Amnion

16545

22q11-deletionssyndrom

Synonymer

22q11-deletion \ 22q11-duplikation \ 22q11-duplikationssyndrom \ DiGeorge syndrom \ CATCH 22 \ 22q11 \ Velo-kardio-facialt syndrom

Provtagningsanvisning

Provmaterial

Amnion

Rör el. motsv

2 st sterila polypropen-rör ("polypropylen") utan tillsats

Provtagning

10 ml amnionvätska i vardera 2 st sterila polypropen-rör ("polypropylen")
Förvaras i rumstemperatur i väntan på transport. Om provet inte kommer Klinisk Genetik tillhanda inom 24 timmar bör det förvaras i kylskåp. Får ej frysas. Förvaras ej över 37° C. Inför långhelg, kontakta lab. tel 031-343 41 92. Se baksida av remiss för utförlig beskrivning av provhantering och provtagnings anvisningar.

Hantering

Rumstemperatur Fryses ej

Transport

Rumstemperatur

Remiss

Remissord

22q11-deletionssyndrom

Metod

Metodtyp

Array, MLPA

Ackrediterad

Ja

Bakgrund

22q11-deletionssyndromet nedärvs dominant med fullständig penetrans och variabel expressivitet (från relativt friska bärare till fullt utvecklat syndrom). Flera missbildningar kan förekomma såsom hjärtfel, gomspalt samt underutveckling av bräss och bisköldkörtlar. Många andra, mindre vanliga missbildningar kan också förekomma. Vanliga symtom är matningssvårigheter, tal- och språkavvikelser, täta luftvägsinfektioner, inlärningssvårigheter och neuropsykiatriska problem. Tänder, hörsel, syn och tillväxt kan också påverkas.

Omkring 95 % av patienterna med den kliniska diagnosen 22q11-deletionssyndrom har en submikroskopisk deletion på kromosom 22, kromosomband 22q11.2. Hos ca 90 % av dessa har deletionen uppstått de novo och hos resterande 10 % är den nedärvd. Syndromet har autosomalt dominant nedärvningsmönster. Deletion kan detekteras med antingen MLPA-teknik eller arrayanalys. Vid brådskande analys går oftast MLPA fortast men ger lägre detektionsnivå för andra differentialdiagnoser som kan detekteras med array.

Hos de återstående 5 % av patienterna som inte har deletion av 22q11 kan syndromet orsakas av translokationer med en brottspunkt i kromosomband 22q11 eller av punktmutationer i genen TBX1. Inget av detta kan detekteras med MLPA eller array.

Ytterligare några kända kromosomförändringar överlappar fenotypiskt med 22q11-syndromet. Av dessa ingår 4q35, 8p23, 9q34, 10p14 (DGS2), 17p13 och 22q13 i MLPA-analysen. Alla utom 9q34 kan även detekteras med arrayanalys. Även flera andra mikroduplikations/deletionstillstånd kan vara differentialdiagnostiskt aktuella och därför används vid bredare frågeställning oftast arrayanalys som förstaanalys.

Analysen kan också detektera motsvarande duplikation av 22q11 området. Individer med 22q11-duplikationer uppvisar en stor fenotypisk variabilitet från helt friska individer till symtom såsom bland annat intellektuell funktionsnedsättning, psykomotorisk utvecklingsförsening och tillväxthämning.

Även prenatal analys kan utföras.
  • Sahlgrenska Universitetssjukhuset, senast uppdaterad: 2022-12-27
För att komma i kontakt med oss, var vänlig se information i remissen tillhörande denna analys under rubriken Remiss längre upp på sidan.