Utredning Cochleaimplantat barn

Senast ändrad 2016-03-22 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Före undersökningen

Vilka barn kan ha nytta av ett CI?

I Sverige utförs hörselscreening av nyfödda, s.k. neonatal hörselscreening. Syftet med hörselscreeningen är att barn med hörselnedsättning så tidigt som möjligt ska kunna få tillgång till habiliteringsinsatser. Tidig upptäckt och habiliteringsstart (före 6 månaders ålder) har stor betydelse för barnets utveckling. Målet med tidiga och aktiva habiliteringsinsatser är att barnet inte ska komma efter i sin kommunikations- och språkutveckling. Förutsättningarna för hörsel- och talspråksutvecklingen är extra gynnsamma om barnet får CI i tidig ålder (ca 8-18 månader).

Barn som är födda med en dubbelsidig grav hörselnedsättning, eller dövhet, kan med hjälp av ett CI utveckla hörsel. Utveckling av talspråk i varierande grad är beroende av tidpunkten för påbörjad ljudstimulering, med hörapparat eller cochleaimplantat. Hörselresultatet beror på ett flertal faktorer, bland annat orsaken till dövheten, graden av hörselnedsättning, tidpunkt för operation, eventuella andra funktionsnedsättningar, tidigare hörapparatanvändning och aktuell CI-användning. Om man opererar tidigt (8-18 mån) är förutsättningarna för hörselutveckling extra goda. Familjens engagemang och barnets vistelse i en miljö med talspråk är av stor betydelse för barnets hörsel- och språkutveckling.

Barn som har hört och lärt sig tala men som senare i barndomen får en grav hörselnedsättning/dövhet har också god nytta av ett CI för att fortsatt kunna höra, och bevara samt utveckla sitt talspråk.

Barn som är födda döva och inte har utvecklat hörsel och därmed talspråk, och är äldre än 4 år vid CI-utredning, är oftast inte aktuella för operation.

Så går det till

Ett cochleaimplantat kan vara aktuellt om vanliga hörapparater inte ger tillräcklig hörsel. Under utredningen kartläggs barnets förutsättningar för en ökad kommunikations- och talspråksförmåga med ett cochleaimplantat. Därför görs en noggrann utredning och bedömning beträffande orsaken till hörselnedsättningen, andra eventuella funktionsnedsättningar och andra faktorer som kan påverka möjligheten och nyttan av ett CI.

Grundutredning görs alltid på ÖNH- och Hörselvårdsklinik i hemlandstinget som i sin tur skickar en remiss till CI teamet om man bedömer att cochleaimplantat skulle kunna vara aktuellt. Ett barn med grav hörselnedsättning eller dövhet kommer att genomgå följande utredningsprocess:

Hörselutredning: Inför beslut om CI behöver man veta hur mycket barnet hör. Vi undersöker hörseln utan hörapparat respektive vilken hjälp barnet har av sina nuvarande hörapparater. Inför ett eventuellt CI är det mycket viktigt att hörapparater används för att aktivt stimulera hörseln. Ton- och eventuell talaudiometri genomförs. Saknas viktig information från tidigare mätningar görs kompletterande tester och undersökningar, bl. a. med hjärnstamsaudiometri(ABR) och otoakustiska emissioner (OAE). Det kan också behövas en komplettering med balanstester.

Bildutredning: På länssjukhuset görs utredning med skiktröntgen (datortomografi, DT, CT) och magnetkameraundersökning (MR) för alla barn med grav hörselnedsättning. Detta för att bl.a. se inneröronen, hörselnerverna och hjärnan. Syftet är att komplettera utredningen vad gäller orsak till hörselnedsättningen, och för att se om det kirurgiskt är möjligt att operera in ett CI.

Barnet och föräldrarna kallas till ett CI-informationssamtal. Vid detta besök berörs ett antal områden kring barnets hörselskada, kommunikation, habilitering, hälsa mm. Man får information om hur ett CI fungerar samt förutsättningarna för operation och framtida habilitering. Utredningsprocessen, tiden kring operation och inkoppling samt åren med aktiva habiliteringsinsatser kan belysas vid detta besök.

Specialpedagog kontaktar habiliteringsansvarig pedagog på Hörselhabiliteringen. Detta för att initiera en pedagogisk bedömning av barnet, barnets miljö liksom av aktuella och planerade habiliteringsinsatser.

Logopeden i CI teamet bedömer barnets kommunikationsförmåga med avseende på språkutveckling och språkförståelse. En bedömning görs även av eventuell tal-, tecken- eller annan icke-språklig kommunikation. Dialog förs med föräldrarna kring vilka kommunikationsformer man använder och förlitar sig på i familjen.

Psykologen i teamet tar kontakt med familjen för planering av utredning. Psykologen kommeratt göra en utredning av barnets nuvarande utveckling med betoning på icke-språklig och kognitiv utveckling. Efter färdigställd utredning får föräldrarna ta del av resultaten. Man får möjlighet att samtala i frågor som berör barnets utveckling och förväntningar på en eventuell CI-operation och framtida CI-användning.

Träff med CI-användare: Man får möjlighet att träffa en annan familj som har ett barn med cochleaimplantat. Familjen kan berätta om sina upplevelser kring operation, inkoppling och hörselträning och hur barnet fungerar till vardags med sin CI-hörsel. Man får möjlighet att få svar på många frågor och funderingar. Denna träff är ett komplement till den information som teamet kan ge.

När ovanstående utredningsmoment är klara tar CI-teamet beslut om operation skulle kunna erbjudas. Om så är fallet kommer ni att få tid till ytterligare vårdkontakter.

Kirurgbesök: Information, förberedelser inför narkos och operation planeras.

Tekniskt informationsbesök: Teknisk information om cochleaimplantat ges vid detta besök.

Efter undersökningen

Efter utredningen fattas beslut om cochleaimplantat är det bästa behandlingsalternativet vid svår hörselnedsättning. Andra habiliteringsinsatser/behandlingar kan vara minst lika lämpliga utifrån individuella förutsättningar.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Utredning Cochleaimplantat barn är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Utredning Cochleaimplantat barn ingår i tema Tema öron- näs- och halssjukvård