Statlig satsning förstärkte förlossningsvården på SU 2018

Mellan 2018 och 2022 satsar regeringen och Sveriges kommuner och landsting över en miljard extra på förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa. År 2018 innebar det att Västra Götalandsregionen fick 277 miljoner extra att använda för att förstärka just dessa områden. Vår region använde 90 procent av pengarna till bemanning och kompetenshöjande insatser, varav bland annat 139,5 heltidstjänster. Det är bättre än rikssnittet, där regionerna i snitt lade 68 procent av medlen på bemanning.

- På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi bland annat satsat på teamarbetet mellan barnmorska och undersköterska. Städuppgifter har i största möjliga mån lyfts bort från undersköterskan, för att hon ska kunna ägna sig åt patientnära vård tillsammans med barnmorskan. Medlen har också bekostat 11 nya barnmorsketjänster och 10 underskötersketjänster, säger Nils Crona, verksamhetschef för förlossningsvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ett av målen med satsningen är att förlossningsskadorna ska minska. Därför har Västra Götalandsregionen valt att använda en del av medlen till att utbilda all förlossningspersonal i tekniker för att undvika allvarliga bristningar. Flera kliniker i regionen, däribland Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har dessutom under året öppnat bristningsmottagningar dit kvinnor som drabbas av skador får uppföljning och hjälp.

Ytterligare ett mål är att sjukhusen ska bli bättre på att attrahera och behålla personal.

- Något som verkligen gjort skillnad är att vi har kunnat satsa på vår introduktion av nya barnmorskor. I stället för att kastas in på en högintensiv förlossningsavdelning har de under de första tio veckorna varit handledda av en erfaren barnmorska hela tiden. Min uppfattning är att det har gjort introduktionen till yrket lugnare och tryggare, säger Nils Crona.

Fler exempel på vad den statliga satsningen bekostat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2018

• Sahlgrenska Universitetssjukhuset har använt 31 procent av medlen till kompetenshöjande insatser och 69 procent till bemanning. Totalt under 2018 handlar det om 11 barnmorskor och 10 undersköterskor, nyanställning av kanslister med mera.
• Ett stort arbete med workshifting, uppgiftsväxling. Man har köpt in städtjänster för att undersköterskorna ska kunna jobba mer patientnära, vilket underlättar för barnmorskorna. Städning ingår inte längre i undersköterskornas uppdrag. Att köpa in städtjänster har höjt nivån på städningen, frigjort tid för undersköterskorna och minskat de vårdrelaterade infektionerna. 68 procent av barnmorskorna och 90 procent av undersköterskorna säger att workshifting har varit positivt för arbetsmiljön. Även patientnöjdheten har blivit bättre på de avdelningar där man kommit långt med workshifting.
• Man har också anställt kanslister som lyfter bort administrativa uppgifter från vårdpersonal och förbättrat kvaliteten på registreringarna.
• Satsning på att utbilda undersköterskor, en särskild certifiering, för att de ska kunna ingå i ett teamarbete med barnmorskor och läkare i patientnära vård.
• Medlen har också varit med och bekostat bemanningen för en ny akutmottagning för gravida och nyförlösta. Denna grupp har tack vare det fått ett strukturerat omhändertagande.
• Stort arbete kring en gemensam värdegrund för hela förlossningsvården.
• Satsning på förlängd barnmorskeintroduktion för nya barnmorskor: de första 10 veckorna blir nya barnmorskor handledda av en erfaren kollega och går utöver ordinarie bemanning.
• Stärkt eftervård. Bland annat har man introducerat amningskörkort, ett sätt att säkerställa hög kompetens bland medarbetarna när det gäller amning.
• KBT-utbildning för de som arbetar på Auroramottagningen, mottagningen för kvinnor med förlossningsrädsla.

Fakta: Trygg hela vägen

Målen med regeringens satsning är framför allt att blivande föräldrar ska känna sig trygga, att stärka kompetensen bland medarbetarna, attrahera och behålla personal, förbättra vården för kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden, skapa en tydligare vårdkedja och att minska förlossningsskadorna. Satsningen gäller både primärvård, förlossnings- och neonatalvård.

Medlen betalas ut av Sveriges kommuner och landsting. Det är politikerna i Västra Götalandsregionen som beslutar hur pengarna fördelas. 

Under 2018 gjorde andra överenskommelser att regeringen satsade totalt 1,8 miljarder kronor extra på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Under 2019 är det 1,5 miljarder.