Handtrauma & diagnoser

Allmänt om handtrauma

Det första omhändertagandet av en traumatisk handskada är ofta avgörande för slutresultatet. Det är därför viktigt att direkt ställa eller åtminstone misstänka rätt diagnos - vilken eller vilka strukturer kan vara skadade?

Skelettskador ses på röntgen, hudskador ser man med blotta ögat, men sen- nerv- och kärlskador måste diagnostiseras genom klinisk undersökning. Den kliniska undersökningen bygger på handens funktionella anatomi och viktigast för den akuta handundersökningen är genomgång av distalstatus – hur fungerar nerver (motoriskt och sensoriskt), senor och blodkärl distalt om skadan? 

För att kunna avgöra detta är det nödvändigt att ansvarig läkare har kännedom om handens deskriptiva (vilka strukturer kan tänkas vara skadade med hänsyn till sårets läge?) och funktionella anatomi (hur testas funktionen i dessa strukturer?)

Det är också nödvändigt att genomföra den funktionella undersökningen av distalstatus före alla terapeutiska åtgärder, det är ju exempelvis meningslöst att testa fingrarnas sensibilitet om man har lagt lokalbedövning!

Det viktigaste under kursen i handkirurgi är att du blir säker på att undersöka en hand. Det är därför nödvändigt att du går igenom Dr. Anderssons handstatusmall och kapitlet om diagnostik i Dr. Axelssons artikel om nervskador i Läkartidningen.

Handstatus mall, Dr. Jonny Andersson; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; 2010

Axelsson, P., & Fridén, J. (2005). Nervskador i handen. Lakartidningen, 102(50), 3884.

Handkirurgiska förkortningar, Sara Chevalley; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; 2011

Handens anatomi och fysiologi, Sara Chevalley; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; 2021

Till hjälp finns även nedanstående instruktionsvideo. Fler filmer om undersökningsteknik finns på våra utbildningssidor Praktiska råd och färdigheter och Undervisningsfilmer.

Praktiska råd och färdigheter - Undersökningsteknik 

Undervisningsfilmer

Film - Instruktionsvideo i undersökningsteknik

Undersökningsteknik komplett handstatus - Video framtagen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniken för handkirurgi och plastikkirurgi.

I Sverige finns en gemensam överenskommelse kring nivåstrukturering av omhändertagandet av akuta handskador, vilka typskador som kan behandlas inom primärvården, länssjukvården respektive specialistvården.

Nivåstruktureringsplanen för handkirurgisk verksamhet i Sverige

Vad gäller specialistsjukvården finns också riktlinjer för vilka skador som skall tas om hand av respektive specialitet.

Det är inte alltid helt lätt att veta vart en patient skall remitteras då detta kan variera regionalt pga. kirurgers kompetens och lokal organisation. För grundreglerna se bifogad ”nivåstrukturering” och är det oklart när du snart kommer ut i ”verkligheten” föreslår vi att du rådgör med dina kollegor eller ringer närmaste handkirurgiska klinik.

Handkirurgiska specialistkliniker finns på alla regionsjukhus och dit remitteras särskilt komplicerade handskador, de som kräver speciell teknik för hud/mjukdelstäckning komplicerade handfrakturer liksom allvarligare amputationsskador med frågeställning om mikrokirurgisk åtgärd eller lambåtäckning. Alla flexorsenskador i anslutning till handled eller distalt därom handläggs av handkirurg liksom nervskador rörande större perifera nervstammar.

Diagnoser: Akuta och elektiva tillstånd

Här går vi igenom de diagnoser/skador som bör kännas till enligt målbeskrivningen - akuta och elektiva tillstånd.

Vissa av diagnoserna är beskrivna i artiklarna publicerade i Läkartidningen. Publikationer finns till vänster under Dokument och länkar.

1. Akuta tillstånd
   1. Sårskador
   2. Fingertopsskada
   3. Amputationer
   4. Kompartmentsyndrom
   5. Brännskador
   6. Frakturer
   7. UCL-skada i tummens MCP-led
   8. Infektioner
2. Elektiva tillstånd
   1. Introduktion
   2. Primär Artros
   3. Reumatoid artrit
   4. Triggerfinger
   5. Nervkompressioner
   6. Karpaltunnelsyndrom (CTS)
   7. Entrapment av nervus ulnaris
   8. Lateral epikondylit/epikondylalgi
   9. Morbus de Quervain
   10. Dupuytrens kontraktur
   11. Tumörer (benigna)
   12. Tumörer (maligna)

Nästa avsnitt i utbildningen Akuta tillstånd