Kommunikationsstödsutredning (DART)

Kommunikationsstödsutredning på DART sker genom samverkan mellan patienten, närstående, assistenter och tvärprofessionella team från vård, skola, daglig verksamhet etc. Den pågår oftast mellan 6 månader och ett år, med högst intensitet av DARTs medverkan de första månaderna. DART fungerar som stöd till det team/den yrkesperson som skickat remissen och tar aldrig över ärendet från dem.

Kommunikationsstödsutredningen startar med ett remissmöte. De/den (oftast arbetsterapeut eller logoped) som skickat remissen träffar personal från DART, för att förtydliga frågeställningen och diskutera vad man kan och bör göra innan själva utredningen startar. Det kan handla om att patientens sittställning bör ses över eller att synförmågan utreds av annan instans. Mötet är också ett tillfälle att diskutera om pågående insatser är relevanta och vad som kan göras ytterligare i väntan på DART-insatsen.

Då det blir dags för utredning får patienten/familjen samt personen som skrivit remissen en kallelse till planeringsmöte, 3 utprovningstider och tid för ett avstämningsmöte.

Själva utredningen börjar med ett möte. Patienten (beroende på ålder/mognad och förmåga) och hens nätverk (familj, skola, förskola, daglig verksamhet, assistenter etc) samt den person som skickat remissen träffar två personer från DART. Mötet pågår cirka 2 timmar och syftar till att enas om målsättningar för utredningen. DART arbetar utifrån problemlösningsmodellen, där man utgår från resurser, problem och problemförklaringar för att komma fram till mål och metoder som ska användas. Åsikter från alla mötesdeltagare är värdefulla och man strävar mot att alla ska vara överens om det som bestäms. DART för noggranna anteckningar som sedan används som underlag.

Utprovningstillfällena (oftast 3 stycken) bygger sedan på det man kommit överens om på planeringsmötet. Det kan handla om att prova olika typer av kommunikationshjälpmedel i pappersformat, på surfplatta eller i dator. Personen kan behöva introduktion till ett bildsystem, symbolsystem och till textbaserad kommunikation. En del behöver också prova alternativa sätt att styra och peka. Utprovningen görs alltid på ett lekfullt sätt om det gäller ett barn, eller på annat sätt som förväntas vara motiverande och naturligt för en vuxen person eller ungdom. Personer i nätverket får och uppmuntras att delta vid utprovningstillfällena. Om det blir trångt finns tillgång till ett angränsande rum där man kan följa med via bildskärmar och ljudupptagning.

När DARTs personal fått en bild av hur personen fungerar kommunikativt ihop med omgivningen och sett vilka resurser man kan bygga på, hålls ett avstämningsmöte. Då diskuteras hur man ska gå vidare.

Ofta behöver den ansvariga arbetsterapeuten eller logopeden som skickat remissen beställa ett hjälpmedel av något slag. Beställningen gör man hos hjälpmedelscentralen i hemlandstinget och denna förskrivningsprocess kan kräva lite tid.

Då tekniska hjälpmedel förskrivits och kommit till patienten kan DART hjälpa till med inprovning, då de kräver individuella inställningar för att fungera bra. Denna tillgänglighet till hjälpmedlet kan gälla både tekniska inställningar och rent innehållsmässiga, i form av val och organisation av ordförråd.

För att de system eller hjälpmedel DART rekommenderat i samråd med berörda ska fungera, krävs att omgivningen kan stötta personen som ska använda dem. Ofta behövs utbildning till omgivningen och även handledning ibland. DART kan stötta med såväl utbildning som handledning i detta skede.

Då utrustningen är på plats och anpassad och viktiga personer har fått utbildning träffas vi för ett avslutande möte. Deltagarna på mötet sätter mål för hur inträningen av hjälpmedlet ska gå till och vem som ska ansvara för olika delar. På detta möte bestäms också tid för ett uppföljande möte 6 – 12 månader senare.

I samband med alla möten skriver DART noggranna anteckningar, som skickas till patient och ansvarig sjukvårdsenhet. Dessa journalanteckningar ligger till grund för kommunikationsstödsutredningen och ska i möjligaste mån delas med övriga inblandade. Patienten själv eller företrädare för patienten ger sitt medgivande till detta och ansvarar för att dela med sig.