Njursvikt

Njurarnas anatomi

Normalt har vi människor två njurar. Dessa knytnävsstora organ är belägna på var sida om ryggraden. I njurarna bildas urinen. Urinen leds via en urinledare från vardera njuren till urinblåsan. Njurarna fyller dessutom viktiga hormonella funktioner.

  1. En njure innehåller 1 miljon nefroner. I nefronerna filtreras avfallsprodukter och vätska ur blodet.
  2. Via njurartären kommer blod till njuren för filtrering.
  3. Det renade blodet återvänder till hjärtat via njurvenen.
  4. Kroppens avfall och extra vätska leds till urinblåsan via urinledaren.

Fakta:
De friska njurarna har extra kapacitet vilket innebär att de kan skadas avsevärt utan att det behöver märkas i det dagliga livet. Därför kan njursjukdom ibland gå oupptäckt under lång tid.


De friska njurarnas funktion

Njurarna fyller en rad viktiga funktioner i kroppen. De främsta är:

  • utsöndra slaggprodukter
  • reglera kroppens vätskemängd
  • bidrar till att bilda röda blodkroppar
  • reglera skelettets uppbyggnad
  • reglera blodtrycket
  • reglera kroppens syra-basbalans

Akut och kronisk njursvikt

Njursvikt finns både som akut och kronisk sjukdom. I de flesta fall läker den akuta njursvikten med tiden men kan i vissa fall övergå från akut till kronisk fas.

Akut njursvikt eller akut njursjukdom kan utvecklas under ett fåtal dagar hos en tidigare frisk individ. Orsaken till akut njursvikt kan t.ex. vara en stor blodförlust i samband med olycka, kirurgiskt ingrepp, svår infektion eller förgiftning. Njurskadan kan leda till bortfall av njurfunktionen under längre eller kortare tid. Om njurarna är så svårt angripna att de inte klarar att producera urin kan någon form av dialysbehandling vara nödvändig.

Kronisk njursvikt innebär att njurarna har drabbats av sjukdom, som med tiden medför att de inte klarar sina normala funktioner. Vid kronisk njursvikt kan njurarna vara mindre än normalt (skrumpnjure) eller större än normalt t.ex. vid polycystisk njursjukdom. Det finns även andra tillstånd som kan leda till njursvikt, t.ex. njurbäckeninflammation, (pyelonefrit), missbildningar och cancer i njurarna.
Med hjälp av medicinering och egenvård kan däremot sjukdomsförloppet fördröjas.


De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt

Njursjukdom som följd av diabetes-diabetesnefropati

Diabetesnefropati kan uppstå som följdsjukdom till diabetes. Den ökade mängden socker i blodet gör att njurarnas små blodkärl skadas. Sjukdomen drabbar inte alla med diabetes. Diabetesnefropati kan drabba både den som fått diabetes i unga år eller den som insjuknar på äldre dagar.

Kronisk njurinflammation - Glomerulonefrit

Orsaken till kronisk njurinflammationen är oftast okänd, men inflammationen medför att njurvävnaden successivt förlorar sin normala funktion.

Cystnjuresjukdom

Cystnjure är en ärftlig och medfödd missbildning, som innebär att det bildas vätskefyllda blåsor (cystor) i njurarna. Sjukdomen har ett långsamt förlopp och njursvikt uppstår oftast i medelåldern.

Högt blodtryck - Hypertoni

Högt blodtryck är vanligt men behöver inte ge några direkta symtom, ibland kan huvudvärk eller yrsel förekomma. Obehandlat högt blodtryck leder b.l.a till skador på de små blodkärlen i njurarna, vilket kan leda till att njurarnas funktion försämras.


Vanliga symtom vid kronisk njursvikt

Njurarna har stor kapacitet och man känner inte av sjukdomen trots nedsatt funktion. Symtom brukar man få först när njurarnas funktion är ordentligt nedsatt och de vanligaste symtomen är

  • försämrad aptit, illamående, viktminskning
  • ansamling av vätska (ödem)
  • tilltagande trötthet, koncentrationssvårigheter
  • klåda, krypningar i benen, restless legs
  • minskad sexuell lust och förmåga

Det är viktigt att berätta för läkare och sjuksköterskor vilka symtom du eventuellt känner av. I de flesta fall finns det hjälp att få.

Njuren utsöndrar slaggprodukter

De slaggprodukter som bildas vid normal energiförbränning måste kroppen göra sig av med. Njurarna filtrerar bort slaggprodukterna från blodet och utsöndrar sedan dessa via urinen. Urea och Kreatinin är namnet på två sådana slaggprodukter.

Vid njursvikt försämras njurarnas förmåga att utsöndra slaggprodukter och dessa ansamlas istället i kroppen. Vid blodprovskontroller mäts halten av Urea och Kreatinin. Svaren ger en uppfattning om njurarnas förmåga att utsöndra dessa ämnen. Vid njursvikt är dessa värden förhöjda.

Symtom: Ansamling av slaggprodukter kan leda till försämrad aptit, illamående och viktminskning, trötthet och klåda.

Njuren reglerar kroppens vätskemängd

Friska njurar har en unik förmåga att reglera kroppens vätskemängd. Vid ett ökat vätskeintag kissas överskottsvätskan ut. Om vätskeintaget däremot är för litet eller om det är en het sommardag då stora mängder vätska förloras i form av svettning, känner njurarna av detta och sparar vatten genom att minska på urinmängden. Allteftersom njurfunktionen avtar minskar oftast urinmängden successivt, för att hos vissa individer upphöra helt. För att minimera risken för vätskeansamling (ödem) i kroppen är det viktigt att minska på vätskeintaget i takt med att urinproduktionen avtar.

Symtom: Ödemen visar sig vanligen som svullnad på fötterna. Det blir märken efter strumpornas resår. På morgonen kan vätskan visa sig som ”påsar under ögonen”. Vissa upplever att det kan vara svårt att exempelvis få av sig ringarna. I svåra fall kan vätska ansamlas i lungorna och det blir då svårt att andas, detta tillstånd kan vara livshotande.

Behandling: Bästa metoden att minska mängden vätska som ansamlas i kroppen är att minska vätskeintaget samtidigt som vätskedrivande läkemedel sätts in. För den som är beroende av dialysbehandling hjälper det sällan att öka dosen vätskedrivande läkemedel, eftersom de sviktande njurarna inte svarar på denna behandling. Istället brukar det bli nödvändigt att avlägsna mer vätska under dialysbehandlingen.

Om du drabbas av andningssvårigheter skall du omgående kontakta din dialysmottagning eller söka akut. Ring 112 för ambulans.

Röda blodkroppar

I njurarna bildas bland annat hormonet erytropoetin (EPO). EPO påverkar benmärgen till att producera röda blodkroppar (erytrocyter). De röda blodkropparna transporterar syre till kroppens samtliga celler.

Vid njursvikt sker ett flertal förändringar som påverkar blodbildningen och blodkropparnas funktioner. Vanligt är att njurarnas förmåga att producera EPO försämras, vilket i förlängningen leder till blodbrist.

Symtom: Ett lågt blodvärde ger symtom såsom trötthet, koncentrationssvårigheter och frusenhet.

Behandling: För att höja blodvärdet ges EPO, läkemedlet ges som injektion.

Skelettets uppbyggnad

Njurarna påverkar produktionen av aktivt D-vitamin som är nödvändigt för att bygga upp skelettet. D-vitamin gör att kroppen kan ta upp kalcium ur maten vi äter. Kalcium är det ämne som skelettet är uppbyggt av.

Vid njursvikt rubbas kalkbalansen samtidigt som njurarnas förmåga att utsöndra fosfat är nedsatt. För att hjälpa kroppen att bilda ett hållbart skelett kan du bli ordinerad såväl aktivt D-vitamin som fosfatbindare. Fosfatbindare skall alltid tas tillsammans med maten för att ge bästa effekt.

Symtom: Då kalcium lämnar skelettet finns risk för benskörhet. Höga fosfathalter leder till klåda och röda ögon.

Blodtryck

Blodtrycket är det cirkulerande blodets tryck på kärlväggarna. Högt blodtryck (hypertoni) är en vanligt förekommande folksjukdom. Det är väl känt att ett förhöjt blodtryck ökar risken för hjärtkärlsjukdom och njurskada.

Det finns ett flertal orsaker till högt blodtryck. Ett ökat saltintag via maten leder till ökad törst vilket gör att man dricker mer. Resultatet blir att kroppens totala salt och vätskemängd ökar och blodtrycket stiger. I vissa fall fortsätter blodtrycket att vara högt trots att kroppens salt och vätskebalans är normal. Detta kan bero på en överproduktion i njurarna av det blodtryckshöjande hormonet Renin. Ibland kan blodtrycket nå värden som kan vara skadligt för såväl hjärta som blodkärl. Det är därför viktigt att regelbundet mäta blodtrycket samt ta sina blodtrycksmediciner som de ordinerats.

Symtom: Högt blodtryck kan orsaka huvudvärk. Lågt blodtryck ger ofta yrsel, hjärtklappning och matthets känsla.

Behandling: Högt blodtryck ska alltid behandlas.

Ibland kan det behövas flera läkemedel för att blodtrycket skall normaliseras. Om du upplever att medicineringen ger dig biverkningar är det viktigt att ta upp detta med personalen för att kunna byta läkemedel.

Det är viktigt att aldrig göra uppehåll eller sluta med blodtrycksmedicinering eftersom detta kan leda till farligt höga blodtrycksnivåer. Om det höga blodtrycket orsakas av övervätskning måste vätskan avlägsnas med vätskedrivande eller dialysbehandling om så krävs.

Läs mer i kapitel 9 om samliv och sexualitet vid njursvikt. 

Det är bra att känna till att alla med njursvikt inte drabbas av alla dessa symtom.

Trötthet och utmattning

Trötthet och utmattning är vanligt vid njursvikt och dialysbehandling. Tröttheten beskrivs som flerdimensionell och kan yttra sig på olika sätt, dels som fysisk trötthet och orkeslöshet dels som en mental trötthet med koncentrationssvårigheter och en känsla av att ”tappa skärpan”. Det finns en rad faktorer som orsakar trötthet hos den som är beroende av dialysbehandling.

Behandling: Det finns ingen enkel lösning mot trötthet och utmattning. Dialysbehandling och medicinering måste få tid att återställa balansen i kroppen samtidigt som det tar tid att anpassa sig till den nya livssituation som det innebär att börja med dialysbehandling. Läs mer i kapitel 9 om fysisk träning.

Klåda och torr hud

Klåda och torr hud orsakas dels av de slaggprodukter som vid njursvikt ansamlas i kroppen och huden. Även otillräcklig dialysbehandling och rubbningar i kalk- fosfatbalansen kan orsaka intensiv klåda.

Behandling: Ökad dialysdos minskar både mängden slaggprodukter och sänker fosfatvärdet. En bra början är att förlänga dialystiden och se effekten av detta. Tänk på att ta dina fosfatbindare enligt ordination och alltid i samband med måltid. En fosfatrik måltid kräver högre dos fosfatbindande läkemedel än en måltid med mindre mängd fosfat. Om orsaken till klådan är okänd kan besvären behandlas symtomatiskt på en rad olika sätt. Håll huden mjuk och smidig med hjälp av mjukgörande hudlotion samt badolja i samband med dusch. Tänk på att ett alltför flitigt duschande riskerar att torka ut huden ytterligare. Svala sängkläder och bomullskläder kan även minska klådan och förbättra sömnen. Läkemedelsbehandling hjälper för vissa.

Restless legs, oroliga ben

Oroliga ben orsakas av störningar i benens nervfunktioner. Restless legs är vanligt förekommande, framförallt i vila kvälls- och nattetid. Tillståndet kan förvärras av färgad alkohol exempelvis whiskey och vin. Även rökning och kaffe förvärrar besvären.

Behandling: Läkemedel, värme- eller kylande omslag kan lindra besvären.