29 forskningsstudier om covid-19 leds från Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Antiviral effekt

Kristina Nyström, läkare och docent vid avdelningen för klinisk mikrobiologi, fick 300 000 kronor av Knut och Alice Wallenberg Foundation till det projekt som redan är igång som ska testa läkemedelsbibliotek för antiviral effekt mot SARS-CoV-2 i cellodling. Efter ett stort arbete är nu laboratoriet igång.

– Vi har hittills testat antikroppars förmåga att neutralisera virusinfektion. Vi har nu virusodlingar med olika varianter av viruset där vi har börjat testa olika antivirala läkemedel, säger Kristina Nyström.

Se vem som riskerar allvarlig sjukdom

Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef och överläkare på Infektion, leder ett projekt, där bland andra Ola Hammarsten, Magnus Gisslén och Ali Harandi deltar. Projektet ska försöka identifiera markörer för allvarlig sjukdom vid covid-19 med hjälp av transkriptionsanalys av mikro-RNA och en teknik som kallas proximity extension assay (PEA).

– Vi hoppas bidra till en möjlighet att identifiera patienter med risk för allvarligt sjukdomsförlopp tidigare och på så sätt förbättra handläggningen och behandlingen. Förhoppningsvis kan projektet också ge möjlighet att avgöra vilka patienter som har störst nytta av exempelvis antivirala läkemedel, säger Lars-Magnus Andersson.

En del av projektet ska också fokusera på hur hjärtat påverkas av covidsmitta.

Långvarig immunitet

Davide Angeletti, Mats Bemark, biolog på Immunologilaboratorium, och Anna Lundgren, biolog på Immunologilaboratorium, leder tillsammans ett samarbetsprojekt där många forskare inom GU deltar.

– Vi har fått ihop en mycket bra grupp forskare, vars olika expertis kommer att ge oss möjlighet att studera hur immunitet vid covid-19 utvecklas och underhålls ur många olika aspekter, säger Davide Angeletti.

I blodprov från patienter som läggs in på sjukhus för covid-19 ses en kraftig ökning av B-celler som producerar antikroppar, och projektet ska undersöka vilken typ av antikroppar som produceras, vilka av dessa som är specifika för viruset SARS-CoV-2 och vart i kroppen dessa B-celler förs.

Eftersom det rör sig om en lunginfektion är det mycket viktigt att förstå om de celler som kallas plasmablaster migrerar från blod till lungorna och även att förstå vilken specificitet och funktion de antikroppar som produceras av dessa celler har.

– Tack vare vår samarbetspartner Magnus Gisslén kommer vi få tillgång till blodprover från covidpatienter under hela deras sjukhusvistelse, och möjlighet att sedan följa upp en del av dessa patienter flera månader efter det att de skrivits ut från sjukhuset, berättar Davide Angeletti.

Projektet har också som mål att förstå om patienterna utvecklar ett immunminne som är specifikt för SARS-CoV-2, och om detta upprätthålls på lång sikt och kan bidra till skydd mot återinfektion.

– Immunminnets varar vanligtvis inte så länge för andra coronavirus, och det är bråttom att ta reda på om detta är fallet även för SARS-CoV2, eftersom det har konsekvenser för möjligheten att utveckla vacciner och informera om allmän policy, säger Davide Angeletti.

Läs artikeln i sin helhet på Sahlgrenska akademin.

Bygger biobank

Magnus Gisslén, infektionsöverläkare och professor, ska bygga upp en biobank, med prover av bland annat plasma och serum från patienter med olika svårighetsgrad av covid-19. Här kan du läsa mer om Magnus Gissléns projekt.

På Gothia Forum kan du läsa mer om startade och pågående forskningsprojekt relaterade till covid-19 som drivs i Västra Götalandsregionen och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.