Tjocktarmscancer

Kallas också Koloncancer

Senast ändrad 2015-05-25 av Ulrika Roos Verksamhetsutvecklar

Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna. I Sverige får cirka 4 000 personer sjukdomen varje år. Den är lika vanlig hos kvinnor som hos män och de flesta som får den är mellan 70 och 75 år. Det är ovanligt att personer som är yngre än 40 år får tjocktarmscancer. Ju tidigare den behandlas desto större är chansen att man blir bra.

Tjocktarmscancer utvecklas på ungefär samma sätt som andra cancerformer av en serie förändringar i slemhinnans celler. Tumören börjar oftast som en utväxt från slemhinnan, en så kallad polyp. När tumören blivit större kan den orsaka en förträngning av tarmen.

Tumören växer ibland bara på den plats i tjocktarmen där den först utvecklades, men den kan också sprida sig genom lymf- eller blodkärl till andra delar av kroppen, till exempel levern eller lungorna. Det kallas metastaser eller dottertumörer.

Orsaken till tjocktarmscancer är inte helt klarlagd, men det finns två kända faktorer som ökar risken att få sjukdomen: ärftlighet och vissa tarmsjukdomar.

Om det finns tjock- eller ändtarmscancer i släkten är risken större att man själv blir sjuk.

Om man har en kronisk inflammation i tjocktarmen, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, ökar också risken.

Det finns också ovanliga ärftliga polypsjukdomar som innebär en ökad risk för tjocktarmscancer, exempelvis  ärftlig kolonpolypos. Sjukdomarna gör att det bildas polyper i tjocktarmen som efter lång tid utvecklas till cancer. De släkter som har Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos är ofta noggrant kartlagda och om man själv bär på arvsanlaget kontrolleras man och får förebyggande vård.

Vanliga symtom som kan bero på tjocktarmscancer är

  • blödning från tarmen
  • att avföringsvanorna förändras antingen genom att man bajsar oftare eller mer sällan än tidigare eller att avföringen ändrar form och utseende
  • trötthet och eventuellt hjärtklappning
  • ont i magen
  • slem i avföringen
  • man blir förstoppad och det känns som att man inte lyckas tömma tarmen helt.

Att motionera regelbundet minskar risken för tjocktarmscancer. En halvtimmes aktivitet om dagen, till exempel en rask promenad eller en cykeltur, har en förebyggande effekt.

Att inte röka är det enskilt bästa man kan göra för att minska risken att få cancer. Det gäller även tjocktarmscancer. Risken för tjocktarmscancer ökar något om man röker.

Vad man äter spelar även troligen en viss roll för uppkomsten av tjocktarmscancer. Frukt och grönsaker anses ha en skyddande effekt mot cancer.

Så ställs diagnosen

Man får inledningsvis genomgå en kroppsundersökning där läkaren bland annat känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen. Sedan brukar man få lämna ett blodprov och ett avföringsprov. Avföringen undersöks för att se om man har blod i avföringen.

Om läkaren misstänker att man har en tumör får man genomgå en undersökning med koloskopi eller datortomografi.

Om läkaren hittar en tumör måste den undersökas i mikroskop, bland annat för att läkaren säkert ska veta om det är en godartad tumör eller en cancertumör. Läkaren tar ett litet prov av tumören med hjälp av en smal tång eller något av instrumentet. Om tumören är liten och sitter lättåtkomligt tas hela bort. Provet skickas sedan till ett laboratorium. Det brukar ta runt en vecka innan man får svar.

När diagnosen är ställd vill läkaren veta om cancern har spridit sig i form av metastaser. Därför undersöks levern med datortomografi, ultraljud eller ibland med magnetkamera. Man får även lungorna röntgade eller undersökta med datortomografi.

Behandlingsalternativ

Om man har fått tjocktarmscancer bör behandlingen komma igång så snart som möjligt. I praktiken brukar det handla om ungefär en månad innan alla undersökningar är klara och behandlingen kan börja. Ibland behöver man vara sjukskriven medan man väntar.

Undantaget är om tumören orsakar tarmvred, ett plötsligt stopp i tarmen. Då måste man undersökas direkt och opereras snabbt, ofta samma dag.

Den vanligaste behandlingen är att operera bort tumören genom ett snitt i magen eller via titthålsoperation. Man kan också efter operationen behöva behandling med cellgifter, cytostatika.

Dagens behandlingsmetoder har ökat möjligheterna att bli botad.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Tjocktarmscancer är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Tjocktarmscancer ingår i tema Tema cancer och Tema mag- och tarmsjukdomar