Skelettscintigrafi

Senast ändrad 2016-04-25 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Med skelettscintigrafi kan man se förändringar i skelettet. Undersökningen används vanligtvis för att se om en cancersjukdom kan ha spridit sig till skelettet, men används även för att se inflammation, frakturer, proteslossning eller ledsjukdomar.

Om du undrar varför just du ska göra denna undersökning, hör av dig till din läkare.

För att kunna få fram bilder använder vi oss av ett radioaktivt spårämne som söker sig till skelettet. Strålningen som kommer från det radioaktiva ämnet är inget du känner av, men den kan fångas upp av en gammakamera som då kan skapa en bild av ditt skelett.

Personalen som tar hand om dig är biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterskor. Kameran som används vid undersökningen är väldigt tyst. Det finns radio i rummet som du kan få lyssna på och om du vill ha något sällskap med dig går det bra.

Före undersökningen

Innan bildtagningen får du ta av dig smycken och andra metallföremål. Metall hindrar nämligen strålningen att nå gammakameran, vilket ger sämre bilder. Du kommer även få gå på toaletten och tömma urinblåsan, eftersom den syns väldigt bra på bilderna och kan skymma delar av skelettet..

Så går det till

Du kommer att få komma hit två gånger under samma dag. Vid första tillfället får du en spruta och vid det andra tillfället tas en bild.

När du kommer hit för att få sprutan tar personalen in dig på ett rum där de sätter en venkateter (nål), vanligtvis i armvecket. Via den får du sprutan med det radioaktiva spårämnet. Detta är inget du känner av. Därefter tar personalen bort venkatetern (nålen) och du får lämna mottagningen.

Detta tar ungefär 15 minuter.

Det tar sedan ett tag innan det radioaktiva ämnet tar sig till skelettet och därför är tiden för bildtagningen cirka 3-4 timmar senare.

När du kommer tillbaka för bildtagning ber vi dig att gå på toaletten och tömma blåsan innan vi tar bilderna. Urinen som finns i urinblåsan har blivit radioaktiv, vilket gör att urinblåsan syns väldigt bra på bilderna. Den kan skymma själva bäckenskelettet när läkarna ska titta på bilderna och det är därför viktigt att det finns så lite urin kvar så möjligt när bilden tas. Om du har svårt för att tömma blåsan så tar personalen fler bilder och därmed kan undersökningen ta längre tid. 

Innan bildtagningen får du även ta av dig metall såsom hängslen, livrem, bygel-bh, nycklar m.m. Övrig klädsel får du behålla på. Bildtagningen av skelettet görs med hjälp av en gammakamera. Den består av en brits som du får ligga på, samt två kamerahuvuden som tar en bild framifrån och bakifrån. För att få en skarp bild kommer kameraplattorna att komma ganska så nära dig och det är också viktigt att du försöker ligga så still du kan. Om du tycker att detta verkar obehagligt berätta det för oss, så vi kan hjälpa dig. Om du har ont och tar smärtstillande medicin är det bra om du tagit den innan.

Totalt kommer du få ligga still i kameran ungefär 25 minuter.

Efter undersökningen
Våra läkare tittar på bilderna och skriver ett svar som vi skickar till avdelnings- eller mottagningsläkaren som har skrivit din remiss. Det är dit du får vända dig om du vill få svar på din undersökning.

Efter undersökningen

Svaret på undersökningen kommer att skickas till den mottagning som skrev remissen. Hör gärna av dig till din mottagning om hur du får veta ditt svar. 

Komplikationer och risker

Strålningen du får från det radioaktiva ämnet är inte mer än en vanlig röntgenundersökning och ämnet försvinner snabbt ur kroppen. Det radioaktiva ämnet utsöndras främst via njurar och urinblåsa. Genom att dricka extra mycket och tömma blåsan ofta försvinner det snabbare ur kroppen. Vi rekommenderar därför extra dryck och täta toalettbesök efter avslutad undersökning. Tänk på att tvätta händerna noga, eftersom urinen är lite radioaktiv.

Barn eller gravida ska inte följa med dig på undersökningen. Du bör också undvika nära kontakt (mindre än 1 meter) med gravida och barn eller tonåringar under de fyra första timmarna efter injektionen av det radioaktiva ämnet. Om du själv är gravid eller ammar vill vi att du kontaktar oss. 

Har du några frågor eller funderingar, prata gärna med oss så löser vi det tillsammans på bästa sätt.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Skelettscintigrafi är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Skelettscintigrafi ingår i tema Tema klinisk fysiologi