Ryggmärgsskada

Kallas också Spinalskada

Senast ändrad 2015-09-03 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Incidensen ryggmärgsskadade i Sverige motsvarar ca 100-150 personer per år.
Upptagningsområdet för Sahlgrenska universitetssjukhuset är Västra Götalands län med ett befolkningsunderlag på cirka 1 590 000 personer. Det förekommer också patienter från norra Hallands län och södra Värmlands län.
Utomregionala patienter tas emot vid specifik respiratorisk problematik.
Varje år vårdas ca 40 nyskadade patienter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Av de som drabbas av traumatisk ryggmärgsskada är 80-85 % män, 50-70 % är yngre än 30 år vid skadetillfället, men alla ålderskategorier finns representerade.
Trafikolyckor är den vanligaste orsaken till traumatisk ryggmärgsskada (40-50 %), andra vanliga orsaker är fall och olycksfall vid fritidsaktivitet och arbete.
En ryggmärgsskada kan också orsakas icketraumatiskt av infektioner, blödningar eller tumörer.
Cirka 50 % av alla traumatiska ryggmärgsskador får ett komplett funktionsbortfall nedom skadenivå medan resterande 50 % får inkompletta funktionsbortfall av olika grad. 55 % av skadorna drabbar halskotpelaren och resterande 45 % andra delar av ryggkotpelaren (1).

Vårdtiden efter en ryggmärgsskada varierar kraftigt från cirka 1 månad upp till 6 månader.

Så ställs diagnosen

Ryggmärgen bildar tillsammans med hjärnan det centrala nervsystemet. När ryggmärgen skadas hindras impulserna från att gå mellan hjärnan och musklerna, huden samt inre organ.
Rörelse- och känselbortfallet beror på var i ryggmärgen skadan sitter och hur omfattande den är.

Man brukar dela in ryggmärgsskador i tre kategorier.
• Förvärvade traumatiska ryggmärgsskador som orsakats av en olycka, till exempel trafikolycka, fall eller dykning på grunt vatten.
• Förvärvade icke traumatiska ryggmärgsskador är en skada på grund av sjukdom. Exempel på detta är tumör, infektion eller blödning.
• Medfött ryggmärgsbråck. 

Ryggmärgsskador kan även grovt delas in i olika funktionsnivåer efter var skadan är lokaliserad. Är skadenivån i de cervikala segmenten (halsryggen) av ryggmärgen drabbas oftast samtliga extremiteter (armar och ben) av mer eller mindre funktionsbortfall, s.k. tetraplegi.
När de översta segmenten skadas kan patienten bli beroende av andningshjälp, respirator/ventilator, och omgivningskontroll med sug/blås, livet ut. Skador längre ner i ryggmärgen, i nivå med bröstryggen ner till ländryggen, ger mer eller mindre funktionsnedsättningar nedom skadenivån, s.k. paraplegi (benen)

Behandlingsalternativ

Aktiv rehabilitering startar dag ett efter skadan och bygger på samordnade medicinska, hälsofrämjande, psykosociala, tekniska insatser, byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Målet är att den drabbade, tillsammans med sina anhöriga, ska återta kommandot över sitt liv och kunna återgå till att vara en aktiv samhällsmedborgare så snart som möjligt.
Rehabiliteringen sker i team kring patienten med läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, sjuksköterska, undersköterska, kurator, psykolog och dietist.
Rehabiliteringen är målsättningsstyrd och ska ske med hög grad av patientdelaktighet. Under inneliggande rehabilitering sätts mål upp i samråd med patienten och övriga teamet. På Sahlgrenska används en modifierad version av ”The needs assessment checklist” som görs med patienten inför varje målsättningsmöte som hålls ca en gång per månad från att patienten anses kunna delta på ett meningsfullt sätt. Under mötet sätts konkreta mål för rehabiliteringen inför de närmaste veckorna.
På Högsbo fortsätter rehabiliteringen i samråd med patient, kollegor från adv. 28, övriga medlemmar i teamet och en s.k. Rehabiliteringsplan upprättas i samråd med patienten. Där anges övergripande mål och delmål som uppdateras kontinuerligt. Rehabiliteringsplanen används både för slutenvård och dagrehabilitering

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Ryggmärgsskada är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.