Ansiktsförlamning (Facialispares)

Bakgrund

Ansiktsförlamning eller facialispares, uppkommer när facialisnerven som styr ansiktsmuskulaturen är påverkad. Vid facialispares är som regel bara ena sidan av ansiktet drabbad men både sidor kan drabbas. Ansiktet blir slappt och hängande på ena sidan och en rad funktioner påverkas, till exempel att det är svårt att stänga ögat och munnen samt oförmåga att le och utföra andra mimiska rörelser. Tillståndet kan ha en betydande inverkan på en persons liv med sämre förmåga att blinka (med smärtor och risk för synpåverkan), äta normalt och att uttrycka känslor, t.ex. att kunna le. Dessa svårigheter kan leda till oro, nedstämdhet och ett försämrat självförtroende som påverkar livskvaliteten.

Orsak

Skador på ansiktets nerver kan vara förvärvade eller medfödda. Förvärvade ansiktsförlamningar kan uppkomma pga. skador, inflammationer, infektioner (virus, borrelia), stroke, eller tumör i huvud-halsområdet. Medfödda ansiktsförlamningar kan påverka en eller båda sidor av ansiktet, till exempel vid Möbius syndrom. Det vanligaste är ansiktsförlamning som debuterar utan koppling till någon annan sjukdom. Den kallas Bell's pares eller idiopatisk facialispares. Det här drabbar ca 1500 människor i Sverige varje år. Tillståndet är lika vanligt hos kvinnor som hos män, men förekomsten är något högre hos gravida och hos patienter med diabetes.

Behandling

En akut ansiktsförlamning behandlas av öronläkare beroende på orsak. Borrelia behandlas med antibiotika, virusinfektioner med antivirala medel och ofta ges kortison. De allra flesta ansiktsförlamningar läker spontant inom några månader. De fåtal som inte läkt efter ett år kan behöva behandling beroende på hur mycket den motoriska ansiktsfunktionen är påverkad. Denna behandling syftar till att lindra funktionella och utseendemässiga besvär.

Multidisciplinärt team

För de patienter som har betydande resttillstånd efter en ansiktsförlamning finns vid verksamheten för plastikkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett multidisciplinärt team som består av plastikkirurg, öronläkare, fysioterapeut, logoped och psykolog.

Vid ett första besök träffar patienten hela teamet för bedömning och möjliga behandlingsmetoder diskuteras. Ofta inleds behandlingen med fysioterapi, till exempel rörelseträning framför spegel för att hitta symmetri mellan sidorna, stretchövningar av stela partier samt eventuellt akupunktur. Om patienten utvecklar resttillstånd i form av störande medrörelser (synkinesiser) kan botulinumtoxin vara ett alternativ som muskelavslappnande läkemedel. Kirurgi kan ibland reducera besvär och återställa viss funktion.

Fysioterapeutens roll inom teamet

I början när muskulaturen är helt slapp eller har sparsamt med aktivet så rekommenderas patienten att genomföra små rörelser i ett lugnt tempo. Fysioterapeuten kan hjälpa till att hitta symmetri mellan ansiktets båda sidor, samt ge instruktioner angående stretchning.

Logopedens roll inom teamet

Logopedens roll inom teamet Logopeden bedömer funktionen i munhålan och kring läpparna. I vissa fall rekommenderas träning av läppar och muskler inne i munhålan med hjälp av till exempel spatel eller munskärm. Logopeden bedömer också om det finns påverkan på talet och kan ge råd om övningar eller tekniker för att förtydliga talet.

Rekonstruktiv plastikkirurgi

Det finns en rad olika operationer som kan utföras i syfte att förbättra eller återskapa funktion och utseende för den som drabbats av ansiktsförlamning. Val av metod/-er anpassas efter typ av besvär och vad som är möjligt att åstadkomma. De kirurgiska operationer som utförs syftar till att lindra besvär, t.ex. till att skydda ögat mot uttorkning, förebygga salivläckage eller ibland återskapa en leendefunktion.

Inför behandling

För att komma till facialisparesteamet behöver vi en remiss från läkare. Det går också bra att skriva en egenremiss via 1177.se. Det bör framgå vilken utredning som gjorts, vilken behandling som givits och fotografier får gärna medfölja.

Förväntat resultat

Alla behandlingsmetoder passar inte alla. Patient och behandlande läkare fattar beslut utifrån individuella förutsättningar. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på resultatet av behandling/operation. Det går idag inte att återskapa all förlorad funktion vid en ansiktsförlamning utan man får inrikta sig på att lindra uppkomna besvär.