SLE

Kallas också Systemisk lupus erythematosus

Senast ändrad 2015-11-30 av Maj Jonnestedt Verksamhetsassistent

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk inflammatorisk sjukdom i bindväv som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska (immunförsvaret angriper den egna kroppen). SLE är i många fall en lindrig sjukdom.

Sjukdomen är nio gånger vanligare hos kvinnor än hos män. De flesta kvinnor insjuknar som unga eller medelålders.

Så ställs diagnosen

Det finns inget enskilt test för sjukdomen utan den påvisas genom en kombination av symptom, tecken och resultat av laboratorieprover. Till de vanligaste besvären hör att man känner sig trött och ibland allmänt sjuk med lätt feber. Många får någon gång värk och inflammation i lederna. Det är vanligt att värken flyttar runt mellan olika leder. Fjärilsutslag i ansiktet är också vanligt. Andra symptom är munsår, solkänslighet, svullna lymfkörtlar, bröstsmärta (pga inflammation i hjärt- eller lungsäck), huvudvärk, kalla vita eller blåaktiga fingrar och tår, lätt håravfall.

Sjukdomen kan hos vissa debutera akut med mycket nedsatt funktion av ett eller flera organ som till exempel njurar, leder, hjärta, lungor, nervsystemet.  Då får sjukdomen en svårare form.

De vanligaste symtomen är:

 

  • trötthet, feber och viktminskning
  • ont i lederna samt ledinflammation – utan att lederna förstörs
  • inflammation i senor
  • utslag på huden
  • solkänslighet
  • håravfall
  • sår i munnen
  • njurinflammation
  • blodförändringar (färre blodkroppar)
  • hjärt- eller lungsäcksinflammation
  • symptom från nervsystemet, som till exempel huvudvärk, minnessvårigheter och nedsatt inlärningsförmåga
  • inflammation i blodkärlen
  • Raynauds fenomen (blodkärlen i fingrar eller tår drar ihop sig vid kyla så att fingrarna blir blåvita).
  • Det kan finnas ökad risk för blodpropp.  

Vad händer i kroppen

 

Orsaken till SLE är delvis okänd. Det finns tecken på att ärftliga faktorer, hormonella faktorer och infektioner kan spela in. SLE uppstår när immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader och ger inflammation.
Det är känt att några faktorer kan utlösa och förvärra sjukdomen. Exempelvis kan solljus utlösa SLE-skov. Det händer också att SLE upptäcks vid graviditet. Om du har SLE och planerar bli gravid, rekommenderar vi att du kontaktar en reumatolog för att planera och förbereda detta på bästa sätt. Vissa läkemedel (bl. a. sulfa och östrogener) kan dra igång sjukdomen.
I studier har man sett att sjukdomen påskyndar åderförkalkning (ateroskleros), vilket ökar risken för tidig hjärt-kärlsjukdom och stroke.

Behandlingsalternativ

Behandling:

Behandlingen varierar mycket mellan olika patienterna beroende på sjukdomens svårighetsgrad, behandlingens effekt, och biverkningar. Målet är att minska inflammation och därmed olika symptom med behandlingen.

SLE behandlas med kortison, smärtstillande, antiinflammatoriska medel och antireumatiska läkemedel. 

  1. Paracetamol: Smärtstillande läkemedel, exempel Panodil, Alvedon. 
  2. Inflammationsdämpande medel: är användbara vid led och muskelsmärtor, exempel Diklofenak, Ibumetin.
  3. Kortison i tablettform: Också antiinflammatorisk, används ofta vid aktiv sjukdom.
  4. Kräm/Salva med kortison används ibland mot utslag.
  5. Antimalariamedel: Klorokinfosfat, Plaquenil. Oftast god effekt på led- och hudsymtom
  6. Starkare immundämpande läkemedel ibland kallat cellgift: Imurel/Azathioprin, Cellcept/Myfenax, Sandimmun/Ciklosporin, Methotrexate och Cyklofosfamid. Dessa medel används vid svårare sjukdom eller vid påverkan på inre organ.
  7. Biologiskt immundämpande läkemedel: Benlysta (nyligen godkänt som tilläggsbehandling till vuxna SLE-patienter med hög grad av sjukdomsaktivitet trots standardbehandling).
  8. Kombinationsbehandlingar och andra typer av behandlingar förekommer vid svåra situationer.  

 Vad kan jag göra?

  1. Undvik sol (även solarium), använd hög solskyddsfaktor. UVB-ljus kan leda till hudutslag och utlösa ett skov
  2. Kost: undvik alfalfagroddar som kan utlösa sjukdom
  3. Läkemedel: använd ej sulfa eller östrogen (finns i många p-piller och medel mot klimakteriebesvär)
  4. Vaccin: det går bra att vaccinera sig (och det är viktigt att göra det!), men avstå från levande vaccin när du står på immundämpande läkemedel. Fråga oss gärna om du är osäker!
  5. Träning är bra och viktigt!
  6. Rökning: undvik rökning! Forskning har visat att rökning kraftigt påskyndar åderförkalkning i blodkärl. Vid SLE är risken för blodkärlspåverkan redan förhöjd så det är extra viktigt att inte röka.

Patientskola

 

Reumatologkliniken ordnar återkommande en patientutbildning där man får möjlighet att höra mer om Systemisk lupus erythematosus. Undervisningen vänder sig till personer med SLE som är patienter på Sahlgrenska Universitetssjukhusets reumatologklinik. Det är en form av undervisning i grupp där det också ges möjlighet till frågor. Om du är intresserad, kontakta sköterska eller läkare på reumatologen.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver SLE är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

SLE ingår i tema Tema reumatologi