Selektiv mutism

Kallas också ofrivillig tysthet

Senast ändrad 2016-04-22 av Kristina Näsström Leg. Psykolog

SELEKTIV MUTISM

Selektiv mutism är en ångestproblematik som drabbar ca 0.7- 0.8 procent av alla barn. Tillståndet är vanligare hos flerspråkiga barn.

Selektiv mutism innebär att man har ett normalt talat språk och pratar fullt ut i vissa miljöer, men är helt eller delvis tyst i andra miljöer. Vanligen pratar barnet med familjen i hemmet, och ibland med någon kamrat, men är tyst i förskola/skola. Problematiken visar sig som en ofrivillig låsning som gör det omöjligt att prata. Låsningen kan vara olika stark. Vissa barn vågar göra ljud eller kommunicera med hjälp av gester, medan andra är helt oförmögna att kommunicera utanför hemmet. Då tystnaden är ofrivillig hjälper det inte att tjata på barnet. Tvärt om leder tjat och press till en ännu större låsning.

Tillståndet debuterar vanligen före fem års ålder, ofta i samband med en stressfylld förändring i barnets liv, t.ex. att barnet byter förskolegrupp. Många gånger har det dock funnits en blyghet och en osäkerhet i nya situationer redan tidigare. Det är vanligt att det dröjer innan problematiken upptäcks då omgivningen ofta har låga krav på kommunikation hos små barn.

Många barn med selektiv mutism har s.k. utvecklingsrelaterade avvikelser, såsom autismspektrumproblematik, kognitiva svårigheter, språkliga avvikelser m.m. Det är även vanligt med andra psykiatriska besvär såsom ångest, tvångsmässighet eller nedstämdhet, parallellt med den selektiva mutismen.

Forskning har ännu inte visat vad selektiv mutism beror på. Troligen finns både en genetisk komponent (Ofta finns liknande symptom i släkten) och en miljömässig. Studier har visat att många barn med selektiv mutism har särskilda personlighetsdrag. De är generellt mer tillbakadragna, perfektionistiska och oflexibla än barn i allmänhet. Några av barnen har också ett trotsigt beteende, framförallt i hemmet.

Selektiv mutism kan försvinna av sig själv, men behandling rekommenderas då konsekvenserna av diagnosen kan bli stora, avseende såväl skolprestationer som social samvaro. Prognosen är bättre om insatserna ges tidigt.

 

HUR SER KONTAKTEN MED MOTTAGNINGEN UT VID SELEKTIV MUTISM?

 

NYBESÖK

Den första kontakten med mottagningen består av ett läkarbesök. Huvudsyftet med detta besök är att ta ställning till om diagnos selektiv mutism föreligger. Vid besöket kommer du/ni bl.a. att få frågor om ditt/ert barns tidiga utveckling, men även frågor om familjesituation, förskola/skola, kamrater, fritid mm.

 

INFORMATIONSGRUPP FÖR FÖRÄLDRAR TILL BARN MED SELEKTIV MUTISM

Föräldrar till barn med selektiv mutism erbjuds att medverka i Informationsgrupp för föräldrar till barn med selektiv mutism. Gruppen innefattar fyra träffar á två timmar. Vid de sista två tillfällena bjuder vi även in barnets förskole-/skolpersonal.

Vår målsättning med gruppen är att ge kunskap om selektiv mutism och hur man som förälder kan stötta och hjälpa sitt barn. Ytterligare en målsättning är att ge information till förskola/skola, detta då barn med selektiv mutism behöver särskild anpassning i skolmiljön, samt att främja samarbete med hem och skola. Gruppen innebär också en möjlighet att träffa andra föräldrar i samma situation.

Efter avslutad Informationsgrupp erbjuds alla familjer en individuell behandlingskontakt (För mer information om individuell behandling se rubrik Psykologisk behandling för barn 3-6 år resp. Psykologisk behandling för barn 7 år och uppåt.)

 

PSYKOPEDAGOGISK INFORMATION

I de fall där barnets föräldrar inte deltagit i Informationsgrupp för föräldrar till barn med selektiv rubrik (se vidare ovan) erbjuds individuell information om selektiv mutism och behandlingsprinciper vid 1-2 besök efter att den inledande kartläggningen är färdig.

 

INDIVIDUELL KARTLÄGGNING

Alla patienter med selektiv mutism erbjuds individuell behandling av psykolog, socionom eller specialistsjuksköterska med vidareutbildning i psykoterapi. Kontakten inleds med ca 2-3 besök med fokus på kartläggning av aktuell situation. Vi kommer bl.a. att kartlägga hur den selektiva mutismen visar sig, hur barnet fungerar i övrigt (inlärning, motorik, samspel mm.), hur familjesituationen ser ut och vad barnet har för intressen. Vi vill också observera barnet i hemmiljö samt kontakta barnets lärare/förskolepersonal för att få reda på hur barnet fungerar i förskola/skola. Ibland önskar vi även se en film-/ljudinspelning av barnet för att få en bild av barnets kommunikation med familjen.

Ibland händer det att vi får misstanke om att barnet har andra svårigheter (t.ex. inlärningssvårigheter eller autism). I dessa fall skickar vi en remiss Barnneuropsykiatriska kliniken (BNK) för utredning. I nuläget ingår barn med selektiv mutism med samjuklighet inom autismspektrum inte i Specialmottagningens uppdrag. I något fall kan det hända att vi bedömer att barnet och familjen i första hand behöver hjälp med annat än den selektiva mutismen, t.ex. familjestöd. I dessa fall remitterar vi oftast till en vanlig BUP-mottagning.

 

VÅRDPLAN

Efter att den inledande bedömningen färdigställts får familjen återkoppling på denna. I samband med detta upprättas en vårdplan där vi kort sammanfattar barnets/ungdomens problematik och vilka åtgärder som planeras.

 

PSYKOLOGISK BEHANDLING FÖR BARN 3-6 ÅR

För yngre barn med selektiv mutism sker behandlingen främst genom stöd och handledning till föräldrar och förskolepersonal. Vanligen har vi regelbundna nätverksmöten med föräldrar och förskolepersonal på mottagningen eller ute på förskolan, där vi följer hur det går för barnet och arbetar för kontinuerliga framsteg. Vi har även samtal med er föräldrar på mottagningen. I vissa fall kan barnet komma med till något besök.

 

PSYKOLOGISK BEHANDLING FÖR BARN 7 ÅR OCH UPPÅT

För barn med selektiv mutism i skolålder prövar vi oftast att arbeta via föräldrar och skolpersonal enligt ovan under de första månaderna. Ibland räcker dessa behandlingsinsatser, men oftast behöver vi gå vidare med en mer strukturerad behandling i skolmiljön enl. en behandlingsmetod som kallas ”Sliding in”. ”Sliding in” bygger på KBT-principer och innebär att barnet stegvis och på ett strukturerat sätt får träna på att prata med kamrater, skolpersonal eller andra viktiga personer. Behandlingen sker vanligen via föräldrar och skolpersonal, under handledning av personal från Specialmottagningen. Ofta har vi även en gles, uppföljande kontakt med barnet.

Selektiv mutism tar oftast lång tid att behandla, i synnerhet om barnet är äldre och har varit tyst under en längre tid. Kontakten med Specialmottagningen blir därför ofta långvarig.

 

MÅLSÄTTNINGAR MED BEHANDLINGEN

Då selektiv mutism är ett tillstånd som tar lång tid att behandla och då barnen ofta är blyga och försiktiga till sin läggning är det viktigt att ha rimliga målsättningar. Ofta brukar vi ha som primärt mål att barnen börjar prata med sina lärare/förskolepersonal samt några kamrater.

 

MEDICINSK BEHANDLING

I enstaka fall kan medicinering bli aktuellt. Detta gäller barn där den selektiva mutismen funnits under lång tid och där psykologisk behandling inte varit framkomlig, eller där framstegen sker långsammare än normalt. Medicinsk behandling är aldrig ett förstahandsval. Den typ av medicin som har visst forskningsstöd vid selektiv mutism är en typ av antidepressiva (s.k. SSRI-preparat). Den medicinska behandlingen kombineras alltid med psykologisk behandling.

 

 

 

 

 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Selektiv mutism är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.