Donationsbehandling med ägg eller spermier

Här kan du läsa om donationsbehandling med spermier eller ägg. Samkönade par eller ensamstående kan skicka egenremiss via 1177.se för behandling med donerade spermier, mer information om det finns HÄR. För de par som skall genomgå donationsbehandling där mannen saknar spermier, kommer läkare att skicka remiss, likaså för de som behöver äggdonationsbehandling.

Behandling med donerade spermier

Behandling med donerade spermier

Telefonkontakt med kliniken

Om du har några frågor kan du ringa till donationsbarnmorskorna tisdagar och torsdagar, kl. 13.30 – 15.30, tfn 031-342 37 84.

Du kan också kontakta oss via 1177.se. Egenremiss kan skickas in via 1177.se


E-post: donation.repromed.omr-oss.su@vgregion.se


Vilka patienter behandlas med donerade spermier?

Både samkönade kvinnliga par, ensamstående kvinnor, samt patienter som behandlats för könsdysfori och har livmoder, kan få behandling med donerade spermier.

Även om du hör till par med man och kvinna kan ni behöva behandling med donerade spermier i vissa fall. Om du helt saknar spermier i sädesvätskan kan man i vissa fall hämta ut spermier från testiklar eller bitestiklar att använda för provrörsbefruktning. Om detta inte är möjligt, eller om du har anlag för en allvarlig ärftlig sjukdom, kan ett alternativ vara donerade spermier från en annan man, en donator.

För att ta emot donerade spermier får inte behandlad person ha fyllt 40 år vid start av behandling. Behandlad person får vara högst 37 år när hen ställs i kö. Partner får vara högst 56 år vid behandling, eller högst 53 år när paret ställer sig i kö. Vårdgarantin omfattar inte donation av spermier eller ägg. Utredning påbörjas inte före eller under kötiden.  

Donation av ägg och spermier sker på altruistiska grunder och tillgången till donerade ägg och spermier är begränsad. En donator får ge upphov till barn i max sex familjer.  Läs mer om utredning och lagstiftning nedan.    


Lagstiftning

I Sverige görs enbart icke-anonym donation med spermier sedan 1985. Detta innebär att ett barn som föds efter donationsbehandling enligt lag har rätt att vid tillräcklig mognad få ta del av sjukhusets uppgifter om donatorn. Barnet har också rätt att få veta donatorns identitet (namn och personnummer). Länk Lagen om genetisk integritet

Donatorn har inga skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet och inte rätt att få information om de barn han har gett upphov till genom donation. Inte heller kan föräldrarna/föräldern få information om donatorns identitet.


Utredning inför behandling med donerade spermier

Utredningen påbörjas när ni kommit fram för behandling i väntelistan.

Du får hem en hälsodeklaration som du och också eventuell partner ska fylla i och skicka till Reproduktionsmedicin inför det första besöket.  

Därefter kallas du/ni till ett besök hos kurator eller psykolog, detta enligt lagstiftningen. Besöket varar cirka en timma. Där får du allmän information om bl.a. lagar och föräldraskap efter donation.

Innan behandlingen påbörjas kallas du/ni även för ett läkarbesök. Du får då gå igenom förutsättningarna för behandlingen och eventuellt görs komplettering om något saknas i utredningen. Läkaren kommer att diskutera lämplig behandling med dig/er (insemination eller IVF) och du/ni har även möjlighet att ställa frågor till läkaren om behandlingen. 

Vid detta tillfälle får partnern i parförhållande underteckna Socialstyrelsens formulär, där han/hon godkänner att behandling med donerade spermier genomförs. Det är genom detta dokument som han/hon binds till föräldraskapet för det barn, som förhoppningsvis blir resultatet av behandlingen.

Den kvinna som behandlas får ta blodprover för infektionsscreening i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar (HIV-test, hepatit B och C (gulsot), HTLV I och II, samt syfilis) samt avseende funktionen i sköldkörteln (TSH, fritt T4). Prov tas även för röda hund (Rubella), vilken är en barnsjukdom som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Många gånger saknas dock immunitet trots tidigare vaccination, och eftersom insjuknande i röda hund under graviditet kan ge fosterskador rekommenderas du att vaccinera dig i sådant fall. Du får då inte bli gravid inom en månad.

Kompletterande undersökning av kvinnan som skall behandlas görs för att visa att äggledarna inte är skadade, om det inte föreligger kända skador. Detta görs vanligen med en kontrastultraljudsundersökning (HSS) där man kan bedöma livmoderns insida och äggledarpassage. Undersökningen måste göras vid en bestämd tidpunkt i menstruationscykeln och utförs antingen innan eller vid efterkommande tidpunkt än donationsläkarbesöket.

I de fall där dessa undersökningar inte är normala görs istället IVF (provrörsbefruktning) med donerade spermier.

Läkaren kommer sedan, i enlighet med lagen att besluta om du/ni kan erbjudas behandling eller inte. Detta görs på en behandlingskonferens i samråd med person med beteendevetenskaplig kompetens, den kurator/psykolog ni redan träffat.


Hur utreds donatorn?

Han skall vara fullt frisk och det får inte finnas allvarlig ärftlig sjukdom hos honom själv eller hans närmaste släktingar.

Han skall vara mellan 23 och 45 år. Helst bör donatorn leva i ett stabilt parförhållande och ha egna barn, men detta är inget krav.

Donatorn kontaktar Reproduktionsmedicin via telefon eller mail och samtalar med donationsbarnmorska.

Han fyller därefter i en omfattande hälsodeklaration och lämnar ett spermaprov. Spermakvalitet måste vara perfekt och spermierna måste tåla frysförvaring.

Om spermaprovet utfaller väl träffar donatorn kurator för samtal cirka 1 timma och informeras bl.a. om lagar. Blodprover enligt nedan tas vid detta besök.

Donatorn tar blodprov för sådana sjukdomar som skulle kunna överföras genom sperma, såsom hiv/HTLV I och II, smittsam gulsot (hepatit B och C) och syfilis, samt urinprov klamydia och gonorré. Vidare tas blodprov för genetisk analys avseende kromosomer samt screening för cystisk fibros.

Därefter träffar donatorn läkare i 15-30 minuter för genomgång av sjukhistoria och bedömning. Han fyller också i blankett från Socialstyrelsen att han medger donation.

Läkaren kommer sedan, i enlighet med lagen, att besluta om donatorn kan godkännas. Detta görs på en behandlingskonferens i samråd med person med beteendevetenskaplig kompetens, den kurator/psykolog han redan träffat.

Efter godkännande lämnar donatorn in 5-8 spermaprover till laboratoriet som preparerar och fryser in spermierna.

Sex månader efter sita inlämningen tas blodprover för infektionsscreening om och därefter kan materialet användas.

Enligt lag får handel med mänskliga celler eller vävnader inte ske i Sverige. Donatorn får ett schablonbelopp som skall täcka alla faktiska utgifter (t.ex. resor och inkomstbortfall)


Hur väljs din/er donator?

Enligt svensk lag väljer läkaren donator.

Man får enbart göra en matchning utifrån hudfärg, ögonfärg och längd och hårfärg, inga andra egenskaper. Skulle svårigheter att göra en bra matchning uppstå, kommer du/ni att kontaktas för samråd. 


Inseminationsbehandlingen

Behandlingscykeln

Om du har regelbundna menstruationer görs insemination i naturlig cykel utan mediciner.

Du får göra ett vaginalt ultraljud ca dag 10-12 dagar efter mensen första dag för att se att äggblåsa/äggblåsor utvecklas på ett bra sätt.

Beroende på menstruationscykelns längd börjar du cirka dag 10-12 med ägglossningsstickor. Du får själv köpa dessa på apotek. Välj okomplicerad sticka som är lätt att tolka. Ta testet en gång om dagen på morgonen.

Dagen efter positiv ägglossningstest görs inseminationen.

Om du har något oregelbundna menstruationer med längre intervall (max 35 dagar) får du ett läkemedel under 5 dagar för att normalisera ägglossningen. I övrigt görs ultraljud och kontroll av ägglossningstest enligt ovan.

Kvinnor med utebliven menstruation eller långa menstruationsintervall (>35 dagar), erbjuds att göra IVF med donerade spermier i stället för insemination.

Inseminationen

Vid inseminationen ska du ha en lätt fylld urinblåsa och inte ha kissat på två timmar.  

Du ligger som vid en vanlig gynekologisk undersökning. En mjuk kateter införs i nedre delen av livmodern och de preparerade spermierna sprutas in i några ml vätska. Behandlingen går fort och medför inget annat obehag än en vanlig gynekologisk undersökning.

Du får ligga kvar cirka 15 minuter efter behandlingen och kan därefter leva precis som vanligt.

Har du partner är båda välkomna vid inseminationen. Båda ska visa legitimation och påskrivet samtycke ska lämnas in. Finns partner som är förhindrad att delta skall dennes legitimation och påskrivet samtycke medföras.

Femton dagar efter inseminationen tar du ett graviditetstest i urin hemma. Du kan köpa testet på apoteket. Om testet är positivt och din menstruation uteblir ringer du till barnmorskerådgivningen och du bokas in på en tid för ultraljudskontroll av graviditeten fyra - fem veckor efter inseminationen.

Om menstruationen kommer skall du ändå ta graviditetstest och sedan ringa och meddela detta och vi bokar tid för en ny behandling om du önskar.


Behandling med donerade ägg

Telefonkontakt med kliniken

Om du har några frågor kan du ringa till donationsbarnmorskorna tisdagar och torsdagar, kl. 13.30 – 15.30, tfn 031-342 37 84.

Vilka behandlas med äggdonation?  

De som erhåller äggdonation är kvinnor med avsaknad av äggstocksfunktion p.g.a. för tidig menopaus (före 40 års ålder), genetiska orsaker (t.ex. Turners syndrom) eller tidigare cellgiftsbehandling eller strålning p.g.a. cancer eller annan sjukdom. Vissa kvinnor har av olika skäl fått äggstockarna bortopererade. En liten grupp äggdonationspatienter utgörs av par där kvinnan är bärare av ärftlig sjukdom. 

I Sverige görs enbart icke-anonym donation med ägg sedan 2003. Detta innebär att ett barn som föds efter donationsbehandling enligt lag har rätt att vid tillräcklig mognad få ta del av sjukhusets uppgifter om donatorn. Barnet har också rätt att få veta donatorns identitet (namn och personnummer). Länk Lagen om genetisk integritet

Donatorn har inga skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet och inte rätt att få information om de barn hon har gett upphov till genom donation. Inte heller kan föräldrarna/föräldern få information om donatorns identitet.

Hur utreds donatorn?  

Hon skall vara fullt frisk och det får inte finnas allvarlig ärftlig sjukdom hos henne själv eller hennes närmaste släktingar.

Hon skall vara mellan 23 och 34 år. Helst bör donatorn leva i ett stabilt parförhållande och ha egna barn, men detta är inget krav.

Hon skall ha BMI mellan 18,5 och <30,0.

Donatorn bör helst vara helt gynekologiskt frisk och ha ganska regelbundna menstruationer.

Donatorn kontaktar Reproduktionsmedicin via telefon eller mail och samtalar med donationsbarnmorska.

Hon fyller därefter i en omfattande hälsodeklaration som tas med till läkarbesök. Där görs en medicinsk genomgång av sjukhistoria och en gynekologisk undersökning. Vid besöket noteras hudfärg, ögonfärg, hårfärg, längd och vikt på donatorn. 

Donatorn utreds i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar med blodprover för infektionsscreening avseende HIV, HTLV I och II, hepatit B, hepatit C och syfilis samt urinprov avseende klamydia och gonorré. De första testerna måste göras minst 6 månader innan donationen äger rum. Vidare tas blodprov för genetisk analys avseende kromosomer samt screening för cystisk fibros.

Några veckor efter läkarbesöket träffar donatorn kurator för samtal cirka 1 timma och informeras bl.a. om lagar.

Läkaren kommer sedan, i enlighet med författningarna att besluta om donatorn kan godkännas. Detta görs på en behandlingskonferens i samråd med person med beteendevetenskaplig kompetens, den kurator/psykolog hon redan träffat.

Enligt lag får handel med mänskliga celler eller vävnader inte ske i Sverige. Donatorn får ett schablonbelopp som skall täcka alla faktiska utgifter (t.ex. resor och inkomstbortfall). Hon får också de läkemedel som behövs för behandlingen utan avgift.