Skallskada

Senast ändrad 2017-02-03 av Carina Larsson Kommunikatör

Skallskada, Traumatiska Hjärnskador (THS) drabbar ca 200-450/100 000 personer i Sverige årligen. De flesta som söker sjukvård efter skallskador har ådragit sig ”hjärnskakning” som innebär att de kan ha haft en kortare medvetandestörning ”svimmat av” eller fått en minneslucka. Ofta görs en röntgenundersökning (DT-hjärna) för att kartlägga om det har uppstått någon blödning.

De patienter som är medvetandepåverkade, har neurologiska symtom eller har ökad blödningsrisk (t.ex. patienter med blödarsjuka) gör alltid DT-hjärna. Patienter med större blödningar läggs ofta in på neurointensivvårdsavdelning, NIVA, eller intensivvårdsavdelning CIVA och behandlas av neurokirurger och intensivvårdsläkare. Patienter med mindre blödningar handläggs oftast av kirurger/traumakirurger och vårdas på traumavårdsavdelning, TVE eller andra kirurgiska avdelningar. Efter det akuta sjukdomsförloppet kan det bli aktuellt med neurologisk rehabilitering, mottagning Rehabilitering Högsbo sjukhus.  

 

Blödning och svullnad

Till skillnad från övriga delar av kroppen är hjärnan och ryggmärgen instängda i skallen och i kotpelaren. Detta innebär att blödning och svullnad i hjärnan eller ryggmärgen snabbt leder till ökat tryck, vilket kan bli mycket farligt. Man kan därför snabbt behöva operera bort blödningen för att skapa utrymme och minska trycket. Svullnad i hjärnan kan uppstå både med och utan blödning, och man kan då behöva söva patienten för att minska hjärnans energibehov och därmed också svullnaden. Ibland kan man behöva operera in tryckmätare i skallen eller lägga dränage som kan leda bort hjärnkammarvätska och mäta trycket. Mindre blödningar som inte ger ökat tryck behöver oftast inte opereras.

En del patienter, ofta äldre och med blodförtunnande medicinering, drabbas av en särskild typ av blödning mellan hjärnan och skallbenet ”kroniska subduralhematom”. Ofta är skallskadan ganska lindrig (en tredjedel av patienterna kan inte ens minnas att de slagit i huvudet) och besvären, som kan bestå av en diskret svaghet i ena sidan, uppkommer först 4-12 veckor senare. Dessa patienter vårdas på avdelning 10/23 och opereras med ett mindre ingrepp (ibland med lokalbedövning) på operationsavdelningen.    

 

Skallfraktur

Mindre frakturer ”sprickor” skallbenet behöver inte opereras, men ibland kan man behöva ge antibiotika. Större frakturer opereras av neurokirurg, ofta tillsammans med öronläkare eller plastikkirurg.

 

Diffus hjärnskada

Det finns en särskild typ av skallskada ”diffus hjärnskada, på engelska Diffuse Axonal Injury, DAI” som uppstår i själva skadeögonblicket och som sällan ses på DT-hjärna. Denna skada sitter i hjärnans vita substans och kan ge symtom i form av medvetandepåverkan samt motoriska och tankemässiga störningar. Patienten gör magnetkameraundersökning, MR-hjärna, och kan behöva omfattande vård och rehabilitering.

 

Så ställs diagnosen

Diagnosen ställs genom skiktröntgen, datortomografi "DT-hjärna" eller magnetkameraundersökning "MR-hjärna". 

Behandlingsalternativ

Kirurgi, intensivvård/sövning och rehabilitering beroende av vilken typ och omfattning av skallskada.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Skallskada är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.