Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Planerar du att besöka Sahlgrenska Universitetssjukhuset?

Om du har en avtalad tid och har symtom på luftvägsinfektion eller feber kontakta snarast avdelningen/mottagningen direkt eller via växel på 031-342 10 00. 

För närstående råder besöksförbud på samtliga mottagningar och vårdavdelningar endast med undantag för vårdnadshavare och ledsagare. Detta förutsatt att medföljaren inte har luftvägssymtom eller feber.

Läs mer här

Behandlingsalternativ

Dialys innebär att på konstgjord väg, avlägsna överskott av slaggprodukter, salter och vätska från kroppen. Dialysbehandling förekommer i två varianter, bloddialys (hemodialys) och bukdialys (peritonealdialys). Båda behandlingsformerna går att utföra i hemmet.

Dialys botar inte kronisk njursvikt utan ersätter delvis det funktionsbortfall på njurarna som följer med njursvikten.

Bloddialys på sjukhus eller i hemmet?

Assisterad bloddialys på sjukhus

Vid assisterad bloddialys är det personalen som utför och har ansvaret för behandlingen, men vill gärna att du är delaktig och tillsammans med dig planera din dialysbehandling. Även om personalen har mycket kunskap om dialys är det du som känner dig själv och ditt mående bäst. Att arbeta tillsammans är en förutsättning för att det ska bli en bra behandling.

Hem- och självdialys

På dialysmottagning hem- och självdialysmottagning Mölndal finns möjlighet till självdialys på mottagningen (SHD) och hemhemodialys (HHD).

Om du är intresserad av någon av dessa behandlingsalternativ finns det möjlighet att få information om vad det innebär att sköta behandlingen självständigt på mottagningen, SHD, eller på sikt utföra behandlingen i hemmet. Du utbildas av en sjuksköterska i vad det innebär, du lär dig att iordningställa dialysmaskinen, hantera fisteln eller CDK:n. Träningsperioden anpassas efter varje individ och ingen får ”gå hem med sin behandling” innan både patient och vårdpersonal är överens om att tiden är mogen.

Dialysbehandling i hemmet har många fördelar. Du bestämmer själv dina dialystider vilket ökar dina möjligheter att fortsätta arbeta eller delta i olika aktiviteter. Om du väljer HHD gör sjuksköterskor och tekniker hembesök hos dig för att se om hemmet behöver anpassas. Kostnader för eventuell bostadsanpassning står kommunen för. Dialysmaskin med blodtrycksmätare och sängbord får du låna av mottagningen. Dina förbrukningsvaror såsom dialyskoncentrat, filter, sprutor och nålar, beställer du från Apoteket som levererar varorna hem till dig.

Dialysmaskin

Dialysmaskinen är en förutsättning för bloddialysbehandling. Dialysmaskinens blodpump har som uppgift att upprätthålla cirkulation genom blodslangar och dialysfilter. Dialysmaskinen blandar dialyskoncentrat med höggradigt renat vattnen, som renats i ett reningsverk på mottagningen, till den ordinerade dialysvätskan. Dialysvätskan värms upp till kroppstemperatur eller något lägre, den här processen övervakas kontinuerligt av dialysmaskinen. Den använda dialysvätskan leds ut i avloppet tillsammans med slaggprodukterna. Det finns flera olika tillverkare av dialysmaskiner och de kan se olika ut men funktionen är densamma.

Behandlingstid

Behandlingstiden är dels beroende av kroppsstorleken men även av hur mycket av den egna njurfunktionen som kvarstår, så kallad restfunktion. Med restfunktion avses både mängden urin per dygn samt urinens kvalitet. För att få bort slaggprodukterna behöver i regel en storvuxen person mer tid i dialys jämfört med en mindre person. Dialysbehovet fastställs med blodprovstagning där mängden avfallsprodukter i blodet kontrolleras, proverna tas varje månad. En normal dialysdos är behandling 2 - 4 gånger per vecka, 4 - 5 timmar vid varje behandlingstillfälle.

Dialysfilter, dialysator

Dialysatorn, är uppbyggd av tusentals små fibrer (rör). Väggarna i fibrerna är försedda med mikroskopiska hål. Under dialys leds blodet igenom fibrerna och dialysvätska strömmar runt fibrerna. Via de mikroskopiska hålen kan små molekyler exempelvis slaggprodukter (urea, kreatinin), salter och vatten passera från blodet ut i dialysvätskan. Dialysvätskan med slaggprodukter och överflödigt kroppsvatten leds ut i avloppet. Dialysvätskan består av vatten och dialyskoncentrat. Blandningen ordineras av läkare och ställs in individuellt på dialysmaskinen för varje patient. Under dialysen strömmar dialysvätskan runt de blodfyllda membranen i dialysfiltret. Det finns en skillnad i koncentrationen av slaggprodukter mellan det orenade blodet och den rena dialysvätskan, vilket är en förutsättning för diffusion.

Diffusion

Dialysens två viktigaste funktioner är diffusion och ultrafiltration. Diffusion innebär att två vätskor åtskilda av ett filter strävar efter elektrolytutjämning. Processen pågår till dess elektrolytjämnvikt uppstått, d.v.s. när mängden elektrolyter är lika stor på båda sidor av filtrets membran, då avstannar processen. I praktiken innebär detta att den dialysvätska som omsluter blodet i dialysfiltret har en sammansättning som liknar blodets men saknar de ämnen som skall dialyseras bort, till exempel urea, kreatinin och kalium. Diffusionen leder till att urea, kreatinin och kalium som vid njursvikt finns överrepresenterat i kroppen, vandrar från blodet via porer i filtret över till dialysvätskan. Processen fortgår under hela dialysbehandlingen, eftersom ”ren” dialysvätska ständigt leds till dialysfiltret och elektrolytjämnvikt därför inte uppstår.

Ultrafiltration

Avlägsnandet av vatten från blodet sker med hjälp av ett ”sugtryck” i filtret. På så sätt sugs överflödigt kroppsvatten ur blodet och avlägsnas tillsammans med slaggprodukterna.

För de flesta patienter med bloddialysbehandling är dialysen vanligtvis okomplicerad. Vissa känner sig däremot trötta efter behandlingen och behöver vila när de kommer hem. Här kommer vi att gå igenom de komplikationer som är vanligast förekommande och vad du kan göra för att minska besvären.

Långt ifrån alla drabbas av dessa komplikationer.

Blodtrycksfall

Under dialysbehandlingen avlägsnas förutom slaggprodukter även den vätska som du samlat på dig sedan föregående behandling. Tas mycket vätska bort under kort tid kan följderna bli snabbt sjunkande blodtryck, blodtrycksfall. Tidiga tecken på blodtrycksfall kan vara att du gäspar, det ”kör i magen” eller att du blir blek och känner dig svettig. Illamående och kräkningar kan också förekomma. Om du behandlas med läkemedel mot högt blodtryck kan dosen behövas justeras.

Åtgärder:

  • minska eller avsluta helt maskinens vätskedragning
  • höj sängens fotända
  • syrgas

Du kan själv minska risken för återkommande blodtrycksfall genom att minska vätskeintaget mellan behandlingarna, ju mindre vätska som behöver avlägsnas under dialysen desto skonsammare blir behandlingen.

Illamående och kräkningar

Illamående och kräkningar är inte särskilt vanligt i samband med dialysbehandling. I de fall det förekommer är det oftast förknippat med blodtrycksfall. Även här gäller att undvika hög och snabb vätskedragning och minska på vätskeintaget.

Blödning/läckage

För att minimera risken att nålarna glider ut under pågående behandling, är det viktigt att tejpa varje nål omsorgsfullt. För att kunna observera nålarna eller CDK:n under behandlingen får nålar eller CDK inte ligga gömd under täcket.

Åtgärd: Läckage från dialysnålarna går att stoppa med blodstillande förband. Vid återkommande läckage kan ett nytt stickhål behövas göras vid nästa dialystillfälle.

Muskelkramper

Vätskedragning kan även leda till muskelkramper oftast i vader, fötter och fingrar. Detsamma gäller här som vid blodtrycksfall, dvs ju mindre överskottsvätska som behöver avlägsnas desto mindre blir risken för muskelkramper.

Åtgärder:

  • minska eller avsluta helt maskinens vätskedragning
  • sänk sängens fotända
  • massera det krampande området

Perforation

Blodkärlsskada som innebär att blodet läcker ut genom blodkärlsväggen och orsakar blåmärken. Perforation kan uppstå både i samband med att nålarna sätts eller under dialysbehandlingen. När nålarna avlägsnas är det viktigt att inte dra ner på komprimeringstiden eftersom det då kan läcka ut blod under huden och orsaka blödning och blåmärken.

Åtgärd: För att minska svullnad och smärta vid en perforation är det bra att lägga på ett kallt omslag under en stund.

Bukdialys är den dialysmetod som mest liknar de egna njurarnas funktion då behandlingen pågår dygnet runt. Dialysbehandlingen utförs dagligen och dialysen pågår så länge dialysvätskan är i bukhålan. Vid start av bukdialys får du under en period besöka PD-mottagningen och under handledning av en specialistsjuksköterska träna de moment du behöver kunna för att utföra dialysbehandling i hemmet. PD-mottagningen ser till att den utrustning du behöver kommer hem till dig innan du börjar med behandlingen. Om man har svårt att sköta behandlingen själv kan man få hjälp med assisterad bukdialys hemma. Särskilt utbildad personal inom hemsjukvården kommer hem och hjälper till med behandlingen. Utrustningen för bukdialys kan man ta med sig vilket innebär att man kan utföra behandlingen där man befinner sig, tillexempel på arbetet, i sommarstugan eller på resa.

Det finns tre metoder av PD:

  • Manuell bukdialys, CAPD (Kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys). Manuella vätskebyten fyra gånger per dygn (vaken tid).

 

  • Automatisk bukdialys, APD en maskin (nattmaskin) som utför vätskebyten under natten när du sover.
  • Assisterad bukdialys. I samarbete med kommunerna i Västra Götalandsregionen finns möjlighet till assisterad PD, där hemsjukvården hjälper till med ett eller flera moment i PD-behandlingen.

Principen är densamma vid de tre metoderna, dialys pågår under tiden PD-vätskan är i bukhålan och med jämna mellanrum tappas den använda dialysvätskan ut ur bukhålan och ny vätska fylls på.
Bukdialys innebär att sterilt socker/saltlösning (PD-vätskor) tappas in i bukhålan via en silikonslang. Dialysvätskan drar till sig ämnen från blodet som i vanliga fall utsöndras med urinen när man har friska njurar.

När vätskan varit i bukhålan några timmar görs ett vätskebyte. Vätskan som nu är gulfärgad av urinämnen tappas ut ur bukhålan och ny vätska fylls på. Bytet av vätska kan göras manuellt fyra gånger per dygn eller med hjälp av en maskin under natten när man sover. Ibland krävs det en kombination av ”nattmaskin” och vätskebyten under dagen för att uppnå tillfredställande resultat.

En njurtransplantation innebär att en njure opereras in och ersätter de egna som inte längre fungerar. Den nya njuren kan komma antingen från en släkting eller nära vän som är villig att donera eller från en avliden donator. Inför en eventuell njurtransplantation görs en noggrann hälsoutredning för att utreda om en njurtransplantation är bästa behandlingsalternativet för just dig. En njurtransplantation är en stor händelse som kan ta tid att återhämta sig från, både fysiskt och psykiskt. Första tiden efter transplantationen behövs täta läkarbesök. Du behöver fortsätta med mediciner och kontroller under resten av livet eller så länge den transplanterade njuren fungerar.

Viktigt att vara i god kondition inför transplantationen                        

Njurtransplantation och den medicinering som följer efteråt är ansträngande för kroppen. Därför är det viktigt att se tiden fram till transplantationen som en period att förbättra kondition och muskelstyrka. Risken att drabbas av komplikationer som exempelvis blodpropp och lunginflammation, minskar och det är lättare att röra sig den första tiden efter operationen. Kortison, som är en av de mediciner som oftast behöver tas efter en transplantation har som biverkan att musklerna försvagas. Därför är det extra viktigt att ha bra muskelstyrka inför transplantationen. En fysioterapeut kan tipsa om lämplig träning inför njurtransplantationen.

Bra mat inför transplantation

Bra matintag är viktigt inför en njurtransplantation. Näringsbrist kan försämra kroppens motståndskraft och försvaga muskelstyrkan vilket är en nackdel inför en njurtransplantation. Om man mår illa och har svårt att äta tillräckligt på grund av sin njursvikt kan man få hjälp av en dietist. Övervikt innebär ökad risk i samband med operation, därför är det viktigt att gå ner i vikt inför transplantationen. Även då kan en dietist ge råd och stöd.

Rökning

Är du rökare och utreds för transplantation kommer du att remitteras till tobaksavvänjare för rökstopp. Sahlgrenska har som krav är att du ska vara rökfria 6-8 veckor före operationen och 6-8 veckor efter operationen. Rökare drabbas oftare av komplikationer. Genom rökstopp minskas risken för infektion, blodpropp, fördröjd sårläkning och hjärt- och lungkomplikationer.

Dialysbehandling kan ibland upplevas alltför påfrestande och den behandling som initialt gjorde dig gott kan upplevas som ett lidande.

Dialysbehandling är en livsuppehållande behandling, du har alltid rätt att avsluta behandlingen. Om du har frågor eller funderingar om möjligheten att avsluta eller avstå behandling kan du samtala med någon av oss på dialysmottagningen. Det kan vara din läkare eller någon sjuksköterska du känner förtroende för.

Ett samtal om vad det innebär att avsluta dialysbehandling är inte detsamma som att ta beslut om att behandlingen ska upphöra. Beslutet om att dialysbehandlingen ska upphöra tas alltid i samråd med dig, en läkare och en sjuksköterska du känner förtroende för. Vård i livets slutskede planeras alltid tillsammans med dig och dina anhöriga.

Det är viktigt att samtala med anhöriga om tankar kring livets slut, det hjälper även anhöriga att känna sig trygga i att handla i enlighet med dina önskemål om du förlorar förmågan att själv framföra dina önskemål.


Senast uppdaterad: 2020-09-16 11:26