Forskning på KOL-centrum
KOL-centrum är forskningsorienterat och forskningen är en stor del av vår vardag. Vi strävar ständigt efter att förbättra sjukvårdssystemet, diagnostiken och våra egna resultat samt utveckla nya metoder för att förbättra patientens livskvalitet. Det finns många pågående forsknings- och utvecklingsprojekt på KOL-centrum.
Pågående projekt
MONITOR-studien
MONITOR är en pågående randomiserad pilotstudie av genomförbarhetsutvärdering och livskvalitetsmätningar med 70 patienter som använder en surfplatta för kontakt med oss. Vår kliniska undersökning kommer att utvärdera gränssnittet mellan patientutrustning och patientens preferenser vid användning av moderna lösningar för fjärrövervakning av patienter med KOL i en vårdmetod som är individanpassad. I praktiken innebär det att patienten gör mätningar och registreringar i hemmet enligt individuell överenskommelse med KOL-centrum. Mätparametrar kommer till exempel att vara blodtryck, puls, vikt, frågeformulär CAT och MRC. Patienten kommer att få individuella larmgränser för sina värden och då dessa faller utanför gränserna sänds en signal till KOL-centrum. KOL-centrum upprättar bestämda tider då mätningar från patienter ska kontrolleras och utför åtgärder därefter.
Care4COPD
Care4COPD är en longitudinell pragmatisk klinisk studie som syftar till att dokumentera effekterna av multidisciplinär hantering av KOL och samsjuklighet genom tillämpning av digitaliserade vårdplaner för att möta patientens individuella behov. Allvarliga akuta exacerbationer av KOL representerar en stark indikation för risken av nya exacerbationer, sjukhusinläggning, död och identifierar en särskilt allvarlig undergrupp av KOL-patienter som potentiellt kan dra nytta av en djupare karakterisering och omfattande hantering av både akuta exacerbationer och av underliggande komplex kronisk multimorbiditet. Målet med studien är att undersöka om korrekt diagnos, bedömning av svårighetsgraden och långsiktig tvärvetenskaplig hantering kommer att resultera i minskat antal sjukhusinläggningar, mindre användning av sjukvården och en förbättrad livskvalité hos patienten.
Studien stöds av VGR-ALF statlig finansiering och Familjen Kamprads Stiftelse.
BRONCHO-SCAPIS
BRONCHO-SCAPIS är en nationell multicenterstudie som bedrivs på KOL-centrum. Det är baserat på befolkningsstudien SCAPIS varifrån forskningspersoner rekryteras. Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till att drabbas KOL men flera nationella och internationella studier har visat på att 20-25% av de som drabbas av KOL aldrig har rökt. Denna patientgrupp är fortfarande ännu till stora delar outforskad.
Målsättningen med BRONCHOS-SCAPIS är att hitta faktorer som är förknippade med utvecklingen av KOL hos aldrig-rökare, förstå hur vanligt det är och vilka mekanismer som ligger bakom. Cirka 600-700 drabbade personer beräknas ingå i screeningstudien. Vi har fyra kontrollgrupper; aldrig-rökare med normal lungfunktion, rökare med normal lungfunktion, före detta rökare med KOL och rökare med KOL. Vissa av dessa kommer även att genomgå en bronkoskopi för att samla in prover. Förhoppningen är att identifiera sjukdomsmarkörer, tillhandahålla nya verktyg för riskbedömning och i framtiden hitta den bästa behandlingen för KOL-drabbade som aldrig har rökt. De läkemedel som finns tillgängliga idag testas främst på rökare med KOL.
Bronchiole – en studie om betablockad vid KOL
Studien är tänkt att innefatta 1700 patienter med KOL och görs av Hjärt- och Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Syftet med det aktuella projektet är att göra en pragmatisk randomiserad studie avseende tillägg av betablockad jämfört med standardbehandling hos patienter med KOL.
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom är en folksjukdom i Sverige. Hjärtkärl-sjukdomar såsom ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och stroke är vanliga samsjukligheter vid KOL. Farmakologisk behandling med selektiv beta-blockad har dokumenterad effekt och säkerhet vid KOL och samtidig hjärtkärlsjukdom. Det finns data tydande på att betablockad skulle kunna vara av nytta även vid KOL utan påvisad hjärtsjukdom, möjligen pga. frekvensminskning och/eller kompensatoriska förändringar pga. bronkvidgande behandling. Inklusionskriterier är spirometriverifierad KOL-diagnos i kombination med exponering för gas/damm/rök och ålder över 40 år. Exklusionskriterier innefattar känd hjärtkärlsjukdom, påvisad bradykardi eller hypotoni och existerande behandling med betablockad.
Inkludering av patienter och datainsamling sker på flera olika enheter i Sverige. KOL-Centrum är en av dessa enheter. Studien innebär att patienten gör ett startbesök (screening/randomisering) hos läkare. Besöket inkluderar spirometri, EKG, puls och blodtryckskontroll samt att besvara frågeformulär. Läkaren tillser att patienten har en optimal standardbehandling mot KOL. Därefter lottas patienten till att få enbart standardbehandling eller tillägg av läkemedlet Metoprolol.
Uppföljning sker av sjuksköterska vid återbesök efter en månad samt vid en telefonkontakt efter sex månader. Efter ett år sker ett avslutande besök hos läkare då också en ny lungfunktionsundersökning görs. Insamlade data registreras i en studiedatabas. Uppgifter hämtas även från journal och nationella register.
Sweper
Sweper är ett samarbetsprojekt mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri för att utveckla digitaliserat vårdstöd för begreppet "individcentrerad medicin". Tanken är att bygga en informationsstruktur som kan vara värddator för kliniskt processtöd, klinisk dokumentation och kliniska studier i en och samma lösning. Projektet rullas nu delvis ut men flera nya delar är under utveckling. Projektet har stöd från Vinnova / Swelife.
COPDnet
COPDnet är ett samverkansprojekt med EU-stöd för att utveckla samverkan mellan primär- och sekundärvård för vårdkontinuitet för patienter med KOL. (Inväntar beslut från EU).
Sömnstudie
En god natts sömn är en förutsättning för en hållbar mental och fysisk hälsa. Sömnsjukdomar, inklusive andningsstörning under sömn, sömnlöshet och sömnrelaterad motorisk dysfunktion (t.ex. rastlösa ben-syndrom), är vanliga hos patienter med KOL, särskilt vid svårare sjukdom. I denna studie är syftet att studera och övervaka sömnen hos patienter med KOL, med hjälp av en enhet som mäter sömnkvalitet och sömnstörningar.
Är du intresserad av att delta i en forskningsstudie?
Om du vill delta som forskningsperson i vårt projekt, vänligen kontakta Katarzyna Kulbacka-Ortiz, katarzyna.kulbacka-ortiz@vgregion.se.
Våra forskare
Lowie Vanfleteren
Anders Andersson
Kristina Andelid
Anita Nordenson
Katarzyna Kulbacka-Ortiz
Annie Lindahl
Malte Frerichs
Anna Lundborg
Susanne Wallentin
Monika Crona
Ann-Louise Elm Kullingsjö
5 tillvägagångssätt i vår vård
PATIENTCENTRERING: Patienten är delaktig i alla steg och har full tillgång till all information inklusive planeringen framåt direkt i sin mobiltelefon
INTEGRATION: Patientens vårdplan ska följa patientens hela väg genom vården över alla gränser: vårdenheter, vårdnivåer och specialiteter.
STANDARDER: Alla informationshantering bygger på dominerande standarder för att medge integration mellan olika tillverkares produkter.
INTEROPERABILITET: Hela informationslagret bygger på strukturerade data för att underlätta säkerhet, informationsdelning och analys i forskning och kvalitetsarbetet.
FORSKNING: Alla delar av införandet sker under kontinuerlig utvärdering med koncept som realtidsdata, vetenskaplig data och individcentrerad vård.
Den digitala plattformens arkitektur är öppen och helt integrerad med andra system som används lokalt.
Patientens perspektiv
God vård ger patienten hjälp utöver det stöd som behövs inom den nuvarande diagnosen. Vår informationsplattform uppfyller behoven utan begränsningar för dem med flera diagnoser och många hälsokontakter samt vid kroniska sjukdomar. Därför behövs det integration av hälsostöd och vårdplanering för patienten medan vården ges stöd i kvalitetsarbete och forskning.
Patientenmedverkan innebär att patienten kontinuerligt vet vad som är planerat och har möjlighet att tillhandahålla och ta emot information från vårdgivarna. Vårt digitaliserade vårdstöd erbjuder patienten en mycket stark position i planering och implementering av vården. Patienten har enkel väg till vårdplanen som tillhandahålls via egen mobiltelefon och kan direkt påverka vården den vägen.
