Forskning på KOL-centrum

KOL-centrum är forskningsorienterat och forskningen är en stor del av vår vardag. Vi strävar ständigt efter att förbättra sjukvårdssystemet, diagnostiken och våra egna resultat samt utveckla nya metoder för att förbättra patientens livskvalitet. Det finns många pågående forsknings- och utvecklingsprojekt på KOL-centrum.

Pågående projekt

Lokala projekt:

  1. Care4COPD

Care4COPD är en longitudinell pragmatisk klinisk studie som syftar till att dokumentera effekterna av multidisciplinär hantering av KOL och samsjuklighet genom tillämpning av digitaliserade vårdplaner för att möta patientens individuella behov. Akuta KOL-exacerbationer indikerar risk för upprepade exacerbationer, sjukhusvistelser och död, vilket pekar på behovet av noggrann hantering av dessa episoder och tillhörande flerfaldig sjuklighet. Målet med studien är att undersöka om korrekt diagnos, bedömning av svårighetsgraden och långsiktig tvärvetenskaplig hantering kommer att resultera i minskat antal sjukhusinläggningar, mindre användning av sjukvården och en förbättrad livskvalité hos patienten. Studien stöds av VGR-ALF statlig finansiering och Familjen Kamprads Stiftelse.

  1. Sweper

SWEPER är ett samarbetsprojekt mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri för att utveckla digitaliserat vårdstöd för begreppet "individcentrerad medicin"(”FRISQ”). Tanken är att bygga en informationsstruktur som kan vara värddator för kliniskt processtöd, klinisk dokumentation och kliniska studier i en och samma lösning. Projektet har stöd från Vinnova / Swelife.

  1. MONITOR-studien/ TELEMONITORERING

MONITOR är en pilotstudie med 70 patienter som använder en surfplatta för kontakt och fjärrövervakning i hemmet i samarbete med KOL-centrum. Genom att utvärdera användarvänligheten och patientens preferenser av modern teknik siktar studien på en mer individanpassad vårdmetod för KOL-patienter. Patienterna genomför regelbundna mätningar som blodtryck, puls och vikt samt fyller i frågeformulär. Vid värden utanför individuella larmgränser skickas en signal till KOL-centrum, som sedan agerar baserat på dessa data.

  1. Exergaming

För KOL-patienter är det viktigt att öka fysisk kapacitet och aktivitetsnivå, vilket bidrar till förbättrad livskvalitet. Även om lungrehabilitering traditionellt sker på sjukhus under fysioterapeuts översyn, finns det hinder som transportproblem och tillgänglighet. Därför har vi på KOL-centrum introducerat "Exergaming", en hembaserad rehabiliteringsmetod som kombinerar spel med träning. Detta erbjuder ett effektivt och attraktivt sätt att träna hemma, stöttad av teleövervakad handledning av en fysioterapeut, vilket ger en mix av självständighet och professionell rådgivning

  1. Sovpositionering

Det primära målet med SOVPOSITIONERINGS studien är att utvärdera om justerad sömnposition med förhöjd överkropp vid sömn förbättrar sömnkvaliteten hos patienter med KOL. Sekundära mål är att undersöka om förhöjd position blir associerad med förbättrad sömneffektivitet och syresättning, lägre hjärtfrekvens och förbättrade andningsmönster. Ytterligare mål är att utvärdera om justerad position vid sömn minskar KOL-relaterad trötthet och KOL-relaterade symptom under både sömn och vaken tid. Syftet är också att undersöka om förhöjd position vid sömn leder till mer aktivitet och mindre vilopauser hos patienter under vardagen.

  1. Sömnstudie

En god natts sömn är en förutsättning för en hållbar mental och fysisk hälsa. Sömnsjukdomar, inklusive andningsstörning under sömn, sömnlöshet och sömnrelaterad motorisk dysfunktion (t.ex. rastlösa ben-syndrom), är vanliga hos patienter med KOL, särskilt vid svårare sjukdom. I denna studie är syftet att studera och övervaka sömnen hos patienter med KOL, med hjälp av en enhet som mäter sömnkvalitet och sömnstörningar.

Nationella samarbetsprojekt:

  1. BRONCHO-SCAPIS (i samarbete med Stockholm)

BRONCHO-SCAPIS är en nationell multicenterstudie som bedrivs på KOL-centrum och bygger på den omfattande befolkningsstudien SCAPIS. Trots att tobaksrökning är den främsta orsaken till KOL, visar forskning att 20-25% av drabbade aldrig har rökt. Vår studie syftar till att utforska denna grupp genom att identifiera faktorer relaterade till KOL-utveckling hos icke-rökare. I studien jämförs fyra grupper, inklusive både rökare och icke-rökare, med cirka 600-700 deltagare totalt. Genom att särskilt fokusera på icke-rökare hoppas vi upptäcka specifika sjukdomsmarkörer och framtidens bästa behandlingsmetoder.

  1. Bronchiole (i samarbete med Uppsala)

BRONCHIOLE är en nationell studie om betablockad vid KOL, initierad av Hjärt- och Lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Med 1700 deltagare undersöker studien betablockads effektivitet jämfört med standardbehandling. Trots KOL:s prevalens i Sverige och dess samband med hjärt-kärlsjukdomar utforskas potentiella fördelar med betablockad både för de med och utan hjärt-kärlkomplikationer. Efter optimerad behandling lottas patienter till standardbehandling eller tillägg av Metoprolol. Uppföljning och datainsamling sker vid flera tillfällen och på olika svenska enheter, inklusive KOL-Centrum.

Internationella samarbetsprojekt:

CICERO (Collaboration In COPD ExaceRbatiOns) är ett kliniskt forskningsnätverk som stöds av European Respiratory Society, mellan akademin, industrin, patientrepresentanter och oberoende internationella vetenskapliga rådgivare.

CATALINA är en studie som är inbäddat inom CICERO, består av 11 kliniska centra från 9 olika länder i Europa. Dessa centra, tillsammans med sina associerade expertkliniska forskare och unga utredare, driver på insamling av prospektiv data och prover. Studien fokuserar på patienter som blir inlagda på sjukhus på grund av akut försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det primära syftet med CATALINA är att generera högkvalitativa kliniska data (inklusive biologiska prover) som representerar en europeisk population av KOL-patienter i alla åldersgrupper och sjukdomsstadier. Ett sekundärt mål är att djupare förstå sjukdomsförlopp, processer och prognoser kopplade till KOL. Studien inkluderar vuxna som har en bekräftad diagnos av KOL och som är sjukhusinlagda på grund av en misstänkt akut KOL-försämring.

CADSET (Chronic Airway DiSeases Early sTratification) är ett paneuropeiskt nätverk som främjar klinisk forskning inom kroniska luftvägssjukdomar. Hypotesen är att astma och KOL utgör ett kontinuum av sjukdomar med gemensamma mekanismer, kända som endotyper, som kan identifieras med biomarkörer. Dessa biomarkörer kan vara nya behandlingsmål och möjliggöra en mer individanpassad behandling för patienter med kroniska luftvägssjukdomar.

Läkermedelprövningar:

RESOLUTE är en internationell fas 3-studie i partnerskap med AstraZeneca. Den fokuserar på effektivitet och säkerhet av benralizumab för behandling av medelsvår till svår KOL. Även om benralizumab redan godkänts för astma, undersöker denna studie dess nytta för KOL. Patienter med frekventa KOL-exacerbationer och höga eosinofilnivåer är involverade. Målet är att se om benralizumab förbättrar KOL-kontrollen i kombination med nuvarande inhalationsläkemedel. Studien varar i ca fyra år och involverar ungefär 868 patienter globalt,

OBERON är en internationell fas III-studie i partnerskap med AstraZeneca, fokuserad på effektiviteten och säkerheten av MEDI3506 för KOL-patienter med symptom och tidigare exacerbationer. Deltagarna, totalt cirka 1272, har haft optimerad inhalationsterapi och upplevt minst en exacerbation under behandlingen. De stratifieras baserat på region, inhalationsterapi (dubbel vs. trippel) och rökstatus (nuvarande vs. tidigare rökare).

MACROPHAGES är ett samarbetsprojekt med Göteborgs universitet, KOL-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och AstraZeneca. Studien syftar till att utveckla innovativa behandlingsmetoder för astma och KOL genom att använda kinashämmarna IRAK4 och JAK1. Fokus ligger på att identifiera och behandla patienter med optimal respons, särskilt genom att studera alveolära makrofager, lungceller som speglar inflammatorisk status. Projektet undersöker potentialen hos dessa kinashämmare genom att förstå inflammatoriska skillnader, skapa genuttryckssignaturer och identifiera nyckelbiomarkörer för klinisk utveckling.

Våra forskare

Lowie Vanfleteren

Anders Andersson

Malte Frerichs

Anna Lundborg

Monika Crona

Susanne Wallentin

Edvin Diskin

Ann-Louise Elm Kullingsjö

5 tillvägagångssätt i vår vård

PATIENTCENTRERING: Patienten är delaktig i alla steg och har full tillgång till all information inklusive planeringen framåt direkt i sin mobiltelefon

INTEGRATION: Patientens vårdplan ska följa patientens hela väg genom vården över alla gränser: vårdenheter, vårdnivåer och specialiteter.

STANDARDER: Alla informationshantering bygger på dominerande standarder för att medge integration mellan olika tillverkares produkter.

INTEROPERABILITET: Hela informationslagret bygger på strukturerade data för att underlätta säkerhet, informationsdelning och analys i forskning och kvalitetsarbetet.

FORSKNING: Alla delar av införandet sker under kontinuerlig utvärdering med koncept som realtidsdata, vetenskaplig data och individcentrerad vård.

Den digitala plattformens arkitektur är öppen och helt integrerad med andra system som används lokalt.

Patientens perspektiv

God vård ger patienten hjälp utöver det stöd som behövs inom den nuvarande diagnosen. Vår informationsplattform uppfyller behoven utan begränsningar för dem med flera diagnoser och många hälsokontakter samt vid kroniska sjukdomar. Därför behövs det integration av hälsostöd och vårdplanering för patienten medan vården ges stöd i kvalitetsarbete och forskning.

Patientenmedverkan innebär att patienten kontinuerligt vet vad som är planerat och har möjlighet att tillhandahålla och ta emot information från vårdgivarna. Vårt digitaliserade vårdstöd erbjuder patienten en mycket stark position i planering och implementering av vården. Patienten har enkel väg till vårdplanen som tillhandahålls via egen mobiltelefon och kan direkt påverka vården den vägen.