Hälsosamma levnadsvanor viktiga för patienternas hälsa

I Sahlgrenska universitetssjukhusets uppdrag ingår inte bara att behandla sjukdomar utan också att förebygga dem. Det ger stora vinster både för den individuelle patienten och för samhället i stort. Därför arbetar Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 2008 med att bli mer hälsofrämjande. Experter och konsulter finns att tillgå inom arbetsgruppen Hälsofrämjande sjukhus. 

Genom att få patienter, medborgare och samhället i stort att verka för hälsosamma vanor vad gäller matvanor, tobak, fysisk aktivitet och alkohol kan sjukhuset förebygga många sjukdomar eller lindra dem.

– Vi blir äldre som befolkning och fler drabbas av kroniska sjukdomar som exempelvis Typ II diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar. Dessa åkommor påverkas av våra levnadsvanor. Psykospatienter är särskilt utsatta för sådan risk, säger Ebba Linderoth, processledare för Hälsofrämjande sjukhus på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Förebygga sjukdomar väsentligt

Hälsofrämjande sjukhus arbetar för att sprida kunskap och synliggöra goda exempel på en hälsosammare livsstil.

– Yngre personer är en viktig målgrupp då dessa har en stora möjligheter att förebygga sjukdomar.

Barn och ungdomar är också en ny målgrupp i Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor”.

Flera aktörer i samhället delar på ansvaret för att befolkningen ska etablera och upprätthålla hälsosamma levnadsvanor. Som ett hälsofrämjande sjukhus vill Sahlgrenska universitetssjukhuset ta sitt ansvar och arbeta för att alla patienter som söker vård hos dem blir tillfrågade om sina levnadsvanor.

Riskabla levnadsvanor vanliga

2011 kom de första samlade riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder. De hade sitt ursprung i att hela 50 % av kvinnorna och 65 % av männen hade minst en ohälsosam levnadsvana då. Ojämlikheten i hälsa var också stor. De med mer utsatt socio-ekonomisk situation hade sämre levnadsvanor än befolkningen i stort. Arbete med levnadsvanor kan skapa en mer jämlik hälsa och förhindra sjukdom och förhindra förtida död.

Det finns nu större kunskap om hälsofördelarna med bra levnadsvanor. Forskarna har funnit effektiva metoder för att förbättra levnadsvanor. Dessa metoder är ofta olika typer av samtal med eller utan tillägg som t.ex. Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Hälsofrämjande sjukhus hjälper verksamheter att förebygga ohälsa

Nu håller Hälsofrämjande sjukhus på Sahlgrenska universitetssjukhuset på med att hjälpa de olika verksamhetsområdena att implementera strategier och arbetssätt för bättre levnadsvanor i sin egen vårdgivning.

Att förändra patienternas levnadsvanor handlar inte så mycket om att ge käcka råd som om empowerment.

– Vi ska bjuda in patienten till att ta ansvar för sin egen hälsa.  

Vården ska utgå från patientens egna förutsättningar. För någon som är helt inaktiv kan ett första steg vara att ta en daglig promenad runt huset. Det kan handla om att gå runt huset emellanåt eller att gå från att inte äta grönsaker alls till att äta en tomat då och då.

För patienter med psykisk ohälsa kan nya, positiva levnadsvanor ge ett bättre psykiskt mående. Hälsosammare levnadsvanor kan förbättra självbilden och ge mer motivation till att ta tag i fler saker i livet. Om någon helt saknar struktur på dagen, kan en liten förbättring som att börja äta frukost ge positiva förändringar på resten av dagen.

Personcentrerat arbete en grundsten

Det är viktigt att hjälpen med levnadsvaneförändringar sker på ett personcentrerat sätt. Patienten och hens förutsättningar är i centrum.

Implementeringen av systematiskt levnadsvanearbete på sjukhuset är i sin linda. Socialstyrelsen säger att det tar tid innan man kan se resultat.

– Men vi som jobbar i arbetsgruppen för Hälsofrämjande sjukhus kan vara ett stöd för Psykiatri Psykos i att uppnå sina mål. Jag är den av två processledare som har kontakt med Psykos. Jag kan vara med och lösa problem på strategisk nivå eller hjälpa till mer operativt beroende på vad Psykos efterfrågar.

Hälsofrämjande sjukhus kan också låna ut ämnesspecialister som är knutna till gruppen. Dessa kan hjälpa till med alla enskilda levnadsvanefrågor. Enhetens kontakt med Psykos går via Lasse Alfredsson men enskilda medarbetare på Psykos kan också ställa frågor om t.ex. rutiner och metoder för dokumentation.

Hälsofrämjande sjukhus kan också anordna utbildningsdagar eller besöka verksamheter på APT.

Text och foto: Oskar Brandt, informatör vid Psykiatrisk utredningsmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset