Ny medicine doktor – Emilia Möller Rydberg

Emilia Möller Rydberg disputerade fredagen den 3 februari med avhandlingen ”On ankle fractures” som bestod av fem delarbeten.

Emilia är specialistläkare i ortopedi och arbetar idag i traumateamet på ortopeden, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Emilias handledare har varit medicine doktorerna David Wennergren och Mikael Sundfeldt samt professor Ola Rolfson, alla från avdelning för ortopedi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Vad fick dig att bli doktorand?

Jag började min forskning som läkarstudent i Kanada 2010 där jag var inblandad i en RCT som jämförde olika operationsmetoder vid fotledsfraktur. Sen kom jag hem till Sverige och började min ST på ortopeden på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Där pågick då stora diskussioner om vilka fotledsfrakturer som skulle opereras och vilka som hellre skulle behandlas icke-kirurgiskt och hur dessa beslut fattades på kliniken. Man hade påbörjat en studie som undersökte detta och jag blev inblandad i att avsluta den studien och blev i samband med det också doktorand.

 Vad handlar din forskning om?

Min forskning handlar om att undersöka hur fotledsfrakturer behandlas i Sverige och hur detta påverkas av införande av strukturerade behandlingsriktlinjer. Alla studier i avhandlingen baseras på data från Svenska Frakturregistret (SFR)

Kan du beskriva de viktigaste fynden i din avhandling:

I första studien kartlades alla fotledsfrakturer som registrerats i SFR mellan 2012-2022. Resultatet visade att kvinnor oftare drabbas av en fotledsfraktur och är äldre än män. Vanligaste orsaken till fotledsfrakturer är ett fall i samma plan, som tex att snubbla eller halka, och att antalet markant ökar under vintermånaderna.

I studie två fann vi att antalet fotledsfrakturer minskades under Covid-19-pandemins första våg våren 2020, där den största minskningen syntes hos kvinnor och de som var över 70år.

Studie tre belyser svårigheterna med att klinisk värdera stabiliteten i fotledsfrakturer. Om en fotledsfraktur är stabil eller inte avgör behandlingsvalet och fortsatt handläggning. Stabiliteten beror på om det utöver frakturen även finns ledbandsskador i fotleden, vilket inte syns på röntgen utan måste bedömas av behandlade läkare. Resultatet av studien visar på den variation som idag finns i behandlingsbeslut för den vanligaste typen av fotledsfraktur där 30% behandlades kirurgiskt medan 70% icke-kirurgiskt, utan något tydligt samband med bedömningen av stabilitet. Detta föranledde framtagningen av en strukturerad behandlingsalgoritm som implementerades på Sahlgrenska universitetssjukhuset under hösten 2017.

Effekten av den nya behandlingsalgoritmen undersöktes i studie fyra där vi jämförde patienter som behandlats före och efter införande av algoritmen. Resultatet visade att införandet av behandlingsalgoritmen, som innebär strukturerade riktlinjer som styr rekommenderad behandling vid fotledsfrakturer, gjorde vården mer jämlik och minskade antalet onödiga operationer. Riktlinjerna bidrog därmed till att valet av behandling i mindre utsträckning byggde på en enskild läkares preferenser. Därtill har de framtagna riktlinjerna använts som underlag för att formulera ett kunskapsstöd som kopplades till SFR under 2020. Detta innebär att läkare som registrerar fotledsfrakturer i SFR får, i samband med registreringen, upplysning om rekommenderad behandling för den aktuella frakturtypen som de registrerar.

Den femte och sista studien är en intervjustudie med 20 läkare som registrerar fotledsfrakturer i SFR och därmed kunnat ta del av kunskapsstödet. Resultatet visade att användarna uppskattade detta kunskapsstöd, att de kände sig mer trygga i sina beslut och ökade viljan att registrera frakturer i SFR.

Vilka delarbeten ingick i din avhandling?

1. Rydberg EM, Wennergren D, Stigevall C, Ekelund J, Möller M. Epidemiology of more than 50,000 ankle fractures in the Swedish Fracture Register during a period of 10 years. Journal of orthopaedic surgery and research. 2023 18(1): 1-12
2. Rydberg EM, Möller M, Ekelund J, Wolf O, Wennergren D. Does the Covid-19 pandemic affect ankle fracture incidence? Moderate decrease in Sweden. Acta Orthopaedica. 2021:1-4. 
3. Rydberg EM, Zorko T, Sundfeldt M, Möller M, Wennergren D. Classification and treatment of lateral malleolar fractures - a single-center analysis of 439 ankle fractures using the Swedish Fracture Register. BMC Musculoskeletal Disorders. 2020 Aug 5;21(1):521. 
4. Rydberg EM, Skoglund J, Brezicka H, Ekelund J, Sundfeldt M, Möller M, Wennergen D. Fractures of the lateral malleolus – a retrospective before-and-after study of treatment and resource utilization following the implementation of a structured treatment algorithm. BMC Musculoskeletal Disorders. 2022;23(1). 
5. Rydberg EM, Insulan J, Rolfson O, Mohaddes M, Åhlström L. Knowledge support for ankle fractures in the Swedish Fracture Register - a qualitative study of physicians' experiences. BMC Health Services Research. 2022;22(1):382. 

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Förhoppningen är att studierna leder till ett mer strukturerat omhändertagande av patienter med fotledsfrakturer och färre onödiga kirurgiska ingrepp. Att undvika onödiga operation, ha en kortare gipstid och/eller få belasta sin fot har potential att minska lidandet hos patienterna och göra att det snabbare kommer tillbaka till sitt jobb och aktiviteter. Detta är något vi kommer undersöka vidare i framtida studier.

AV: JOSEFIN ABRAHAMSON

(Foto: Johan Wingfors)