Undervisningsfilmer

Obs! Filmerna kan upplevas som obehagliga.

Filmer: Amputation

Transport och paketering av amputerat finger

 

Transport och paketering av amputerat finger


Filmer - Blockader

Radialisblockad i handledsnivå

 

Radialisblockad i handledsnivå är en effektiv blockad för att bedöva de delar av handen som är radialisinnerverade, dvs radiella handryggen. Det krävs inget ultraljud och blockaden är lätt att lägga.

Du behöver:

  • 5-10ml lokalbedövning tex Carbocain eller Marcain
  • 10ml spruta
  • Blå och rosa kanyl
  • Kompresser och tvättsprit

Medianusblockad i handledsnivå

 

Medianusblockad i handledsnivå är en effektiv blockad för att bedöva de delar av handen som är medianusinnerverade. Det krävs inget ultraljud och blockaden är lätt att lägga. Tänk på att lägga den i god tid innan, minst 10-15 minuter men en timme innan fungerar också bra.

Du behöver:

  • 10ml lokalbedövning tex Carbocain eller Marcain
  • 10ml spruta
  • Blå och rosa kanyl
  • Kompresser och tvättsprit

Ulnarisblockad i armbågsnivå

 

Ulnarisblockad i armbågsnivå är en effektiv blockad för att bedöva de delar av handen som är ulnarisinnerverade. Det krävs inget ultraljud och blockaden är lätt att lägga. Tänk på att lägga den i god tid innan, minst 10-15 minuter men en timme innan fungerar också bra.

Du behöver:

  • 10ml lokalbedövning tex Carbocain eller Marcain
  • 10ml spruta
  • Blå och rosa kanyl
  • Kompresser och tvättsprit

Fingerbasblockad

 

Fingerbasblockaden är en effektiv bedövning för ingrepp och operationer på fingrar. Blockaden är lätt att lägga och inom några minuter uppnår man komplett bedövning. Kombinerat med en fingerbasstas kan man operera upp mot en timme på fingret och alla ingrepp på fingret går att göra inklusive amputationer, frakturer och artrodeser.

Du behöver:

  • 5ml lokalbedövning tex Carbocain eller Marcain per finger
  • 5 eller 10ml spruta
  • Blå och rosa kanyl
  • Kompresser och tvättsprit

Filmer - Morbus de Quervain


Filmer: Frakturbehandling, fingerskena

Fingerskena (mellanhandsgips)

 

Mellanhandsgipset är en gipsskena som passar till många handskador som fingerfrakturer eller metacarpalefrakturer. Vid skador i den ulnara delen av handen, dvs på lillfingersidan, så kan pekfingret lämnas utanför för att minska påverkan på det vardagliga livet.

Du behöver:

  • Kompresser
  • Elastisk linda som tex bonacrep
  • Vadd 20cm
  • Gips 15cm, 8 lager
  • Gipslinda
  • Självhäftande linda tex Danamull eller tejp

Fingerskena

 

Hur man lägger fingerskena + lite allmänt om gipsteknik


Filmer: Frakturbehandling, radius och handled

Radiusskena: volar gipskena över handleden

 

Volar gipskena över handleden är en skena som kan användas för att immobilisera handleden vid de flesta typer av skador i handleden från distorsioner till frakturer som distal radiusfraktur eller infektioner. Gipskenan kan läggas dorsalt eller volart beroende på vad man vill behandla eller var det finns sår och ömmande ställen.

Du behöver:

  • Tubigrip eller elastisk linda mot huden (valfritt men om skenan ligger mer än ett par dagar så blir det inte lika mycket besvär med kli från vadden)
  • Två lager vadd
  • Åtta lager gips
  • Crepelinda
  • Självhäftande linda eller tejp

Radiusskena: dorsal radiusskena

 

Hur man lägger en dorsal radiusskena + lite allmänt om gipsteknik.


Filmer: Frakturbehandling, scaphoideum och handled

Cirkulärgips handled

 

Cirkulära gips läggs när man behöver en stabil fixation av hand och handled. Den kan till exempel användas för scaphoideumfrakturer som behandlas konservativt. Cirkulära gips kan även göras med lättviktsmaterial som fiberglas eller softcast men här visas tekniken med kalkgips. Cirkulära gips bör inte läggas på skador där det finns risk för svullnad så därför använder man i regel inte sådana till akuta skador eller direkt post operativt. Vadd bör inte läggas mer än två lager då det gör att stabiliteten påverkas.

Du behöver:

  • Tubigrip för underarm och tumme
  • Ev Microfoam tejp
  • 1-2 vaddrullar
  • 2 st 10cm gipslindor
  • Gipsax

Scaphoideum plastgips

 

Hur man lägger ett cirkulärgips + allmänt om plastgips.

Uppsågning scaphoideum plastgips

 

Såga plastgips


Filmer: Frakturbehandling, tumskena

Tumskena

 

Enkel tumskena som kan användas för att behandla frakturer i tummen och metacarpale 1 eller för skador som behöver immobiliseras inför operation.

Du behöver:

  • Tubigrip eller elastisk linda mot huden (valfritt men om skenan ligger mer än ett par dagar så blir det inte lika mycket besvär med kli från vadden)
  • Två lager vadd
  • Åtta lager gips 10cm
  • Crepelinda
  • Självhäftande linda eller tejp

Tumskena

 

Hur man lägger en tumskena i gips


Filmer - Infektioner


Filmer - Injektionsteknik / punktionsteknik

Kortisoninjektion tumbas

 

Kortisoninjektion i tumbasen kan ge lindring från artrosbesvär och är i regel första steget i behandlingen kombinerat med ortos och fysioterapi. En artrosangripen led kan injiceras regelbundet men med tiden brukar effekten avta. Patienten bör varnas för tillfällig förvärring under några dagar samt risken för infektion.

Du behöver:

  • Rosa och blå kanyl
  • 2ml spruta
  • 1ml Depo-Medrol
  • Kompresser och tvättsprit

Kortisoninjektion PIP och MCP leder

 

Kortisoninjektioner i PIP och MCP leder används främst för patienter med artros men även för andra inflammatoriska tillstånd. En liten mängd Depo-Medrol kan ge långvarig lindring av smärta orsakad av artros. Man kan använda ultraljud för dessa injektioner men här visas tekniken utan bildhjälp.

Du behöver:

  • Depo-Medrol 1ml
  • Blå och rosa kanyler
  • 2ml spruta
  • Kompresser och tvättsprit

Filmer - Operation, övriga


Filmer: Suturteknik

Enstaka sutur

 

Enstaka sutur. Hur man syr enstaka suturer, håller i instrumenten och allmänt om suturteknik.

Liggande madrass sutur

 

Liggande madrass sutur. Hur man suturerar med liggande madrass sutur

Fortlöpande sutur

 

Fortlöpande sutur. Hur man börjar, syr och avslutar en fortlöpande sutur.

Intracutan sutur på patient

 

Intracutan sutur på patient

Ligaturknop

 

Ligaturknop - Hur man slår en ligaturknop med en hand

Enstaka suturer på patient

 

Enstaka suturer på patient

Enstaka suturer på patient

 

Enstaka suturer på patient


Filmer: Triggerfinger

Triggerfinger

 

Tydliga upphakningar och låsningar i en medelålders kvinna. Patienten fick kortisoninjektioner som tyvärr inte förbättrat problemet mer än en kort tid och är därför uppsatt för klyvning av A1 ligamentet.

Dig 3 och 4 är mer utsatta än andra fingrar och vanligast i medelåldern i kvinnor. Andra sjukdomar som kan bidra är diabetes, rheumatoid artrit eller hypotyreos.

Behandlingen är oftast icke operativ med kortisoninjektioner och/eller ortoser men ibland krävs en operation för att dela A1 ligamentet och låta senan löpa fritt. Vid svårare fall kan man oftast se en tydlig uppdrivning och ofta synovit runt FDS senan.

Övriga filmer


Filmer - Undersökningsteknik

Functional Anatomy of the Hand

Undersökningsteknik komplett handstatus/hand exam

 

Utvecklad för kandidatundervisning på handkirurgen Sahlgrenska. Filmen är framtagen av Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniken för handkirurgi och plastikkirurgi.

Undersökningsteknik tummens ligamen inklusive UCL

 

Undersökning av de två kollateralligamenten runt tummens MCP led vid misstanke skada på dessa. Det ulnara kollateralligamentet stabiliserar tumgreppet och obehandlade kompletta skador leder till instabilitet och senare artros i många fall. Klassisk anamnes är fall vid skidåkning och smärta ulnart vid MCP leden. Instabiliteten kan vara stor vid kompletta skador men partiella skador kan leda till endast smärta eller smärta och mindre instabilitet.

Undersökning digitalnerver

 

Testning av funktion i digitalnerver med olika alternativ som kan vara aktuella på ett akutintag. Dessa tester är känsligt för att upptäcka nervskador i handen, dels digitalnerver men även nervstammar. Normal känsel hos en patient som inte arbetar manuellt ligger runt 4-5mm beroende på ålder och eventuell samsjuklighet. Patienter med manuellt arbete tex snickare eller lantbrukare kan man förvänta sig närmre 7mm.

Tvåpunktsdiskrimination, 2PD med fasta mätare

 

Testning av tvåpunktsdiskrimination med 2PD mätare. Detta testet är känsligt för att upptäcka nervskador i handen, dels digitalnerver men även nervstammar. Har man inte tillgång till 2PD mätare kan man använda ett gem eller vass sax istället. Normal känsel hos en patient som inte arbetar manuellt ligger runt 4-5mm beroende på ålder och ev samsjuklighet. Patienter med manuellt arbete tex snickare eller lantbrukare kan man förvänta sig närmre 7mm

Undersökning av Brachial Plexus muskelstatus

 

Undersökning av Brachial Plexus muskelstatus

Undersökning ulnarisnerven (armbåge och handled)

 

Ulnarisnerven har två områden i armen där den kan bli komprimerad, dels i handleden men vanligast vid armbågen. Ulnarisnerven ger sensorisk innervation till lillfingret, ulnara halvan av ringfingret och handryggen längs med metacarpale 2 och ulnart ner till handleden. All muskulatur i handen förutom APB och FBP är ulnarisinnerverad. Detta testas enklast genom fingerspretning. Undersökningen kan med fördel kompletteras med 2-PD undersökning för en mer objektiv bedömning av eventuell känselnedsättning.


Filmer - Undersökningsteknik, övriga