Tuberkulos

Kallas också TBC, TB

Tuberkulos (TB) är en smittsam sjukdom framkallad av tuberkelbacillen. TB kan drabba nästan alla organ men är vanligast i lungorna. 2014 drabbades 684 personer i Sverige, 92% av dessa var utlandsfödda.

När skall smitta misstänkas?

Diagnosen TB kan misstänkas vid symtom som långvarig hosta, slemhosta, blodhosta, viktnedgång, feber och nattliga svettningar. TB kan också misstänkas om det finns hålrum (kaverner) i lungorna på lungröntgen. Misstankarna kan stärkas om du eller dina anhöriga har ett ursprung, eller har vistats länge, i ett land där TB är vanligt. Om du vet att du varit exponerad för smittan eller om du tidigare haft TB som inte behandlats på rätt sätt stärks förstås också misstankarna

Hur smittar tb?

TB-smittan överförs via luften i små droppar med tuberkelbaciller, som bildas när den sjuke hostar eller nyser. Smittsamheten är oftast inte så stor och det krävs i allmänhet en nära och långvarig kontakt för att bli smittad. Därför är det den närmaste familjen, hushållskontakten eller partnern som löper störst risk. Små barn är särskilt känsliga för smitta men de smittar nästan aldrig själva om de är sjuka.

Vid utbredd sjukdom, med sk. kaverner på röntgen rekommenderas att den sjuke bär andningsskydd bland andra människor. Smittsamheten kan bedömas genom att analysera upphostningsprov i mikroskop (s.k. "direktprov"). Om antalet baciller är så stort att man direkt kan se dem, utan att behöva odla dem först, då räknas man som smittsam.

TB kan även smitta via födan. Detta är numera mycket ovanligt i Sverige men det var vanligt innan all mjölk pastöriserades.

 

Sjukdomsförlopp

När man blir smittad av TB, vanligen genom att man andas in tuberkelbaciller, aktiveras kroppens immunsystem. Bakterierna sprids via lymfan och blodet till olika organ. Efter 3-12 veckor kan man få symptom som vid en sträng förkylning, men vanligen passerar det obemärkt. Detta kallas för "primärinfektion". Ett friskt immunsystem förmår att "kapsla in" bakterierna men tyvärr överlever de  i en slumrande form som kallas "latent TB". Man är då egentligen helt frisk och man smittar inte. Latent TB kan påvisas med ett hudtest (PPD) och med vissa blodprover.

Ungefär 90% av de smittade blir aldrig sjuka. Men de resterande 10 % får en reaktivering av infektionen och kan då få TB i lungorna eller i något annat organ. Vanligen inträffar detta inom de närmaste två åren efter smitta, men det kan inträffa efter decennier. Risken för en reaktivering av TB ökar om man har en nedsättning av immunsystemet som t. ex. vid HIV, immunhämmande läkemedelsbehandling, hög ålder, späd ålder eller missbruk. Risken ökar också för kvinnor som nyligen förlösts.

 

Tuberkulosverksamheten i Göteborg

I Göteborg sköts barn med tuberkulos på Drottning Silvias Barnsjukhus på Östra sjukhuset. Vuxna med lungtuberkulos eller lungsäckstuberkulos sköts på Lungklinikens lunginfektionsmottagning (LINF) på Sahlgrenska sjukhuset. Vuxna med tuberkulos i andra organ samt patienter med multiresistent tuberkulos eller dubbelinfektion med HIV och tuberkulos sköts på Infektionskliniken på Östra sjukhuset. Det finns också en tuberkulosmottagning på Angereds Närsjukhus där smittspårning och behandling av latent tuberkulos bedrivs (se nedan).

 

Smittspårning

En viktig del av arbetet på LINF är att med hjälp av patienten kartlägga vilka som kan ha blivit smittade. På så vis kan man förhindra att sjukdomen sprider sig i samhället. Eftersom TB som väl är inte är så smittsamt koncentrerar man sig i första hand på de allra närmaste, dvs familjen, hushållskontakterna och partnern. Dessa personer kallas till LINF för kontroll med hudtest (s.k.PPD) och ibland vissa blodprover som kan avslöja om man blivit smittad. En lungröntgen görs också.

Så ställs diagnosen

Vid de symptom som anges ovan och särskilt om man är utlandsfödd, skall TB misstänkas. Då skall alltid en lungröntgenundersökning göras och man skall ta upprepade upphostningsprover på slemmet. Slemmet analyseras i mikroskop och odlas med särskilda tekniker, som finns på vissa sjukhus bakteriologiska laboratorier. Den mikroskopiska analysen tar bara något dygn och kan bekräfta diagnosen, men ofta krävs odling som oftast tar flera veckor innan den blir klar. Om misstanken på TB är stor måste därför behandlingen inledas innan odlingen är klar. För att få så bra prover som möjligt innan behandlingen sätts in brukar man i dessa fall utföra en s.k. bronkoskopi. Vid denna undersöks luftvägarna med fiberoptik och då kan samtidigt prover tas.

Behandlingsalternativ

Behandling av aktiv TB

Tuberkelbacillerna är mycket motståndskraftiga, varför en långvarig behandling med flera olika läkemedel krävs för att bota sjukdomen. Enligt standardbehandlingen ges initialt fyra olika läkemedel och en tablett vitamin B6 som skyddar mot vissa läkemedelsbiverkningar. Om tuberkulosbacillerna inte uppvisar någon resistens behandlas man under totalt sex månader: med tre medel under 2 månader och därefter med två medel under ytterligare 4 månader. Behandlingen är helt kostnadsfri. Det är mycket viktigt att man är noggrann med medicinerna, annars finns det risk att sjukdomen kommer tillbaka eller att tuberkelbacillerna utvecklar resistens mot läkemedlen.

På LINF får man träffa läkare och sjuksköterskor som ger information om sjukdomen och om behandlingen. I likhet med annan läkemedelsbehandling kan biverkningar uppstå. Vanligen rör det sig om lindriga biverkningar, men för att upptäcka eventuella allvarliga biverkningar i tid, görs regelbundna kontroller med bl. a. blodprover i samband med besöken på LINF.

Vid svår sjukdom med allmänpåverkan kan behandlingen behöva inledas på sjukhus. Det kan också vara nödvändigt i vissa fall för att undvika smittspridning, t. ex. om du det finns spädbarn i hemmet. Inneliggande vård av vuxna med TB finns på Lungkliniken och på Infektionskliniken.

Behandling av latent tuberkulos

Vid latent TB har man tuberkelbaciller någonstans i kroppen, men man är vare sig sjuk eller smittsam (se ovan). Likväl kan det i vissa fall finnas skäl att behandla latent TB. Särskilt om det finns en ökad risk för reaktivering av sjukdomen. I andra fall är det bättre att låta bli att behandla. Här får den ansvarige läkaren göra en avvägning av olika faktorer i samråd med patienten.

Faktorer som talar för en behandling är färsk smitta, småbarn (< 5 år) i hemmet, ålder < 35 år, nedsatt immunförsvar t. ex. p.g.a. annan sjukdom eller läkemedelsbehandling. Kvinnor som är gravida brukar också rekommenderas behandling, eftersom risken för att tuberkulosen aktiveras ökar efter förlossningen och då riskerar modern att smitta det späda barnet som är mycket känsligt för TB.

Faktorer som talar emot en behandling av latent TB är gammal smitta, ålder > 35 år,  leversjukdom och missbruk. Bristande motivation att ta behandling.

Vanligen behandlas latent TB med ett läkemedel (isoniazid) och en tablett vitamin B6 under 6-9 månader. Vitamin B6 skyddar mot vissa biverkningar som Isoniazid kan ge. Latent TB hos vuxna sköts liksom aktiv TB på LINF med läkar/sjuksköterskebesök och provtagningar. Denna behandling ges också på Angereds Närsjukhus och på Infektionskliniken. Risken att insjukna kan minskas kraftigt med förebyggande behandling, men inte elimineras helt.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Tuberkulos är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Tuberkulos ingår i tema Tema infektion och Tema lungmedicin och Tema radiologi