Utebliven utredning av neuroborrelios, SU 2026-01656

Patient kom efter remiss från primärvård på besök till infektionsmottagningen för bedömning avseende neuroborrelios. Läkaren bedömde att patienten inte hade neuroborrelios. Eftersom en utredning redan var initierad vid primärvården avseende annan förklaring till patientens symtom valde läkaren att inte vidta några ytterligare åtgärder, utan invänta förnyad kontakt från primärvården vid behov för förnyad bedömning. Kort därefter fick patienten ansiktsförlamning och uppsökte annat sjukhus där diagnosen neuroborrelios ställdes. Under vårdtiden utvecklade patienten en stroke. Utredningen har bland annat påvisat kompetensbrister rörande symtom som ska föranleda misstanke om neuroborrelios, vilket inte skedde, brister i bemanningen på mottagningen samt brister i rutiner för vilka symtom som utgör indikation för utredning av neuroborrelios. Det kan inte med säkerhet i efterhand avgöras om den stroke patienten fick hade neuroborrelios som betydande bidragande orsak, varför den inte bedöms utgöra vårdskada. Eftersom det finns en risk för utveckling av allvarliga neurologiska skador om behandling inte sätts in i tid mot neuroborrelios medförde den bristande handläggningen att patienten utsattes för risk för allvarlig vårdskada. Åtgärder vidtas mot de brister som identifierats som kommer stärka och säkerställa hög patientsäkerhet.