Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Nationell högspecialiserad vård

Med nationell högspecialiserad vård (NHV) menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära och multiprofessionella team.

Västra Götalandsregionen har tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för följande vårdområden, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utövare (Uppdaterad 2022-03-11):

  • Behandling av barnglaukom och barnkatarakt
  • Fertilitetsbevarande kirurgi vid livmoderhalscancer (gäller från 1 oktober 2022)
  • Hjärtkirurgi på barn och ungdomar
  • Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel
  • Hjärttransplantation
  • Intensivvård när levertransplantation kan vara indicierat (gäller från 1 oktober 2022)
  • Levertransplantation
  • Lungtransplantation
  • Neuroendokrina tumörer i buken och avancerade binjuretumörer (gäller från 1 april 2023)
  • Neuromuskulära sjukdomar, inklusive undergrupperna för barn och riktade utredningar vid metabola/mitokondriella sjukdomar (gäller från 1 april 2023)
  • Preimplantatorisk genetisk testning (PGT) 
  • Prematuritetsretinopati (ROP)
  • Svåra kroniska lungsjukdomar hos barn
  • Svårbehandlade ätstörningar
  • Svårbehandlat självskadebeteende 
  • Transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt (TIPS) (gäller från 1 oktober 2022)
  • Viss vård vid endometrios
  • Viss kraniofacial kirurgi
  • Viss vård vid ryggmärgsskador (gäller från 1 april 2023)
  • Viss vård vid primär skleroserande kolangit (PSC) (gäller från 1 oktober 2022)
  • Viss vård vid prolaps och urininkontinens (gäller från 1 oktober 2022)

Ersätter tidigare rikssjukvård

På uppdrag av regeringen leder Socialstyrelsen arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå. Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt. Arbetet innebär också att det tidigare systemet med rikssjukvård har fasats ut och ersatts av NHV.

Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.

Beslutsprocessen

Socialstyrelsen tar beslut om definition av nationell högspecialiserad vård och antal enheter som ska få utföra vården. Beslutet föregås av en beredning för att säkerställa att koncentration av den föreslagna vården inte ska ge stora negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet. Därefter utlyses NHV-området och regionerna har möjlighet att ansöka om tillstånd.

Inför en ansökan behöver regionstyrelsen ta beslut om VGR ska ansöka om tillstånd. Flera aspekter behöver beaktas inför beslut: konsekvenser för patientgruppen och vården, påverkan på forskning, utveckling och utbildning, samt om det finns risk för undanträngning av andra patientgrupper. Arbetet med att ta fram regional konsekvensbeskrivning sker i samverkan mellan NHV-kontoret på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och koncernkontoret i VGR. Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd med en definierad utförare i regionen.

Slutligen är det den politiska nämnden för nationell högspecialiserad vård som tar beslut om vilka regioner som beviljas tillstånd att bedriva NHV. Nämnden består av två politiker från respektive sex sjukvårdsregioner i Sverige. Beslutet föregås av en beredning som tar hänsyn till följande perspektiv: länssjukvård, akut vård, universitetssjukhusvård och medicinsk fakultet. Beredningsgruppen består av 12 personer där de sex sjukvårdsregionerna ingår med två personer.

Beviljat tillstånd har ingen tidsbegränsning och följs upp årligen.

Europeiska referensnätverk, ERN

De europeiska referensnätverken (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta eller sällan förekommande och komplexa sjukdomar. De är virtuella nätverk som diskuterar diagnos och bästa möjliga behandling av patienter från hela Europa.

24 europeiska referensnätverk bildades 2017 och omfattar mer än 900 specialistenheter från över 300 sjukhus i 26 länder.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har hittills beviljats medlemskap i följande referensnätverk (uppdaterad 2021-12-16):

  • ERN CRANIO: kraniofaciala diagnoser och öron–näsa– halssjukdomar
  • ERN RARE-LIVER: leversjukdomar
  • MetabERN: medfödda metabola sjukdomar
  • ERN EURO-NMD: neuromuskulära sjukdomar
  • ERN eUROGEN: urogenitala diagnoser
  • ERN EpiCARE: epilepsi
  • Endo-ERN: ovanliga ämnesomsättningssjukdomar
  • ERN LUNG: ovanliga lungsjukdomar
  • ERN PaedCan: cancer hos barn
  • ERN RITA: ovanliga immunbrist- och autoimmuna sjukdomar
  • ERN TRANSPLANT-CHILD: transplantation hos barn
  • ERN Euracan: ovanliga solida cancersjukdomar hos vuxna
  • ERN-RND: ovanliga neurologiska sjukdomar

Flera expertteam inom sällsynta diagnoser

Centrum för Sällsynta diagnoser i Västra Götalandsregionen och norra Halland är ett kunskaps- och kompetenscentrum. En sällsynt diagnos drabbar ofta flera organ och innebär komplexa vårdbehov, vilket kräver specialistkunskaper inom många olika områden samt samverkan och samordning av vården. Inom centrat finns expertteam för en rad sällsynta diagnoser. Läs mer här. 

Mer information om aktuella utlysningar och kommande vårdområden finns på Socialstyrelsen hemsida. 

Läs mer om pågende arbeten hos Socialstyrelsen.

Endometriosteam får NHV-uppdrag

Endometriosteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset jobbar i multiprofessionella team med kirurgi för svår endometrios. Läs mer i Sahlgrenskaliv.

Helena Rexius

Strateg med ansvar för Nationell högspecialiserad vård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Senast uppdaterad: 2022-05-18 16:00