vid EVAR skrivs man ut oftast redan efter 3-4 dagar.

Vid hemgång ska du:

·         Kunna röra dig fritt och djupandas utan att ha ont kanske vid hjälp av smärtlindrande tabletter. När                   du kommer hem känner du själv när du kan minska ner på tabletterna.  

·         Äta och dricka utan att må illa

·         Kunna gå som vanlig, kanske med hjälpmedel. Detta hjälper sjukgymnasten med vid behov.

·         Ditt operationssnitt ska vara retningsfritt. Remiss till distriktssjuksköterska som hjälper dig att             ta bort stygnen efter 2 veckor.  

·         Känna dig trygg inför hemgång

Du kallas till ett återbesök på kärlmottagning cirka fyra - sex veckor efter operationen, där du får träffa en kärlkirurg. 

NÄR DU KOMMER HEM ÄR ALLT INTE SOM INNAN OPERATIONEN

Psykiska reaktioner

Efter en stor operation är det vanligt att man får vissa psykiska reaktioner. Det kan bero på att man har varit orolig eller rädd att bli inlagd på sjukhus och bli opererad. En sjukhusvistelse innebär att man befinner sig i en främmande miljö med många nya intryck, ändrad dygnsrytm och ovana rutiner. Det kan också vara så att man känner ängslan inför hemgång. Vi kan erbjuda samtal med kurator och sjukhuspräst under vistelsen. Tveka därför inte att berätta för oss om din oro och rädsla. Fråga oss gärna för mer information.

När du är tillbaka i din invanda hemmiljö fortsätter hjärnan att bearbeta alla intryck. Det är därför helt naturligt om du tidvis känner dig nedstämd eller att humöret växlar. Det är viktigt att både du och människor i din omgivning är medvetna om att detta är normalt och att det går över. I enstaka fall kan de här känslorna återkomma under några månader. 

Fysisk aktivitet

Du kommer att känna dig trött en längre period. Det kan vara upp till flera månader. Detta är normalt. Det är viktigt att du fortsätter din rehabilitering genom att vara fysiskt aktiv, alla former av fysisk aktivitet är nyttiga.

Sexuell aktivitet

Du känner själv när du kan återuppta ditt sexuella samliv. Det finns inga medicinska hinder för det men första tiden efter operationen kan smärtor från operationsområdet vara ett praktiskt hinder. Om du är man, finns där en liten risk din potens är påverkad efter operationen. Tala gärna om detta på ditt återbesök på kärlmottagningen.

Kontrollera dina operationssnitt

Observera dina snitt varje dag. Det tar cirka 2-3 veckor för huden att läka. Ofta blir det lite svullet kring snittet. Detta försvinner så småningom.

Duscha gärna varje dag och tvätta med tvål och vatten över snitten. Tvätta kroppen uppifrån och ner. Bada först 4 veckor efter operationen. Då är snittet läkt. Bada bastu kan du göra första efter 2 månader. Var försiktig med solen. Skydda snitten med sårtejp första året, annars riskerar man att få missfärgade ärr.

Peta aldrig bort sårskorpor. Du kan använda hudlotion som vanligt, men inte på oläkta snitt.

Om du skulle få tilltagande smärta, feber, varbildning från såren eller vid tilltagande besvär av annat slag, bör du kontakta den kärlmottagning där du kontrolleras.

Om detta inträffar på kvällen eller under helgen får du gärna ringa till oss på avdelningen.

Vart vänder jag mig om jag inte mår bra efter utskrivningen?

Dem närmaste vecka efter din utskrivning kan du ringa till avdelningen eller kärlmottagningen.

Om det är recept, ombokning av tid till återbesök, synpunkter eller klagomål på vården, var god kontakta:

Kontaktpunkten Tfn: 031-342 20 00

e-post: E-postadress

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Pulsåderbråck är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.