Rosfeber

Kallas också Erysipelas

Senast ändrad 2016-02-10 av Anders Thurin Överläkare

Vad är rosfeber?

Rosfeber eller erysipelas är en infektion i huden och den ytligaste delen av underhudsvävnaden med streptokockbakterier. Det är en mycket vanlig åkomma och på Infektionskliniken vårdas ett stort antal patienter årligen med denna sjukdom. Ibland uppstår infektionen när ett sår man har blir infekterat med spridning i huden. Ofta har man dock inget sår utan infektionen uppstår på grund av eksem, torr hud med småsprickor eller försämrad ytlig cirkulation, till exempel på grund av åderbråck eller bensvullnad.

 Vilka symptom har man?

Symptomen börjar ofta snabbt, ibland med hög feber och frossbrytningar och först något dygn senare uppstår en rodnad i det infekterade hudområdet. Rodnaden är skarpt avgränsad mot omgivande frisk hud, man känner en värmeökning och smärta i huden. Det är heller inte ovanligt att man mår illa och ibland kräks.

 Är rosfeber smittsamt?

Bakterier som ger upphov till rosfeber är samma bakterie som leder till halsfluss och scharlakansfeber. Dessa tillstånd är smittsamma men har man rosfeber brukar det inte finnas någon risk för smittspridning.

 Hur behandlar man rosfeber?

I lindriga fall kan patienten behandlas med antibiotika i tablettform i hemmet. Har man hög feber med allmänpåverkan eller rosfeber i ansiktet bör man bli inlagd på sjukhus för mer intensiv behandling som ofta består av antibiotika intravenöst och vätskebehandling. Förutom antibiotika kan eventuella sår kräva behandling. Svullnaden måste dessutom motverkas, oftast genom högläge av armen eller benet och ibland med speciella träningsrörelser som sjukgymnasten kan hjälpa till med. Är något av benen drabbade, kan svullnaden även motverkas genom stödstrumpa eller stödbandage. Det är också viktigt att rörligheten i armen eller benet bibehålls genom träning.

Får man biverkningar av behandlingen?

Antibiotikabehandlingen brukar inte ge några problem men ibland kan man få besvär med magen, framför allt i form av diarré. Får du detta efter hemgång är det viktigt att du kontaktar Infektionsklinikens mottagning.

Hur länge kommer man att vara sjuk och behöver man vara sjukskriven?

Sjukdomsperiodens längd är mycket individuell men i okomplicerade fall brukar rodnaden försvinna eller minska kraftigt redan inom en vecka och man brukar vara återställd efter 2-3 veckor. Huden kan ibland fjälla i efterför-loppet, och vara extra torr och känslig. Sjukskrivningstiden blir oftast 2-3 veckor totalt.

Är det risk att jag får rosfeber igen?

Ibland återkommer rosfebern på samma ställe som tidigare. Detta är speciellt vanligt om man har besvär med kronisk arm–  eller bensvullnad, eller om man har kroniska eksem eller sår. I dessa fall måste man försöka behandla de bakomliggande orsakerna, t ex kan man behandla bensvullnad med vattendrivande medel, bära stödstrumpor eller operera eventuella åderbråck. Har man torr hud med sprickbildning eller eksem, kan en mjukgörande kräm, respektive en kortisoninnehållande kräm krävas. Det är också viktigt att eventuella sår blir väl omskötta så att de läker så fort som möjligt.

Behöver man komma på återbesök?

I en del fall finns anledning till återbesök men inte alltid. Doktorn som undersöker dig inför hemgång får tillsammans med dig avgöra detta.

Vad gör jag om jag inte blir bra?

Märker du att rodnaden blir större eller du på annat sätt försämras, tar du kontakt med Infektionsmottagningen.

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Rosfeber är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Rosfeber ingår i tema Tema infektion