Sepsis

Kallas också Blodförgiftning

Senast ändrad 2017-01-10 av Magnus Brink Överläkare

Sepsis är en sjukdomsbild som kan uppkomma till följd av att kroppens försvar mot en infektion överreagerar och då snabbt ger upphov till skadliga effekter på egna vävnader och organsystem. Sepsis uppkommer oftast då bakterier kommit in i blodbanan men kan också förekomma vid infektioner orsakade av svampar, vissa virus och tropiska parasitsjukdomar som malaria. Varje år drabbas minst 25 000 människor av sepsis i Sverige, alltså fler än de tre vanligaste cancerformerna, prostata-, bröst- och tarmcancer. Sepsis är ungefär lika vanligt som hjärtinfarkt. Sepsis kan utvecklas med olika hastighet och vid de snabbaste förloppen kan en person som tidigare upplevt sig som frisk, på ett par timmar bli livshotande sjuk eller till och med dö.

Sepsis karaktäriseras av nedsättning av livsuppehållande organfunktioner. Variationen är stor i vilka organ som drabbas och hur allvarlig organfunktionsnedsättningen blir. Ofta ses påverkan på lungorna med åtföljande syrebrist som kan bli direkt livshotande. Njurpåverkan är vanligt och avspeglas i en avtagande eller upphävd urinproduktion. Den allvarligaste formen av sepsis benämns septisk chock och karaktäriseras av livshotande blodtrycksfall som kräver cirkulationsunderstödjande behandling på IVA (intensivvårdsavdelning).

Sepsis kan drabba personer i alla åldrar men förekomsten är högre hos äldre. Personer med kroniska sjukdomar som diabetes, KOL, vissa hjärtsjukdomar och flertalet cancer- och tumörsjukdomar löper en förhöjd risk att drabbas. Medicinering med läkemedel som sätter ned immunförsvaret, är också en riskfaktor liksom missbruk av alkohol och narkotika. De infektionssjukdomar som oftast ger upphov till sepsis är lunginflammation (pneumoni), njurbäckeninflammation (övre urinvägsinfektion) samt sår- och mjukdelsinfektioner.

I folkmun har sepsis ibland kallats ”blodförgiftning”.  Begreppet är ålderdomligt och bör inte längre användas eftersom det ibland även har använts för att beteckna mindre allvarliga infektioner som till exempel lymfangit - mjukdelsinfektioner med rodnade, ömmande lymfbanor. Föreställningen om att man kan dö när en röd strimma (en så kallad lymfangitstrimma) ”når hjärtat”, är en ren myt.

Så ställs diagnosen

Eftersom symtomen till en början är ganska diffusa är det svårt att ställa diagnos i tid. Symtomen, till exempel illamående, kraftiga buk- eller bröstsmärtor, muskelsvaghet och kraftig allmänpåverkan, kan misstas för så skilda sjukdomar som magsjuka, hjärtinfarkt eller stroke. I tidiga stadier kan det därför ofta vara svårt att skilja sepsis från mer godartade infektionstillstånd, men det finns ett antal tecken och symtom som var för sig eller tillsammans ofta är förknippade med sepsis och som bör leda till direkt kontakt med sjukvården.

Följande symtom kan vara tecken på sepsis.

  • Hög feber och frossa
  • Illamående, diarré och kräkningar
  • Andningsbesvär
  • Medvetandepåverkan med förvirring eller desorientering, allt från lätt förvirring till hallucinationer, eller medvetslöshet
  • Ökad hjärtfrekvens, svag snabb puls tillsammans med kall blek hud
  • Svår smärta, ofta i buk, leder eller hjärtområdet
  • Plötslig muskelsvaghet, vilket kan göra att man ramlar omkull eller inte kan stå och gå
  • En kraftig sjukdomskänsla. Patienter säger ofta i efterhand att de aldrig tidigare har känt sig så sjuka

Om en person uppvisar någon eller framför allt flera av dessa symtom och samtidigt har en trolig eller diagnostiserad infektion är sepsis den vanligaste orsaken. Vid ett sådant tillstånd, se alltid till att den drabbade personen omgående kommer under vård!

Behandlingsalternativ

Det är mycket viktigt att den som drabbas av sepsis snabbt kommer under vård. Behandling med intravenös antibiotika och intravenös tillförsel av vätska inleds redan på akutmottagningen. I flertalet fall av sepsis är dessa behandlingsåtgärder tillräckliga och vården kan fortsätta på en vanlig vårdavdelning. När infektionen har dämpats behöver man inte sprutor längre och kan fortsätta med antibiotika i tablettform. Ofta behöver man vara sjukskriven ytterligare några veckor när man har kommit hem.

De svårast sjuka patienterna, de med septisk chock eller annan kritisk nedsättning av livsavgörande organfunktioner, behöver vård på intensivvårdsavdelning. Ofta krävs då avancerad cirkulationsbehandling och respiratorvård samt i många fall dialys. För dem som vårdats för sepsis på intensivvårdsavdelning tar återhämtningen som regel lång tid, ofta flera månader. Det är relativt vanligt med permanent fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.

För patienter med sepsis som kräver vård på intensivvårdsavdelning, är risken att avlida omkring 25 procent. För patienter med septisk chock är risken ännu högre, ungefär 40 procent. Detta kan jämföras med att risken att avlida, för personer som vårdas på sjukhus på grund av hjärtinfarkt är cirka elva procent.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Sepsis är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Sepsis ingår i tema Tema infektion