Ryggvätskeprov

Kallas också lumbalpunktion

Senast ändrad 2016-04-20 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Om en läkare misstänker att man har en sjukdom i nervsystemet får man ofta genomgå ett ryggvätskeprov, en så kallad lumbalpunktion. Ryggvätska är den vätska som omger ryggmärgen och hjärnan, och som finns i hjärnans och ryggmärgens hålrum. En undersökning av ryggvätskan kan visa om man har: 

  • Vissa blodcancersjukdomar
  • En infektion, till exempel borrelia eller hjärnhinneinflammation, som också kallas meningit
  • En inflammation, som till exempel den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, eller neurologisk påverkan av SLE, Sjögren och vaskuliter. 

För att avgöra om blödning är orsaken till stroke görs ibland en lumbalpunktion för att ta prov på ryggmärgsvätskan.

Före undersökningen

Innan undersökningen kan man vara orolig för hur det ska kännas. Om man vill kan en anhörig eller en god vän följa med som stöd under provtagningen. Numera används tunna nålar och sticket gör inte så ont. När läkaren för in nålen mellan kotorna brukar det upplevas som ett lätt tryck. Det är bra om man kan hitta en någorlunda skön och avslappnad ställning så att man klarar att ligga eller sitta still under hela undersökningen.

Inga förberedelser krävs, du behöver inte vara fastande. Drick gärna extra vatten innan undersökningen. Eftersom undersökningen tar 20-30 minuter rekommenderas toalettbesök innan.

OBS! Meddela till enheten i god tid om du medicinerar med blodförtunnande läkemedel! Ökad blödningsbenägenhet kan utgöra ett hinder för undersökningen. 

Så går det till

När ryggvätskeprovet tas ska man antingen ligga ner på sidan eller sitta upp. I båda fallen är det viktigt att göra sig så kutryggig som möjligt. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om man ska sitta när provet tas. Man blir ofta ombedd att ”skjuta rygg som en ilsken katt”. Det underlättar för läkaren, eftersom det då blir större mellanrum mellan kotorna. 

Efter lokalbedövning för läkaren in nålen, vilket inte brukar göra ont. Provet tas med en mycket tunn nål, vanligtvis mitt i ländryggen. Sedan tappas ryggvätska ut. Därefter får du ligga på sidan eller magen minst en timme för att minska risken för huvudvärk. Det sker då även kontroller för att se att det inte läcker ur insticksstället.

När nålen är på plats får ryggvätska droppa ner genom nålen ut i ett provrör. Om trycket ska mätas kopplas ett tunt plaströr till nålen. Undersökningen håller oftast på i omkring en halvtimme.  

Efter undersökningen

Efter undersökningen kan du få huvudvärk, som i enstaka fall kan var kraftig. Den är inte farlig och lindras av receptfri smärtstillande medicin, t.ex. Alvedon, Panodil eller Pamol, och blir också bättre om man vilar liggande.

Ryggvätskan skickas alltid till ett laboratorium där personalen gör en noggrann undersökning av ryggvätskan. Provsvaren från laboratoriet kan ge läkaren ytterligare belägg för om man har en viss sjukdom eller inte. Det kan ta lång tid, upp till tre–fyra veckor att få svar på proverna. 

Komplikationer och risker

I dag används tunna nålar vid ryggvätskeprovtagning. Det minskar risken för svår huvudvärk efter undersökningen. Vanliga smärtstillande läkemedel hjälper oftast inte om man har svår huvudvärk efter ett ryggvätskeprov. Huvudvärken kan göra väldigt ont men den är inte farlig och lindras vanligen om man lägger sig ner. Den anses bero på tryckförändringen som uppstår när man har lämnat ryggvätska. 

Förutom att en del får huvudvärk, är det mycket ovanligt att man får besvär efter ett ryggvätskeprov. Man ska kontakta sjukvården om man efter ett ryggvätskeprov får

  • feber utan tydlig orsak
  • till exempel svaghet eller känselnedsättning i benen.
Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Ryggvätskeprov är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Ryggvätskeprov ingår i tema Tema hematologi och Tema reumatologi