Frågor och svar

Sahlgrenska Life är ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Vitartes Fastigheter för att skapa ett centrum för världsledande forskning, vård, utbildning och innovation.

Kärnan i Sahlgrenska life utgörs av forskningsmiljöer där experimentell grundforskning kopplas tätare samman med den kliniska forskningen nära patienterna – så kallad translationell forskning. En av de stora vinsterna är att ny kunskap snabbare kan överföras till vården för att öka nyttan för patienterna. Vården kan i sin tur bidra till forskningen genom iakttagelser som ger upphov till nya forskningsidéer.

Sahlgrenska Life är en satsning inom områden med snabb utveckling och potential så som precisionsmedicin, genomik, biologiska läkemedel och användningen av artificiell intelligens (AI) inom vård och forskning.

Samhället står inför stora utmaningar med färre personer i arbetsför ålder samt en växande och åldrande befolkning, och med den ett ökande behov av hälso- och sjukvård. Samtidigt pågår en utveckling inom medicin och teknik som ger enorma möjligheter, bland annat inom personcentrerad vård, precisionsmedicin och digitalisering. För att möta utvecklingen behövs ett ökat samspel mellan forskning, vård, samhälle och näringsliv. Grundtanken med Sahlgrenska Life är att förbättra förutsättningarna för det. 

• Med starkare koppling mellan grundforskning och klinisk forskning kommer nya behandlingar snabbare till de patienter som behöver dem.
• Sahlgrenska Life är en satsning inom områden med snabb utveckling och potential: AI, precisionsmedicin, genomik och biologiska läkemedel – för att ge bästa möjliga behandling för varje enskild individ.
• Med Sahlgrenska Life ökar förutsättningarna för jämlik vård, bland annat genom att alla invånare i Västra Götalandsregionen ges lika tillgång till precisionsmedicin.

Begreppet life science brukar användas som en sammanfattning
av biologi, biokemi, genetik och medicinska vetenskaper – och har en ännu bredare betydelse i näringslivet där till exempel även teknik och digitalisering innefattas. Det är en tvärvetenskaplig forskningsgren som berör främst människors hälsa, men också angränsande områden som till exempel miljö och hållbarhet. Gemensamt för forskningen är bidraget till människans välbefinnande.

En stor del av den verksamhet som planeras i Sahlgrenska Life kan betecknas som life science. 

Translation betyder enkelt uttryckt ”översättning” eller ”överföring” (från latinets translatio = överföring). Begreppet används här i betydelsen överföring av kunskaper och metoder mellan olika skeden, discipliner och sektorer. Translationell forskning bygger på att problem som upptäcks i inom vården, exempelvis vid diagnos eller pågående behandling, används i utveckling och forskning innan klinisk prövning. På det viset utgår forskningen från patientens hälsosituation med målsättning att snabbt nå resultat som kan leda till bättre diagnostik och terapi. 

Vad innehåller Sahlgrenska Life och hur ser Västra Götalandsregionens roll ut i projektet?
Sahlgrenska Life omfattar byggnation av tre nya hus. Hus 1 planeras på Sahlgrenskaområdet och ägs och byggs av Västra Götalandsregionen genom Västfastigheter. Det ska bland annat innehålla modern och flexibel miljö för precisionsmedicin, laboratorier och translationella forskningsmiljöer.

Hus 2 som binder samman Sahlgrenska och Medicinareberget ska bland annat innehålla translationella forskningsmiljöer, regional laboratoriemedicin och olika typer av samarbetsytor.

Hus 3 som ska ligga på Medicinareberget ska bland annat innehålla utbildningslokaler, kliniskt färdighetscentrum, translationella forskningsmiljöer och Folktandvården. Hus 2 och 3 utvecklas och byggs av Vitartes AB och kommer långsiktigt att ägas och förvaltas av Intea Fastigheter AB (publ). De kommer att hyras ut till Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och aktörer från näringslivet.

* Ansvarig för hyresförhandlingar

* Ansvar för att byggnaderna lever upp till de krav som verksamheterna ställer

* Eftersom VGR är en part i projektet kommer entreprenadupphandlingar ske genom VGR, även om kontraktet/avtalet sedan kommer att föras över till Vitartes.

Hus 1: cirka 40 000 kvadratmeter, cirka 6 våningar

Hus 2: cirka 8000 kvadratmeter i 3 våningar. Byggs som en brygga över Per Dubbsgatan med en park/takterrass tillgänglig även för allmänheten.

Hus 3: cirka 55 000 kvadratmeter, i 23 våningar. Höjdskillnaden mellan Per Dubbsgatan och Medicinareberget kommer att påverka upplevelsen av byggnaden.

2020–2022 fattades flera viktiga beslut inom både VGR och Göteborgs universitet som inneburit stora kliv framåt för projektet.

I slutet av 2021 antogs detaljplanen för området av Göteborgs Stad. Det blev inga överklaganden och detaljplanen vann laga kraft i januari 2022.

2021–2022 gjordes en programöversyn av Hus 2–3 varpå projektet förflyttades vidare till systemhandlingsskede. Det handlar om att se över den grova planeringen av lokalutformningen samt besluta om byggnadens olika system. Exempelvis fasadmaterial och IT-system.

Hus 1 ligger lite senare i planeringen, helt enligt tidplan. Under 2021–2022 genomförs en programöversyn. Systemhandlingsskede planeras starta i augusti 2022 och vara färdigställt i juni 2023.

De slutgiltiga besluten om att uppföra husen och förverkliga Sahlgrenska Life återstår att fatta.

Beslutet innebär att regionstyrelsen ger klartecken till att påbörja bland annat rivning av befintliga hus, för att så småningom kunna påbörja byggnation av de nya husen. Det förberedande arbetet planeras att inledas på Sahlgrenska sjukhusets område i början av hösten 2022. Investeringen omfattar närmare 380 miljoner kronor och innefattar förutom rivning också byggnation av provisorisk ambulanshall, ny kulvert, omdragning av ledningar samt paviljonger för verksamheter som flyttar från hus som rivs.

Bland de hus som kommer att rivas de närmaste åren är Per Dubbs-huset på sjukhusområdet och före detta Ortopediska kliniken på Medicinarebergssidan, båda med kulturhistoriskt värde. Västfastigheter och Vitartes, som bygger de nya husen, arbetar därför med lösningar för att kunna bevara delar av de hus och andra element på området som står inför rivning.

Inflyttning i Hus 1 (huset på Sahlgrenska sjukhusets område) kan enligt tidplan 2022 ske tidigast 2029.

För hus 2 och 3 (huset på Medicinareberget och över Per Dubbsgatan) planeras inflyttning våren 2027.

Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad investerar tillsammans omkring 3 miljarder kronor. 2,3 miljarder av dessa är kostnaden för VGR för Hus 1. Därtill investerar Vitartes, som äger och bygger hus 2 och 3, nästan lika mycket. Sahlgrenska Life är en mångmiljardsatsning – för framtidens forskning och vård i Västsverige.

Kostnad per kvadratmeter är dyrare i en nybyggnad än i gamla lokaler. Men nya lokaler innebär ett effektivare utnyttjande av lokalerna med en lägre total lokalarea som följd, vilket återspeglas i ekonomin. När man bygger nytt kan man effektivisera ytan till ett modernare arbetssätt och därmed nyttja färre kvadratmeter. I planeringen av Sahlgrenska Life utformas lokalerna med större effektivitet och flexibilitet än många arbetsplatser har idag, utifrån hur behov och arbetsmönster ser ut. Gamla lokaler är ofta ineffektiva där personalen måste röra sig över relativt stora ytor, och med sämre arbetsmiljö. Nya lokaler ger bra förutsättningar för en bra arbetsmiljö och mer kostnadseffektiva arbetssätt. Det ser vi väl också alla efter pandemin – vi kommer inte att arbeta på samma sätt, framtiden arbetsplatser kan vara mindre och mer effektiva.

Givetvis måste kostnader i projektet bevakas noga. Samtidigt måste lokalerna svara mot framtidens behov inom forskning och medicinsk behandling. Delar av sjukvården på Sahlgrenska bedrivs i lokaler som är utdömda ur arbetsmiljösynpunkt och ej ändamålsenliga ur ett patientperspektiv. Kostnaderna för att åtgärda dem skulle bli mycket stora.

VGR:s andel av Hus 2 och 3 är cirka 50 procent och hyran bedöms bli cirka 86 mnkr/år i 2020 års kostnadsläge (SU, Folktandvården, Registercentrum, Regionalt Cancercentrum). Den totala hyreskostnaden för SU per år är cirka 1,1 miljarder kronor.  

• GU:s andel av Hus 2 och 3 är cirka 24 procent och hyran bedöms bli knappt 40 mnkr/år.

• Fastighetsägaren har reserverat ytor i Hus 2 och 3 för näringslivet, cirka 17 procent. Ett våningsplan är vakant för annan verksamhet.
• I en samlad bedömning av hyresnivån måste även hyror för gamla lokaler räknas av, det vill säga hyran för lokaler som kommer att avvecklas.

I rapporter och utredningar som gjorts om Sahlgrenska Life framkommer det att såväl forskare, studenter och sjukvårdspersonal ser ett stort behov av fysiska mötesplatser mellan sjukhusets medarbetare och universitetets. Ett skäl som anges är att det är i mötena mellan olika professioner och discipliner som frön kan sås till nya samarbeten och medicinska framsteg. Det här arbetssättet finns redan idag i Göteborg och har prövats med framgång på många håll i världen – i exempelvis Oslo. 

1. Tegelvalvet på sjukhusområdet. Rivningsstart höst 2022.
2. Öron-Näsa-Hals-fastigheten. Den vinklade byggnad som står ner mot spårvagnshållplatsen på sjukhusområdet. Byggnaden har länge haft stora fastighetsrelaterade problem som bedömts som omöjliga att åtgärda.
3. Per Dubbs-huset på sjukhusområdet.
4. Gamla ortopeden på Medicinareberget
5. Litet hus som Akademiska hus äger idag, bredvid Gamla Ortopeden. 

Förutom för att göra plats för husen i Sahlgrenska Life är rivningarna en del av en större satsning på att förbättra trafikmiljön på området.

Vården utvecklas ständigt och därmed behöver även byggnaderna för vården göra det. När sjukvården moderniseras krävs specialanpassade lokaler för att kunna bedriva högspecialiserad universitetssjukvård och universitetstandvård. I projektet SL ställs bevarande av kulturhistoriska värden mot vårdens behov av fastighetsutveckling. Enligt stadsbyggnadskontoret väger vårdens behov tyngre än den kulturhistoriska identiteten på platsen.

Historiskt sett har om- och tillbyggnaderna avlöst varandra på Sahlgrenska – det finns en historia av förändring och utveckling.  Sahlgrenska sjukhuset etablerades på nuvarande plats år 1900. Sedan dess har flyttar, rivningar, renoveringar och nybyggnationer förändrat fastigheterna i takt med vårdens behov. Den utvecklingen måste fortsätta.

Byggnaderna på Sahlgrenskatomten ägs av VGR och förvaltas och driftas av Väsfastigheter. Flera av byggnaderna på tomten är uttjänta med stora arbetsmiljöproblem kopplade skick och utformning. Detta i kombination med vårdens behov av lokaler kräver rivningar.

Den planerade placeringen av byggnaderna som ingår i Sahlgrenska life är strategisk och planerad för att kunna binda samman Sahlgrenska och Medicinareberget på ett bra sätt. Den fysiska bryggan går inte att skapa någon annanstans. Placeringen av de tre byggnaderna erbjuder en möjlighet att samla näringsliv, akademi, universitetssjukvård och universitetstandvård på samma plats – en avgörande faktor för att kunna åstadkomma den samverkan som är kärnan i SL. Det pågår också arbete för att ta tillvara delar av Per Dubbs-huset. Redan 1958 när Medicinarelängan stod klar påpekades behovet av bättre koppling mellan den prekliniska verksamheten ”på berget” och den kliniska verksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset.

Att renovera uttjänta byggnader som idag används för patologi, mikrobiologi med flera verksamheter är inte optimalt utifrån dagens förutsättningar. Lokalerna ligger idag utspridda medan den medicinska utveckling som skett de senaste decennierna gör att metodiken är alltmer överlappande mellan olika specialiteter. En samlad lokallösning ger betydande samordningsfördelar för såväl teknik som kompetensförsörjning.

Dagens laboratoriemedicin kräver i vissa delar stora instrument och automationsbanor. Det ställer stora krav på lokalerna, vilket är lättare att åstadkomma om man bygger nytt.

För att åstadkomma de starkare kopplingarna mellan sjukvård, akademi och näringsliv, själva kärnan i SL, behöver den laboratoriemedicinska verksamheten samlas i en infrastruktur och logistik med kortare avstånd, i miljö som man kan dela och samnyttja.

Alla byggnader kan rent konstruktionstekniskt omvandlas till kontor, men inte sällan hamnar en renoveringskostnad på samma nivå som en nybyggnation. SU:s behov är dock inte kontorsbyggnader utan avancerade vårdbyggnader.

Kraven på lokaler som ställs av verksamheten är inte förenligt med de renoveringsförutsättningar som finns i de nuvarande byggnaderna på Sahlgrenskatomten. En samlad lokallösning ger betydande samordningsfördelar för såväl teknik- som kompetensförsörjning.

Det alternativ till byggnation som tagits fram av en möjlig placering av laboratoriemedicin (Hus 1) är längs Bruna stråket, längre bort från Medicinareberget. Det kräver ny detaljplan – något som tar minst fyra år. Med en sådan placering skulle man gå miste om det betydande mervärdet som ett samlat life science-koncept innebär.

Kostnaden för alternativet beräknas till 2,3 miljarder kronor, 300 miljoner kronor mindre än huvudalternativet men utan de vinster för patienterna och effektiviseringsmöjligheter för regionen som konceptet innebär.

Alternativet har valts bort som en väg framåt i ett tidigare skede av planeringsarbetet av SL.

Västfastigheter arbetar för att ta fram möjliga lösningar för bevarande av byggnader och andra element på området som står inför en rivning. En utredning, visar bland annat på möjligheten att bevara entrépartiet från Per Dubbshuset och inkludera det i fasaden till den nya fastigheten.

Delar av interiören från Per Dubbshuset kommer också att sparas på olika sätt.

Det finns också på möjligheter att bevara/ta tillvara på olika mur- och trappelement.

Huset Vanföreanstalten, Per Dubbsgatan 10-12, får ett starkare bevarandeskydd i och med den nya detaljplanen.

För att knyta samman området kommer de nya fastigheterna att gestaltas med fasader i rött tegel och granitsocklar. Allt i dialog med Stadsbyggnadskontoret och stadens antikvarier.

Projektet har till viss del justerats över tid vilket är helt nödvändigt med tanke på den snabba utvecklingen. Planeringen har pågått i många år redan, och ska stå klart om ännu fler år. Så det är väldigt viktigt och positivt att man justerar kontinuerligt i projektet.

Länsstyrelsen har inkommit med synpunkter vilka har arbetats in i detaljplan och projekten. Regionstyrelsen har gett synpunkter på ekonomi och evakuering som ska beaktas i fortsatt planering. Byggnadsnämnden i Göteborg vill se bevarandeåtgärder, och det har projektet beaktat genom att ta fram en plan på vad som kan återbrukas och ta med oss in i det nya.

• Det bör egentligen företrädare för industrin svara på. Men näringslivet och industrin får en allt större roll i vården, där vi arbetar tätt med bland annat avancerad medicinteknik och AI. Utan ett starkt och livaktigt universitetssjukhus finns risk att de stora life scienceföretagen lämnar, med sin forskning och sina innovationer. Sjukhusets kompetens och närheten till patienterna är en attraktiv resurs för näringslivet, dessutom är den tekniska utvecklingen samt nya innovationer från näringslivet avgörande för vårdens utveckling.
  
  
• Företrädare för med tech-industrin i Göteborg framhåller att samspelet mellan olika aktörer är avgörande. En nära dialog med akademi, sjukvård, politiker och patienter är en framgångsfaktor för till exempel läkemedelsföretag.
  
  
• Projektorganisationen för Sahlgrenska Life är mån om att skapa en god dialog med näringslivet i regionen för att på ett tidigt stadium involvera dem i Sahlgrenska Life. I september 2021 arrangerades ett dialogmöte med VGR och flera representanter från västsvenskt näringsliv deltog. Syftet var att inleda en dialog om förutsättningar och möjligheter för framgångsrik translationell samverkan med näringslivet inom Sahlgrenska Life, samt att informera om projektet i stort.
• Sahlgrenska Science park, som är en aktiv del av Sahlgrenska Life, är drivande inom tillväxt för life science. Med en vision om att etablera Västsverige som en life scienceregion i världsklass till 2030 attraherar de små och mellanstora företag inom life science-sektorn till regionen.

I denna fråga är det viktigt att hålla isär vad som är ett politiskt beslut att satsa pengar på och vad som ingår i en detaljplan.

I stadsutveckling är detaljplanen en möjliggörare. Det som finns beskrivet i detaljplanen är det som går att bygga på en viss tomt. Det innebär dock inte att detta är det som måste byggas.

Även om detaljplanen möjliggör en fastighet på exempelvis 10 våningar, behöver inte den fastighet som byggs vara 10 våningar. Den får dock inte vara högre än det.

I frågan om akut- och operation har VGR beslutat att inte satsa på det i nuläget, däremot vill vi ha möjligheten att bygga det framöver. De byggnader som finns ska vara funktionella för verksamhetens behov idag och i framtiden.

• Modern och effektiv sjukvård kräver miljöer som utvecklas i takt med nya forskningsrön – för att patienter ska få tillgång till bästa möjliga behandling. Om Sahlgrenska Life inte skulle bli av kan det rent konkret innebära att de regionala laboratoriemedicinska satsningarna bromsas upp, vilket skulle påverka bland annat införande av precisionsmedicin för patienter i hela regionen.
  
  
• Västra Götalandsregionen skulle tappa i konkurrenskraft utan Sahlgrenska Life. Statliga satsningar skulle i högre grad riktas mot andra mer expansiva regioner. Företag, forskare och studenter skulle attraheras till platser med tydligare life science-satsningar.
  
  
• Sahlgrenska Life är ett omfattande projekt, men att inte genomföra Sahlgrenska Life innebär också stora kostnader. Delar av sjukvården på Sahlgrenska bedrivs i lokaler som är utdömda ur arbetsmiljösynpunkt och ej ändamålsenliga ur ett patientperspektiv. Kostnaderna för att åtgärda dem skulle bli mycket stora.
  
  
• Att utveckla sjukvården innebär i förlängningen att spara pengar. Det är genom att satsa på forskning, utveckling och innovation som vi kan hitta nya arbetssätt och arbeta smartare. Forskning och utveckling har lett till kortare vårdtider inom flera sjukvårdsområden, vilket är gynnsamt för både ekonomin och patienterna. Utan det långsiktiga perspektivet på forskning, innovation och utveckling skulle vården hamna i en mycket värre situation än dagens kö-problematik och budgetsituation.

Det ena behöver inte utesluta det andra. Utvecklingen mot mer digitala möten och arbetssätt som fått ett stort uppsving under pandemin har på många sätt varit positivt för både vårdgivare och patienter. I planeringen av Sahlgrenska Life utformas lokalerna med större effektivitet än många arbetsplatser har idag, utifrån hur behov och arbetsmönster ser ut.

Men en hel del forskning och arbetsuppgifter, exempelvis inom labb, måste ske på plats där instrument och prover finns. Inom många delar av sjukvården behöver också läkare och patienter kunna träffas fysiskt.