Utomkvedshavandeskap

Kallas också Extrauterin graviditet, Ektopisk graviditet

Senast ändrad 2015-11-16 av Siri Lindqvist Sjuksköterska

Extrauterina graviditet - utomkvedshavandeskap

Vad är ett utomkvedshavandeskap?

Av alla graviditeter utgörs 2-3% av utomkvedshavandeskap. Detta kallas även extrauterina eller ektopiska graviditeter. Det innebär att en graviditet börjar växa utanför livmodern. Oftast sker detta i äggledarna och beror på att det befruktade ägget inte kan komma eller hinner fram till livmodern utan fastnar på vägen. Det finns risk att äggledaren spricker, att stora blödningar uppstår inuti buken och att man behöver operera. I mindre än 15 % av fallen kan ett utomkvedshavandeskap tillbakabildas av sig självt.

Varför drabbas man av utomkvedshavandeskap?

Den vanligaste orsaken är skador i slemhinnan inne i äggledarna eller sammanväxningar utanför äggledarna. Sådana skador kan uppkomma efter äggledarinflammation (till exempel vid klamydiainfektion) eller efter infektioner i livmodern. Sammanväxningar kan bildas efter bukoperationer och efter infektioner i buken (till exempel blindtarmsinflammation) liksom vid endometriossjukdom. Blir man gravid, trots att man har en spiral som preventivmedel, kan också ett utomkvedshavandeskap uppstå. Har man haft ett utomkvedshavandeskap är det ökad risk att drabbas igen.

Vilka symtom förekommer vid utomkvedshavandeskap?

Först och främst krävs att du är gravid och att du har ett positivt graviditetstest. Testet kommer att vara positivt även om graviditeten växer på fel ställe i kroppen. Det vanligaste symtomet är menstruationsrubbningar, till exempel utebliven mens. Småblödningar, bruna flytningar och värk i buken är vanligt. Ibland kan vanliga graviditetssymtom som illamående och bröstspänningar förekomma. Ett utomkvedshavandeskap som börjat blöda inne i buken kan orsaka svåra smärtor, yrsel, svimning och chock.

Hur får man reda på att det är ett utomkvedshavandeskap?

Har man kända riskfaktorer är det klokt att göra en ultraljudsundersökning i tidig graviditet om man får smärtor. Diagnosen ställs efter att en läkare ordinerat blodprov av graviditetshormonet hCG och med ultraljud. I vissa fall kan misstanken om utomkvedshavandeskap vara svår att skilja från ett tidigt missfall eller en tidig normal graviditet och man får då göra upprepade provtagningar och ultraljud för att kontrollera hur graviditeten växer. Det kan också bli aktuellt att utföra en skrapning och/ eller en tillhålsoperation (laparaskopi)för att veta.

Operation av utomkvedshavandeskap

De flesta operationer görs idag med titthålsteknik när patienten sover (i narkos). Vid små och tidiga graviditeter, där skadan på äggledaren är liten, kan man göra en öppning och suga ut graviditeten. I de flesta fall måste den berörda äggledaren opereras bort. Om du har fått ett utomkvedshavandeskap kommer inte graviditeten kunna fortsätta utan avslutas i samband med operationen. Operationen tar en knapp timme och avslutas med några stygn i naveln och vid de små hålen nedtill i buken.

Efter operationen

Vårdtiden är oftast 1-2 dygn. Om äggledaren sparats finns det trots allt risk att viss graviditetsvävnad finns kvar som man inte kan se vid operationen, i dessa fall måste man följas med blodprovstagningar varje vecka tills graviditetshormonet har försvunnit. Ibland kan man behöva genomgå en operation till eller få en tilläggsbehandling med Metotrexate. Metotrexate är en typ av cellgift som gör att graviditetsvävnaden tillbakabildas. Om äggledaren har opererats bort räcker det oftast med att kontrollera att graviditetstestet är negativt 2-3 veckor efter operationen. Man bör vänta med nästa graviditet 2-3 månader efter operationen och preventivmedel övervägs vid utskrivningen.

Prognos

Efter att ha drabbats av ett utomkvedshavandeskap finns det en ökad risk att det ska hända igen. Vid efterföljande graviditeter bör man vända sig till gynekolog i graviditetsvecka 6 för att lokalisera graviditeten med ultraljud. Chansen att nästa graviditet ska sitta rätt är dock mycket större (80-90 %) än risken att drabbas av utomkvedshavandeskap en gång till. Prognosen för att få barn efter utomkvedshavandeskap är god och likvärdig om man opererat bort äggledaren eller bara gjort en öppning i den. Har man inte blivit gravid inom ett år efter att man börjat försöka efter operationen kan provrörsbefruktning övervägas.

 

 

 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Utomkvedshavandeskap är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Utomkvedshavandeskap ingår i tema Tema förlossning och Tema gynekologi