Seminarium: Sahlgrenska Life – en investering för framtidens forskning och vård

De senaste åren har det tagits viktiga kliv framåt för Sahlgrenska Life. Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet har beslutat om att gå vidare med projektet men några beslut återstår ännu för att Sahlgrenska Life ska kunna förverkligas. Syftet med seminariet ”Sahlgrenska Life – en investering för framtidens forskning och vård” var därför att från tjänstemannasidan förmedla bilden om vad Sahlgrenska Life kan innebära och att bjuda in beslutsfattare till en dialog om projektet. Publiken, som medverkade via länk, kunde under seminariet ställa frågor via en chatt. Seminariet arrangeras av Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Folktandvården och Västfastigheter, i samarbete med Göteborgs universitet och Vitartes Fastigheter.

På plats för att presentera och svara på frågor fanns flera sakkunniga experter, forskare och ledande befattningshavare från parterna i projektet. Moderator för seminariet var Anders Goliger, kommunikationsdirektör vid Sahgrenska Universitetssjukhuset.

Nedan kan du titta på föreläsningar från seminariet. 

"Vad är Sahlgrenska Life?"
Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, betonade under sin dragning att det ytterst är patienterna det handlar om. Genom den satsning på forskning som Sahlgrenska Life innebär kommer fler patienter i framtiden kunna ges skräddarsydd diagnostik och behandling, det som kallas precisionsmedicin. Sjukhusdirektören underströk även att ”det är insidan som räknas”, det är vad som sker inne i byggnaderna som är avgörande. Genom att föra samman hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv under samma tak kan man åstadkomma det samspel mellan aktörerna som Sahlgrenska Life syftar till.

Hans Sandqvist, strateg på Västfastigheter, berättade om byggnaderna som planeras i Sahlgrenska Life och om bakgrunden till deras tänkta placering. Han talade också om hur man arbetar med att återskapa och bevara de byggnader som behöver rivas. En idé är att behålla portalen till Per Dubb-huset och låta den utgöra entré till det som kallas Hus 1 i Sahlgrenska Life.

Leif Pagrotsky deltog i sin roll som styrelseordförande i Vitartes Intea Holding AB, det bolag som bygger och investerar i Hus 2 och 3. Med ett starkt engagemang i både forskningspolitiska och näringspolitiska frågor talade han varmt om de unika möjligheterna och traditioner som finns i regionen för att kunna bli framgångsrik inom life science. Han pratade om Göteborg som den storstadsregion med starkast ekonomi just nu och lyfte fram de fruktbara samarbeten mellan olika parter som finns redan idag, till exempel Lindholmen science park. ”Det är vårt ansvar att forska och att höja ambitionsnivån kring forskning” menade han.

"Translationell forskning i praktiken"
Läkarna och forskarna Lars Ny och Roger Olofsson Bagge menar att de translationella miljöerna, som ska utgöra själva kärnan i Sahlgrenska Life, är nödvändiga för att stärka kopplingen mellan den prekliniska och kliniska forskningen. ”På många håll i världen är dessa två delar helt separerade delar men här kan vi skapa något för att befinna oss i det viktiga gränslandet däremellan. Det vi kan konkurrera med är närheten mellan sjukvården och universitetet”.

Paneldialog - Ann-Sofi Lodin, Ann-Marie Wennberg, Anne-Charlotte Sundelin och Agneta Holmäng
En del i programmet var en paneldialog där bland andra Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Västra Götalandsregionen, medverkade. På frågan från moderatorn om vad som är nyttan med Sahlgrenska Life för skattebetalarna menade Ann-Sofi Lodin att ”vi behöver ligga i framkant av utvecklingen och säkerställa att våra invånare får tillgång till nya forskningsrön och behandlingar.” Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, framhöll att ”det är viktigt att säkra att vi får maximal avkastning när det är många miljarder som investeras. Den nära samverkan är en nyckel för att lyckas med det”. En fråga från publiken var ifall Sahlgrenska Life är tänkt att finansieras med den så kallade OPS-modellen som användes vid det kritiserade Nya Karolinska. Där gav Ann-Sofi Lodin ett rakt besked: ”Svaret är nej”.

"Sahlgrenska Life och forskningen"
Många av talarna lyfte vikten av att kunna samlas rent fysiskt för att kunna samutnyttja utrustning och kompetens, men också för att kunna vidareutveckla samarbetet mellan akademi och sjukvård. Peter Naredi, prefekt vid institutionen för Kliniska vetenskaper, professor och överläkare, använde R-huset i Mölndal för att illustrera vad man vill åstadkomma i Sahlgrenska Life. Där samverkar och träffas forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, sjukvårdpersonal och patienter i en nära miljö i det som kallas Center for bionics and pain research. Inger Gjertsson, också hon professor och överläkare, menar att Sahlgrenska Life kan bidra till att öka förtroendet forskare emellan. Att finnas nära varandra rent fysiskt innebär inte bara att det går att dela teknisk utrustning - det är också berikande i form av att det gynnar idéskapande och samarbeten. ”Att arbeta med translationell forskning i dag innebär en väldig massa turer” sa Inger och illustrerade detta tydligt genom att ta med publiken på en resa om provrörets väg fram och tillbaka över sjukhustomten.

"Munnen – en del av kroppen"
Kan verkligen tandvård utgöra vara en del av Sahlgrenska Life? Om detta talade Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen och Maria Westin, övertandläkare. Under rubriken ”Munnen är en del av kroppen” och med skarpa patientfall som exempel blev deras budskap tydligt: tandvård, sjukvård och forskning hänger tätt samman och behöver ha starkare kopplingar, till exempel genom att finnas närmare varandra rent fysiskt.

"Sahlgrenska Life – en satsning på precisionsmedicin"
Lars Palmqvist, professor i klinisk kemi vid Göteborgs universitet talade om ett paradigmskifte under sin punkt om precisionsmedicin: ”Genom att vi kan få mycket information betydligt tidigare i ett sjukdomsskede kan vi nu flytta tonvikten från reaktion till prevention. Det innebär bland annat vi kan upptäcka sjukdom tidigare och förhindra sjukdomsprogression, till exempel vid Alzheimers." Sahlgrenska Life har enligt Lars Palmqvist en avgörande betydelse för att kunna takta med i utvecklingen. Både en ökad närhet mellan patienter och forskare såväl som lokaler där laboratoriemedicin kan samlas har stor betydelse för hur snabbt utvecklingen inom precisionsmedicin kan ske.

"Näringslivet och triple helix-samverkan i praktiken"
Om näringslivets roll och trippelhelix-samverkan pratade Anders Carlberg, FoUU-chef inom regional utveckling i Västra Götalandsregionen. Enligt en rapport från 2020 som han refererar till (se länk nedan) finns starka förutsättningar att lyckas inom life science i vår del av landet. Här finns stora bolag inom branschen, vetenskapliga styrkor och infrastrukturella styrkor i form av bland annat ”samverkanskultur mellan sjukhus och akademi och en tradition av att få saker gjorda”.

Till rapporten "Strengthening life science cluster collaboration in West Sweden"

Den 6 december arrangerade Sahlgrenska Universitetssjukhuset en seminariedag om Sahlgrenska Life för alla medarbetare. Du kan titta på seminariet, uppdelat i tre delar, i efterhand här.

Del 1: Introduktion till Sahlgrenska Life

• Vad kommer vi att kunna göra i Sahlgrenska Life som vi inte kan göra i dag?
Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör och professor

• Vad är translationella kluster? (start ca 19.25 min)
Peter Naredi, överläkare, professor och prefekt vid institutionen för Kliniska vetenskaper, och Peter Gjertsson, docent, överläkare och områdeschef Område 4

Del 2: Husen och historiken

• Det byggs på Sahlgrenska – en historisk återblick
Lisa Sputnes Mowitz, museichef Medicinhistoriska museet

• Presentation av byggprojekt, innehåll och genomförande (start ca 15.00 min)
Andreas Eklöf, koordinator samråd Sahlgrenska Life

Del 3: Möjligheterna med Sahlgrenska Life

• Så kan Sahlgrenska Life bidra till nya behandlingar och diagnostik av bröstcancer
Göran Landberg, överläkare och professor

• Forskning nära vården hjälper patienten (start ca 13.35)
Lars Ny, överläkare, universitetslektor och docent

• Så kan vi jobba med ATMP och cellterapi i nya miljöer (start ca 25.00)
Jan Holgersson, överläkare och professor

• Den laborativa vardagen i precisionsmedicinsk sjukvård (start ca 39.50)
Lovisa Lovmar, överläkare och verksamhetschef Klinisk genetik och genomik

• Framtidens kliniska färdighetscentrum på Sahlgrenska Life (start ca 54.00)
Torben Nordahl Amorøe, sektionschef Simulatorcentrum

• Reflektioner från områdescheferna (start ca 1.05.00)
Peter Gjertsson, områdeschef Område 4, Claes Jönsson, områdeschef Område 5 och Maria Taranger, områdeschef Område 6