Sköldkörtelcancer

Kallas också Thyreoideacancer, Tumör i sköldkörtel

Senast ändrad 2016-01-18 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sköldkörteln (tyreoidea)
Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner. De styr bland annat ämnesomsättningen.

Vad är sköldkörtelcancer?
Sköldkörtelcancer drabbar alla åldrar men är ovanlig hos barn. Det vanligaste symtomet är en knöl som i många fall syns utanpå halsen. Totalt ställs 55 000 cancerdiagnoser varje år i Sverige och utav den utgör cirka 430 nya fall av sköldkörtelcancer (år 2010). Minst två tredjedelar av patienterna i kvinnor.

Orsaker till sköldkörtelcancer
En orsak till cancer i sköldkörteln är joniserande strålning framför allt om individen är under 10 år. Det har visat sig att de som överlevde atombomdsfällningarna över de båda japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i andra världskrigets slutskede löper ökad risk för sjukdomen, liksom de barn som bodde i närheten av Tjernobyl när olyckan i kärnkraftverket inträffade där. Även personer som har fått strålbehandling mot halsen för andra sjukdomar får oftare cancer i sköldkörteln. Däremot har undersökning av sköldkörteln med till exempel radioaktiv jod eller teknetuim under medfört ökad risk. Det har också visat sig att jodintaget har betydelse. I områden i världen där maten innehåller mycket jod, till exempel i USA, Japan och på Island utgör den papillära formen mer än 80% av all sköldkörtelcancer. I områden där jodintaget är lågt, till exempel i England och Centraleuropa är dess andel omkring 40% och där är stället den follikulära typen vanligare. Där jod har börjat tillsättas i vanligt salt har andelen av den allvarligare anaplastiska formen minskat.

Symtom
Det vanligaste tecknet på cancer i sköldkörteln är en knöl som i många fall synd utanpå halsen. När patienten söker läkare har knölen ofta funnits en ganska lång tid. Patienten behöver inte ha haft några besvär, men om knölar sitter långt ner brukar man få en tryckkänsla eller sväljningsbesvär. Man bör alltid låta en läkare undersöka en knöl på sköldkörteln. I de flesta fall är den ofarlig. Omkring 5% av befolkningen i Sverige har sådana knölar men bara ett fåtal är cancer.

Olika sorters sköldkörtelcancer
Cancer i sköldkörteln brukar delas in i fyra olika huvudtyper; papillär, follikulär, medullär och anaplastisk. Den vanligaste formen är papillär sköldkörtelcancer som utgör omkring tre fjärdedelar av alla fall. Anaplastisk cancer är den allvarligaste formen och drabbar i regel patienter över 70 år. Denna form är den minst vanliga.

Indelningen bygger på utseendet hos cancercellerna och deras ursprung. Ordet papillär är skapat från ordet papill som betyder vårta. Den papillära sköldkörtelcancer börjar i någon av de celler som tillverkar sköldkörtelhormon. Även follikulär cancer börjar i en hormonproducerande cell. Follikulär är bildat av ordet follikel som betyder liten säck, blåsa. Medulla är beteckningen på den inte centrala delen av en del organ. Medullär cancer börjar växa i de sköldkörtelceller som tillverkar hormonen kalcitonin. Vid anaplastisk cancer har cellerna helt tappat förmågan att utvecklas till full mognad. De hakar upp sig i ett mycket omoget stadium och delar sig snabbt.

Prognos
Den vanligaste formerna av cancer i sköldkörteln, papillär och follikulär, går oftast bra att behandla och de allra flesta patienterna botas. Även vid eventuellt återfall är prognosen mycket god, det är mycket få vars hälsa är direkt hotad. Patienter med papillär eller follikulär cancer med mycket låg risk för återfall följs endast något år, övriga tio år eller mer. Medullär sköldkörtelcancer har sämre prognos, men många kan botas eller leva med sin sjukdom under lång tid. Anaplastisk sköldkörtelcancer är allvarligare och andelen som botas är låg.

Känslomässiga reaktioner
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själva har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig men det betyder, åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Så ställs diagnosen

Undersökningar
Det kan krävas undersökningar i flera steg och med olika metoder för att säkert fastställa om en knöl i sköldkörteln är en cancer. Läkarundersökningen kompletteras ofta med ultraljudsundersökning. Därefter tas cellprov med hjälp av en tunn nål som sticks in i den misstänkta knölen, en så kallad biopsi. Om prover visar att det är papillär, medullär eller anaplastisk cancer är diagnosen klar. Om det finns follikulära celler krävs ytterligare undersökning för att avgöra om det är en cancer eller en godartad knöl. Ofta krävs en operation för att säkert avgöra om det är cancer eller inte. Då tas en del av körteln ut och undersöks mer ingående. Vid misstanke om sjukdom i sköldkörteln är det också rutin att ta ett blodprov för att undersöka om dess hormonproduktion är normal.

Behandlingsalternativ

Behandlingen varierar mellan de olika formerna av cancer i sköldkörteln. Den främsta metoden för follikulär, papillär och medullär cancer är kirurgi. Efter operationen kan man vanligtvis lämna sjukhuset efter en eller ett par dagar. Anaplastisk cancer behandlas med en kombination av strålning, cytostatika och operation.

Vid follikulär och papillär sköldkörtelcancer är det vanligaste att hela körteln opereras bort. I en del fall räcker det att ta bort ena loben. Eftersom inget cancerfall är det andra likt är det din cancerläkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom. När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd. Om cancern har spridit sig till närbelägna lymfkörtlar tas också de bort. Efter operationen brukar ofta en så kallad radiojodbehandling göras. Patienten får svälja en kapsel som innehåller en radioaktiv isotop av jod. Ett särskilt instrument används för att mäta om kroppen har tagit upp isotopen och i så fall var. Under behandling är patienten inneliggande på sjukhus under cirka 3 dagar. Syftet är dels att utesluta eventuell kvarlämnad normal sköldkörtelvävnad, dels att utesluta eventuella cancerceller som inte har kunnat tas bort. Detta underlättar kontroller i framtiden och minskar sannolikt också risken för återfall. Patienter som bedöms ha en mycket låg risk för återfall får i regel inte någon radiojodbehandling. Om patienten är under 18 år reduceras många given radiojod. Om cancern vuxit över från sköldkörteln till omgivande organ kan extern (yttre) strålbehandling behövas. Strålningen brukar då ges en gång per dag fem dagar i veckan, vanligen under 5-6 veckor. Cytostatika (cellgiftsbehandling) har inte visat sig ha någon god effekt vid papillär eller follikulär sköldkörtelcancer.

Vid medullär cancer i sköldkörteln är operation den främsta behandlingen. Vid denna cancerform tas alltid hela körteln bort. Även lymfkörtlar på halsen avlägsnas. Varken strålbehandling eller cytostatika har visat sig ha någon påtaglig effekt vid medullär sköldkörtelcancer. Vissa typer av andra läkemedel kan övervägas vid spridd medullär cancer.

Anaplastisk cancer i sköldkörteln brukar växa mycket fort och därför inleds strålbehandling så snart det finns en säker diagnos. Då ges så kallad accelererad strålning. Behandlingen pågår i tre veckor. Samtidigt med strålningen får patienten ett cytostatikum i låg dos. Målet med behandlingen är att hejda cancerns tillväxt. Operation sker om möjligt 2-3 veckor efter avslutad strålbehandling.

Livslång hormonersättning
När hela sköldkörteln opereras bort försvinner tillverkningen av dess hormoner. Därför får patienten sköldkörtelhormon (i tablettform) som tas dagligen livet ut. En viktig effekt av denna hormonbehandling är också att tillverkningen av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH från hypofysen minskar. Sänkt halt av TSH har visat sig minska risken för återfall i papillär och follikulär cancer.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Sköldkörtelcancer är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Sköldkörtelcancer ingår i tema Tema cancer och Tema kirurgi