Donationsmottagning för ägg och spermier

Du ska

• vara frisk
• ha sädesceller (spermier) som uppfyller kraven för nedfrysning
• inte ha några kända ärftliga sjukdomar
• vara mellan 23 och 45 år

När du anmäler ditt intresse för spermadonation blir du ombedd att lämna ett spermaprov för analys och provfrysning samt tining. Vid godkänt resultat kommer du att kallas till ett obligatoriskt informationssamtal hos kurator.

I anslutning till samtalet kommer i flertalet fall följande prover att tas:

• Blodprov (HIV, HTLV I och II, hepatit B och C (gulsot), och syfilis)
• Blodprov för kromosomanalys samt screening för cystisk fibros (en ärftlig sjukdom)
• Urinprov (klamydia och gonorré)

När provsvaren kommit och är godkända kallas du till samtal med läkare. Efter detta samtal tar du ställning till om du fortfarande vill bli donator. Samtalen är alltså inte bindande på något sätt. Du kommer också formellt att godkännas som donator då läkare och kurator har haft samråd. 

Om du bestämmer dig för att bli donator kommer du att lämna spermaprov cirka en gång i veckan vid åtta tillfällen. Du måste förplikta dig till att lämna ett blodprov avseende infektionsscreening, sex månader efter senaste spermaprovet. 

I Sverige utförs behandlingar med donerade spermier enligt Lagen (2006:351) om genetisk integritet mm och regleras via SOSFS 2009:32. Lagen innehåller en paragraf som ger barnet rätt att i mogen ålder att få reda på spermagivarens identitet.

Med undantag av barnets rätt är spermagivaren helt anonym, det vill säga ingen annan än eventuella barn har rätt att i vuxen ålder få uppgifter. All information om donatorn är sekretessbelagd och finns förvarad i speciella journaler i 70 år.

Cirka 15 procent av alla par har problem med ofrivillig barnlöshet. Orsaken till barnlöshet kan finnas antingen hos mannen eller hos kvinnan eller vara en kombination hos dem båda. Om orsaken finns hos mannen kan man bland annat hjälpa paret genom insemination med spermier från spermagivare. Det finns också samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor som behöver hjälp att bli gravida med donerade spermier.

Ersättning utgår för varje spermaprov och utbetalas efter att 6-månaders infektionsprover inkommit. Du behöver därför uppge ditt kontonummer då du lämnar spermaprov.

Du skall

• vara frisk
• inga kända ärftliga sjukdomar
• vara mellan 23 och 35 år
• gärna ha egna barn
• Body Mass Index (BMI) helst normalt (<25) undantagsvis <30

När du anmäler ditt intresse för äggdonation blir du kallad till ett läkarbesök för samtal där också gynekologisk undersökning och ultraljud ingår.

Vid besöket tas också följande blodprover

• HIV
• HTLV I och II
• WR (syfilis)
• HbsAg (hepatit B)
• Anti-HCV (hepatit C)
• Kromosomanalys och screening för cystisk fibros

Du kommer vid ett efterkommande besök att få träffa kurator dels för samtal kring själva donationen, dels för ordnande av praktiska ting.

Den första omgången blodprover måste göras minst 6 månader innan donationen äger rum. Om proverna är godkända tas nya blodprover efter 6 månader och om också dessa är godkända kan du bli äggdonator.

Vanligtvis görs en ”kort” behandling som innebär dagliga injektioner med äggstimulerande hormon under cirka 2 veckor före ägguttaget.

Både eventuell hormonspiral och kopparspiral kan vara kvar under behandlingen.

Äggen uttas via slidan med hjälp av ultraljud. Du får smärtlindring, men behöver inte vara sövd. Man kan åka hem samma eftermiddag.

I flertalet fall behöver man inte vara borta från arbetet annat än de tider/dagar som undersökningar eller ägguttag görs.

Man har rätt till ersättning för resor, förlorad arbetsförtjänst och läkemedel som donator. Vi har en schablon som passar de flesta donatorer.

Vidare information kring regelverket för detta kan lämnas av kurator på Reproduktionsmedicin.

Efter det att äggen är befruktade kan donatorn inte längre ångra sig. Eftersom vi kan frysförvara befruktade ägg upp till 10 år kan ett eventuellt barn födas lång tid efter att man donerat sina ägg. 

Då man gör en hormonstimulering på donatorn kan det förekomma vissa obehag som lätt svullnad i buken.  I mycket sällsynta fall kan en överstimulering ske och kvinnan kan då behöva läkarvård. Risken för andra komplikationer som infektion eller blödning är liten. 

Äggdonation regleras av Lagen (2006:351) om genetisk integritet mm och regleras via SOSFS 2009:32. Lagen innehåller en paragraf som ger barnet rätt till att få reda på äggdonatorns identitet.

Med undantag av barnets rätt är äggdonatorn helt anonym, d.v.s. ingen annan än eventuella barn har rätt att få uppgifter. All information om donatorn är sekretessbelagd och finns förvarad i speciella journaler i 70 år.