Effekten av antiinflammatorisk kost är inte vetenskapligt belagd

Vad är antiinflammatorisk kost? Vilka är fördelarna med att begränsa den? Och finns det något vetenskapligt underlag för att den är verksam? För att kunna besvara de frågorna måste vi först svara på vad vi menar med inflammation i detta sammanhang.

Kroppens fettvävnad är ett mycket verksamt organ som producerar en rad olika ämnen. Hormonet leptin, som ingår i aptit-mättnadsregleringen, produceras i fettvävnaden och det gör även ett antal cytokiner. Dessa cytokiner skyddar oss genom att de ingår i immunsystemet.

Vid viktökning som leder till fetma produceras mer cytokiner och andra inflammationsmarkörer från fettväven och immunsystemet blir överaktivt. En så kallad låggradig inflammation uppstår. Denna har visat sig vara relaterad till flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Forskning tyder på att inflammationsmarkörerna kan påverka den tidiga utvecklingen av sjukdomarna.

Forskningen har också visat samband mellan tarmflorans sammansättning och en låggradig inflammation. Denna forskning är framför allt genomförd i djurmodeller, vilket gör att det för närvarande är svårt att dra slutsatser om hur sambanden ser ut hos människor.

Viktminskning leder till lägre nivåer av cytokiner eftersom fettmassan minskar. En del av den minskade risken för hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes som man ser med viktminskning kan bero på att den låggradiga inflammationen minskar. De som förespråkar en antiinflammatorisk kost menar att med en sådan kost minskar nivåerna av inflammationsmarkörer och därmed den låggradiga inflammationen.

Vad anses vara en inflammatorisk diet?

De förslag på antiinflammatoriska dieter som presenteras i olika böcker och på bloggar innehåller ofta listor över specifika livsmedel som man bör äta eller vad man bör undvika.

Listor med livsmedel som anses öka inflammation och man därför bör undvika innehåller exempelvis: glutenhaltiga mjölsorter, mjölkprodukter, rött kött, vegetabiliska oljor, kaffe och te, alkohol, socker, ris, potatis och baljväxter.

I listor över ”tillåtna” livsmedel finns exempelvis: grönsaker, frukt, och bär – men vissa frukter bör undvikas, fisk och skaldjur – inläggningar av fisk bör undvikas, sötpotatis, sjögräs, surkål, vitlök och lök, ingefära och gurkmeja, olivolja, kokosolja och grönt te.

Uppräkningen visar att samma livsmedel som enligt en del bör undvikas anses av andra som tillåtna.

Finns vetenskapligt belägg för inflammatorisk kost?

Forskningen om kost mot låggradig inflammation har hitintills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller om enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation. Vi vet att grönsaker, frukt och bär är hälsosamt men inte att den ena grönsaken, frukten eller bäret är bättre för hälsan än den andra.

Finns det någon diet som rekommenderas ur hälsosynpunkt utifrån forskningen?

Det aktuella forskningsläget visar att nivåerna av cytokiner minskar vid viktminskning. Medelhavskosten är ett kostmönster som har ett starkt vetenskapligt stöd för minskad risk för flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, stroke och fetma och kanske verkar en del av den minskade risken via lägre nivåer av cytokiner.

Sammantaget liknar de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor medelhavskost – grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol.

Äter vi i stora drag efter de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor och lägger till daglig fysisk aktivitet är det lättare att äta lagom och hålla vikten och samtidigt minskar risken för flera av våra vanligaste sjukdomar.