Donation från levande givare

Njurtransplantation med levande donator
Njurtransplantation med levande donator har genomförts sedan 1965 på Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Alla njurmedicinläkare i vårt upptagningsområde som har hand om patienter där njurtransplantation är en trolig behandling bör höra med patienten om det finns tänkbara levande donatorer i ett tidigt skede. Läkaren kan därefter kontakta eller bjuda in till informationsträffar tänkbara personer för att erbjuda information om att njurdonation från en levande givare är en möjlighet. 

Varför levande donator?
Det finns många fördelar med njurtransplantation från levande givare. Ingreppet kan göras planerat, vilket är en stor fördel för alla inblandade. Genom att organkvaliteten är mycket god och ischemitiden kort har njuren de bästa förutsättningar att fungera bra både på kort och lång sikt. För den njursjuka patienten är det mest fördelaktiga alternativet att en njurtransplantation sker innan dialysbehandling behövs (sk preemtive njurtransplanatation). För att det ska vara möjligt är transplantation med levande njurdonator en förutsättning.

Kort information om levande njurdonation finns på flera språk här. https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-5/verksamhet-transplantationscentrum/patientinformation/donera-njure/  

Vem kan bli levande njurdonator?
Huvudprincipen är att donatorn ska ha en nära relation till mottagaren till exempel förälder, syskon, makar, sambor eller nära vänner. Levande anonyma givare (LAD) kan accepteras. Förutsättningar är att donatorn är myndig och frisk både fysiskt och psykiskt. Hos donatorn ska det finnas en äkta donationsvilja. Donationen ska vara frivillig och utan påtryckningar från vare sig den njursjuke själv, dennes familj eller professionen. Kommersiell handel med organ är förbjuden i svensk lag precis som i de flesta andra länder där transplantationsverksamhet finns.

De kirurgiska tekniker som används vid donatorsnefrektomi är laparoskopisk- eller robotkirurgiskteknik och de är för donatorn skonsamma tekniker. Komplikationsrisken i samband med njurdonation är mycket låg men precis som vid alla kirurgiska ingrepp är en donatorsnefrektomi förenad med risker. Innan det slutgiltiga beslutet fattas av den potentiella donatorn ska fullständig information om operationen och dess risker på kort och på lång sikt ha givits och först därefter kan donatorn ge sitt samtycke till nefrektomin. 

Utredningen av en potentiell njurdonator är omfattande både medicinskt och psykosocialt och därmed möjliggörs också en noggrann selektion. Se länk till det nationella utredningsprotokollet,  https://svensktransplantationsforening.se/levande-njurdonator/

Där finns detaljerad information om utredningsprocessen, om provtagningar och undersökningar samt absoluta och relativa kontraindikationer för njurdonation.  

Just nu pågår en revision av det Nationella protokoll och den nya versionen beräknas vara klar sommaren 2022.

Ibland kan en person ha en önskan om att donera en njure till en njursjuk som är okänd för personen - en så kallad anonym njurdonation. Personer som önskar donera en njure anonymt ska alltid kontakta patientkoordinator på Transplantationscentrum för information och samordning av eventuell utredning. Telefon 031 - 342 70 40 eller 072-206 25 04.

AB0-inkompatibilitet och njurbytesprogrammet STEP
Om blodgrupperna mellan potentiell donator och njursjuk mottagare inte är kompatibla, dvs AB0 inkompatibla, kan ibland immunadsorbtionsbehandling ges till mottagaren inför transplantationen. Det är viktigt att i ett tidigt skede i utredningen ta blodprov – titernivå - på mottagaren mot den inkompatibla blodgruppen (Anti A- eller anti B-titrar).

Vid inkompatibilitet mellan mottagare och donator pga AB0-antikroppar eller HLA-antikroppar finns njurbytesprogrammet eller Scandiatransplant Kidney Exchange Program det så kallade STEP. I detta program samlar man flera par ifrån hela Sverige, Finland och Danmark och med hjälp av en algoritm i ett dataprogram matchas en serie byten genom korsvis transplantation. Matchning görs i nuläget tre gånger per år. Tack vare STEP ökar möjligheten att få en njure ifrån en levande donator trots att donator och mottagare från början var inkompatibla. Mer information om STEP finns på länken, https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-5/verksamhet-transplantationscentrum/patientinformation/njurbytesprogrammet/

Hur ska en njurdonator följas upp efter donationen? 
På Svensk Transplantationsförenings hemsida framgår följande gällande uppföljningen, Socialstyrelsen föreskriver i SOSFS 2012:14 7 kapitlet 7 §: ”En donations inverkan på en levande donators hälsa ska regelbundet följas upp. Av planeringen för donatorns vård ska det framgå hur lång tid framöver och med vilka intervaller uppföljningen ska göras.” 

Levande njurdonatorer ska erbjudas kostnadsfri livslång uppföljning på den njurmedicinska enhet som har utrett donatorn. Ersättning för lönebortfall och resor begränsas till de tre första åren (varierar mellan olika regioner). Vid återbesöken: 

• Fortsatt allmänna råd om hälsosamt leverne med god kosthållning, normalvikt, motion och rökfrihet. 
• Kontroll av blodtryck, BMI, skattning av GFR med kreatinin, albuminuri, blodglukos/HbA1c, blodlipider, LUTS-symptom hos män 
• Rapportering vart 5:e år till Scandiatransplants register – NLDR Nordic Live Donor Registry 
• I händelse av komplikationer hänvisning till kurator för hjälp med ersättning från försäkringar. 

Kontroll årligen/vartannat år hos sjuksköterska/läkare på njurmedicinsk enhet närmast hemorten med särskild kontroll av njurfunktion, mikroalbuminuri, urinsticka, blodsocker, blodlipider och blodtryck.  

Vart femte år: Rapportering till Scandiatransplant

Kontaktuppgifter till Njurteamet på Transplantationscentrum
Hör av dig till oss i njurteamet om du har frågor eller vill diskutera något. Kontaktuppgifter finns på länken, https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-5/verksamhet-transplantationscentrum/vardgivare/njurtransplantation/kontaktuppgifter/