Unik kartläggning av nordiska kvinnors preventivmedelsanvändning
Mer än varannan 19-årig kvinna i Norden använder ett hormonellt preventivmedel. Allt fler väljer en långtidsverkande variant, som spiral eller p-stav. I alla nordiska länder går andelen tonårsaborter ner – men flest görs i Sverige. Det visar ny forskning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Hur ser sambandet mellan preventivmedelsanvändning, aborter och födslar ut bland kvinnor i de nordiska länderna? Det har Helena Hognert, överläkare i gynekologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, undersökt i sin doktorsavhandling som presenterades i slutet av maj.
Avhandlingen bygger delvis på officiell statistik, men också på ett unikt material, insamlat genom enkäter som skickats ut till fyra generationer 19-åriga kvinnor i Göteborg mellan år 1981 och 2011. Resultaten visar bland annat att mer än var tredje kvinna i Norden mellan 15 och 49 år använder någon typ av hormonellt preventivmedel eller kopparspiral. De vanligaste preventivmedlen är p-piller, p-plåster och p-ring, men de senaste åren har långtidsverkande alternativ som hormonspiral, kopparspiral och p-stav ökat.
– Läkemedelsverket ändrade sina rekommendationer om preventivmedel 2014. Det har gjort att barnmorskor och gynekologer nu rekommenderar spiral och p-stav i högre utsträckning till kvinnor i alla åldrar. Dessa preventivmedel är väldigt säkra eftersom de inte måste tas dagligen eller användas i samband med samlag, förklarar Helena Hognert.
Hos tonåringar i åldern 18-19 år varierar användningen av hormonella preventivmedel mellan 54 % och 63 % i de nordiska länderna. Samtidigt har både andelen aborter och födslar nu nått sina lägsta nivåer någonsin.
I enkäten som skickats till 19-åriga Göteborgskvinnor i fyra omgångar mellan 1981 och 2011 har det bland annat blivit uppenbart att det finns en ojämlikhet i preventivmedelanvändande.
– I den senaste enkäten upptäckte jag att kvinnor i socioekonomiskt svagare grupper inte använde hormonella preventivmedel eller kopparspiral i lika hög grad som övriga kvinnor. Det har jag inte sett tidigare. Däremot visar min forskning faktiskt inte något tydligt samband mellan lågt preventivmedelsanvändande och aborter. Till exempel har Island lägst preventivmedelsanvändning och samtidigt näst lägst andel aborter i Norden. I Sverige är det tvärtom, säger Helena Hognert.
En av delstudierna i avhandlingen handlade om att sätta in preventivmedel direkt efter en medicinsk abort. Kvinnor som gjort en abort vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har erbjudits att sätta in en p-stav direkt efter abort, istället för vid ett senare besök. Det har lett till nöjdare patienter och färre oönskade graviditeter ett halvår efter aborten.
I Västra Götalandsregionen är alla hormonella preventivmedel subventionerade för kvinnor upp till 25 år. Det kostar som mest 100 kronor per år, oavsett sort.