Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Ketogen kost – en hälsosam diet eller medicinsk behandling vid svår epilepsi?

Tallrik med grönsaker, ägg och avocado.

Patienter med svår epilepsi kan ibland behandlas med så kallad ketogen kost, en strikt variant av LCHF. Ketogen kost har visat sig ha mätbara fördelar i behandling för vissa patienter med svår epilepsi i studier upp till 12 månader. Men ketogen kost är i grunden ingen hälsosam kost för majoriteten av befolkningen.

Ketogen kost, det vill säga en ketonbildande kost, kan ses som en mycket strikt variant av LCHF. Den ketogena kosten innehåller mycket fett och mindre än 50 gram kolhydrater per dag.

- Syftet med ketogen kost är att försätta kroppen i ketos genom att äta minimalt med kolhydrater, säger Ingrid Larsson, dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ketogen kost används ibland vid behandling av patienter med svår epilepsi, när man inte når framgång med läkemedelsbehandling och där kirurgi inte är möjligt. Patienter med epilepsi som äter ketogen kost är grundligt utredda, följer ett noggrant upplagt kostprogram och följs noga upp med hänsyn till biverkningar av kosten.

När hjärnan får i sig för lite glukos drabbas den av energibrist, då fungerar fettsyror i kosten som en alternativ energikälla. Nervcellerna lugnar ner sig och retligheten minskar, vilket i sin tur dämpar de epileptiska anfallen eller i vissa fall tar bort dem helt.  

- Mekanismerna för hur detta går till är inte fullständigt klarlagda men det är troligen flera mekanismer i hjärnan som samverkar med fettsyror i den ketogena kosten, säger Ingrid Larsson. 

Ketogen kost är i grunden ingen hälsosam kost för majoriteten av befolkningen.

- Kostens popularitet överskrider det vetenskapliga forskningsunderlaget som finns, och med kosten kommer en mängd biverkningar. Vanliga biverkningar är bland annat förstoppning, illamående och hos vissa personer påverkas den kognitiva förmågan. Det mycket höga innehållet av fett, särskilt mättat fett, kan leda till förhöjda nivåer av blodfetter. Vanligtvis får man inte heller i sig tillräckliga mängder av vissa vitaminer och mineraler som behövs, säger Ingrid Larsson.

En hälsosammare kosthållning är att begränsa intaget av sockerrika livsmedel såsom godis, glass, läsk och bakverk. Näringsrik mat som fullkornsprodukter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär och baljväxter ger viktiga fibrer, vitaminer och mineraler och är hälsosam mat. Med tillägg av fisk, kött, ägg och mejeriprodukter blir kosten komplett med hänsyn till näringsämnesintag. Vill man äta mindre av bröd, pasta och ris och mer av grönsaker, rotfrukter och baljväxter går det bra.

- Vi bör äta mindre av mättat fett i form av smör, grädde, ost och rött kött och charkuterier till förmån för oljor, fisk, nötter och frön. När man äter mer av fet mat måste man ha koll på mängden annars är det lätt att öka i vikt då fet mat innehåller mer energi jämfört med mager mat. Varierad mat i lagom mängd ger alla de näringsämnen vi behöver och minskar risken för flera av de vanligaste sjukdomarna så som hjärtkärlsjukdom, typ-2 diabetes och fetma, säger Ingrid Larsson.


Senast uppdaterad: 2019-07-12 09:36