Frågor och svar

Sahlgrenska Life är ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen för att skapa ett centrum för världsledande forskning, vård, utbildning och innovation.

Kärnan i Sahlgrenska life utgörs av forskningsmiljöer där experimentell grundforskning kopplas tätare samman med den kliniska forskningen nära patienterna – så kallad translationell forskning. En av de stora vinsterna är att ny kunskap snabbare kan överföras till vården för att öka nyttan för patienterna. Vården kan i sin tur bidra till forskningen genom iakttagelser som ger upphov till nya forskningsidéer.

Sahlgrenska Life är en satsning inom områden med snabb utveckling och potential så som precisionsmedicin, genomik, biologiska läkemedel och användningen av artificiell intelligens (AI) inom vård och forskning.

Samhället står inför stora utmaningar med färre personer i arbetsför ålder samt en växande och åldrande befolkning, och med den ett ökande behov av hälso- och sjukvård. Samtidigt pågår en utveckling inom medicin och teknik som ger enorma möjligheter, bland annat inom personcentrerad vård, precisionsmedicin och digitalisering. För att möta utvecklingen behövs ett ökat samspel mellan forskning, vård, samhälle och näringsliv. Grundtanken med Sahlgrenska Life är att förbättra förutsättningarna för det. 

• Med starkare koppling mellan grundforskning och klinisk forskning kommer nya behandlingar snabbare till de patienter som behöver dem.
• Sahlgrenska Life är en satsning inom områden med snabb utveckling och potential: AI, precisionsmedicin, genomik och biologiska läkemedel – för att ge bästa möjliga behandling för varje enskild individ.
• Med Sahlgrenska Life ökar förutsättningarna för jämlik vård, bland annat genom att alla invånare i Västra Götalandsregionen ges lika tillgång till precisionsmedicin.

Begreppet life science brukar användas som en sammanfattning
av biologi, biokemi, genetik och medicinska vetenskaper – och har en ännu bredare betydelse i näringslivet där till exempel även teknik och digitalisering innefattas. Det är en tvärvetenskaplig forskningsgren som berör främst människors hälsa, men också angränsande områden som till exempel miljö och hållbarhet. Gemensamt för forskningen är bidraget till människans välbefinnande.

En stor del av den verksamhet som planeras i Sahlgrenska Life kan betecknas som life science. 

Translation betyder enkelt uttryckt ”översättning” eller ”överföring” (från latinets translatio = överföring). Begreppet används här i betydelsen överföring av kunskaper och metoder mellan olika skeden, discipliner och sektorer. Translationell forskning bygger på att problem som upptäcks i inom vården, exempelvis vid diagnos eller pågående behandling, används i utveckling och forskning innan klinisk prövning. På det viset utgår forskningen från patientens hälsosituation med målsättning att snabbt nå resultat som kan leda till bättre diagnostik och terapi. 

Vad innehåller Sahlgrenska Life och hur ser Västra Götalandsregionens roll ut i projektet?

Uppdaterad senast 24-06-11

Sahlgrenska Life omfattar byggnation av tre nya hus.

Hus 1 planeras på Sahlgrenskaområdet och ägs och byggs av Västra Götalandsregionen genom VGR Fastigheter. 

En stor del av ytan i huset kommer upptas regional laboratoriemedicin. De laboratoriemedicinska verksamheterna är en central del av sjukhuset, som i dag bedrivs i delvis uttjänta lokaler och långt ifrån varandra. I Sahlgrenska Life samlas sjukhusets laboratoriemedicinska verksamheter i moderna, flexibla och effektiva miljöer, med möjlighet till bättre nyttjande av medicinsk utrustning och kompetens. 

I maj 2024 beslutade Regionstyrelsen om tre ytterligare våningsplan för huset och en ny inriktning för verksamhetsinnehållet mot mer vårdmiljöer. Det innebär att ny intensivvårdsavdelning, operationsavdelning, ambulanshall och akutmottagning också planeras i huset. Därmed skapas goda samband både för akutsjukvården på sjukhuset, och för den regionala traumasjukvården i och med den helikopterflygplats som ska byggas på taket av huset.  

Hus 1 kommer även att innehålla translationella forskningsmiljöer.

Hus 2 som binder samman Sahlgrenska och Medicinareberget ska bland annat innehålla translationella forskningsmiljöer, regional laboratoriemedicin och olika typer av samarbetsytor.

Hus 3 som ska ligga på Medicinareberget ska bland annat innehålla utbildningslokaler, kliniskt färdighetscentrum, translationella forskningsmiljöer och Folktandvården. Här kommer även finnas utrymme för näringslivsaktörer.

I juni 2023 beslutade regionfullmäktige att köpa samtliga i aktier för hus 2 och 3 då det bedöms bli mer lönsamt att äga fastigheten själv än att hyra av en privat fastighetsägare.

I rapporter och utredningar som gjorts om Sahlgrenska Life framkommer det att såväl forskare, studenter och sjukvårdspersonal ser ett stort behov av fysiska mötesplatser mellan sjukhusets medarbetare och universitetets. Ett skäl som anges är att det är i mötena mellan olika professioner och discipliner som frön kan sås till nya samarbeten och medicinska framsteg. Det här arbetssättet finns redan idag i Göteborg och har prövats med framgång på många håll i världen – i exempelvis Oslo. 

Uppdaterad senast 240611

I juni 2023 beslutade regionfullmäktige att köpa samtliga i aktier för hus 2 och 3 då det bedöms bli mer lönsamt att äga fastigheten själv än att hyra av en privat fastighetsägare. Planering och arbete för nästa steg i processen pågår.  

Hus 1: 9 våningar

Hus 2: cirka 8000 kvadratmeter i 3 våningar. Byggs som en brygga över Per Dubbsgatan med en park/takterrass tillgänglig även för allmänheten.

Hus 3: cirka 55 000 kvadratmeter, i 23 våningar. Höjdskillnaden mellan Per Dubbsgatan och Medicinareberget kommer att påverka upplevelsen av byggnaden.

Beslutet innebär att regionstyrelsen ger klartecken till att påbörja bland annat rivning av befintliga hus, för att så småningom kunna påbörja byggnation av de nya husen. Det förberedande arbetet planeras att inledas på Sahlgrenska sjukhusets område i början av hösten 2022. Investeringen omfattar närmare 380 miljoner kronor och innefattar förutom rivning också byggnation av provisorisk ambulanshall, ny kulvert, omdragning av ledningar samt paviljonger för verksamheter som flyttar från hus som rivs.

De hus som står inför rivning de närmaste åren är bland annat Per Dubbs-huset på sjukhusområdet och före detta Ortopediska kliniken på Medicinarebergssidan, båda med kulturhistoriskt värde. VGR Fastigheter arbetar med lösningar för att kunna bevara delar av de hus och andra element på området som står inför rivning.

Vården utvecklas ständigt och därmed behöver även byggnaderna för vården göra det. När sjukvården moderniseras krävs specialanpassade lokaler för att kunna bedriva högspecialiserad universitetssjukvård och universitetstandvård. I projektet SL ställs bevarande av kulturhistoriska värden mot vårdens behov av fastighetsutveckling. Enligt stadsbyggnadskontoret väger vårdens behov tyngre än den kulturhistoriska identiteten på platsen.

Historiskt sett har om- och tillbyggnaderna avlöst varandra på Sahlgrenska – det finns en historia av förändring och utveckling.  Sahlgrenska sjukhuset etablerades på nuvarande plats år 1900. Sedan dess har flyttar, rivningar, renoveringar och nybyggnationer förändrat fastigheterna i takt med vårdens behov. Den utvecklingen måste fortsätta.

Byggnaderna på Sahlgrenskatomten ägs av VGR och förvaltas och driftas av Väsfastigheter. Flera av byggnaderna på tomten är uttjänta med stora arbetsmiljöproblem kopplade skick och utformning. Detta i kombination med vårdens behov av lokaler kräver rivningar.

Den planerade placeringen av byggnaderna som ingår i Sahlgrenska life är strategisk och planerad för att kunna binda samman Sahlgrenska och Medicinareberget på ett bra sätt. Den fysiska bryggan går inte att skapa någon annanstans. Placeringen av de tre byggnaderna erbjuder en möjlighet att samla näringsliv, akademi, universitetssjukvård och universitetstandvård på samma plats – en avgörande faktor för att kunna åstadkomma den samverkan som är kärnan i SL. Det pågår också arbete för att ta tillvara delar av Per Dubbs-huset. Redan 1958 när Medicinarelängan stod klar påpekades behovet av bättre koppling mellan den prekliniska verksamheten ”på berget” och den kliniska verksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset.

Att renovera uttjänta byggnader som idag används för patologi, mikrobiologi med flera verksamheter är inte optimalt utifrån dagens förutsättningar. Lokalerna ligger idag utspridda medan den medicinska utveckling som skett de senaste decennierna gör att metodiken är alltmer överlappande mellan olika specialiteter. En samlad lokallösning ger betydande samordningsfördelar för såväl teknik som kompetensförsörjning.

Dagens laboratoriemedicin kräver i vissa delar stora instrument och automationsbanor. Det ställer stora krav på lokalerna, vilket är lättare att åstadkomma om man bygger nytt.

För att åstadkomma de starkare kopplingarna mellan sjukvård, akademi och näringsliv, själva kärnan i SL, behöver den laboratoriemedicinska verksamheten samlas i en infrastruktur och logistik med kortare avstånd, i miljö som man kan dela och samnyttja.

Alla byggnader kan rent konstruktionstekniskt omvandlas till kontor, men inte sällan hamnar en renoveringskostnad på samma nivå som en nybyggnation. SU:s behov är dock inte kontorsbyggnader utan avancerade vårdbyggnader.

Kraven på lokaler som ställs av verksamheten är inte förenligt med de renoveringsförutsättningar som finns i de nuvarande byggnaderna på Sahlgrenskatomten. En samlad lokallösning ger betydande samordningsfördelar för såväl teknik- som kompetensförsörjning.

Det alternativ till byggnation som tagits fram av en möjlig placering av laboratoriemedicin (Hus 1) är längs Bruna stråket, längre bort från Medicinareberget. Det kräver ny detaljplan – något som tar minst fyra år. Med en sådan placering skulle man gå miste om det betydande mervärdet som ett samlat life science-koncept innebär.

Kostnaden för alternativet beräknas till 2,3 miljarder kronor, 300 miljoner kronor mindre än huvudalternativet men utan de vinster för patienterna och effektiviseringsmöjligheter för regionen som konceptet innebär.

Alternativet har valts bort som en väg framåt i ett tidigare skede av planeringsarbetet.

VGR Fastigheter arbetar med att ta fram möjliga lösningar för bevarande av byggnader och andra element på området som står inför en rivning. En utredning, visar bland annat på möjligheten att bevara entrépartiet från Per Dubbshuset och inkludera det i fasaden till den nya fastigheten.

Delar av interiören från Per Dubbshuset kommer också att sparas på olika sätt.

Det finns också på möjligheter att bevara/ta tillvara på olika mur- och trappelement.

Huset Vanföreanstalten, Per Dubbsgatan 10-12, får ett starkare bevarandeskydd i och med den nya detaljplanen.

För att knyta samman området kommer de nya fastigheterna att gestaltas med fasader i rött tegel och granitsocklar. Allt i dialog med Stadsbyggnadskontoret och stadens antikvarier.

Projektet har till viss del justerats över tid vilket är helt nödvändigt med tanke på den snabba utvecklingen. Planeringen har pågått i många år redan, och ska stå klart om ännu fler år. Så det är väldigt viktigt och positivt att man justerar kontinuerligt i projektet.

Länsstyrelsen har inkommit med synpunkter vilka har arbetats in i detaljplan och projekten. Regionstyrelsen har gett synpunkter på ekonomi och evakuering som ska beaktas i fortsatt planering. Byggnadsnämnden i Göteborg vill se bevarandeåtgärder, och det har projektet beaktat genom att ta fram en plan på vad som kan återbrukas och ta med oss in i det nya.

• Det bör egentligen företrädare för industrin svara på. Men näringslivet och industrin får en allt större roll i vården, där vi arbetar tätt med bland annat avancerad medicinteknik och AI. Utan ett starkt och livaktigt universitetssjukhus finns risk att de stora life scienceföretagen lämnar, med sin forskning och sina innovationer. Sjukhusets kompetens och närheten till patienterna är en attraktiv resurs för näringslivet, dessutom är den tekniska utvecklingen samt nya innovationer från näringslivet avgörande för vårdens utveckling.
  
  
• Företrädare för med tech-industrin i Göteborg framhåller att samspelet mellan olika aktörer är avgörande. En nära dialog med akademi, sjukvård, politiker och patienter är en framgångsfaktor för till exempel läkemedelsföretag.
  
  
• Projektorganisationen för Sahlgrenska Life är mån om att skapa en god dialog med näringslivet i regionen för att på ett tidigt stadium involvera dem i Sahlgrenska Life. I september 2021 arrangerades ett dialogmöte med VGR och flera representanter från västsvenskt näringsliv deltog. Syftet var att inleda en dialog om förutsättningar och möjligheter för framgångsrik translationell samverkan med näringslivet inom Sahlgrenska Life, samt att informera om projektet i stort.
• Sahlgrenska Science park, som är en aktiv del av Sahlgrenska Life, är drivande inom tillväxt för life science. Med en vision om att etablera Västsverige som en life scienceregion i världsklass till 2030 attraherar de små och mellanstora företag inom life science-sektorn till regionen.

• Modern och effektiv sjukvård kräver miljöer som utvecklas i takt med nya forskningsrön – för att patienter ska få tillgång till bästa möjliga behandling. Om Sahlgrenska Life inte skulle bli av kan det rent konkret innebära att de regionala laboratoriemedicinska satsningarna bromsas upp, vilket skulle påverka bland annat införande av precisionsmedicin för patienter i hela regionen.
  
  
• Västra Götalandsregionen skulle tappa i konkurrenskraft utan Sahlgrenska Life. Statliga satsningar skulle i högre grad riktas mot andra mer expansiva regioner. Företag, forskare och studenter skulle attraheras till platser med tydligare life science-satsningar.
  
  
• Sahlgrenska Life är ett omfattande projekt, men att inte genomföra Sahlgrenska Life innebär också stora kostnader. Delar av sjukvården på Sahlgrenska bedrivs i lokaler som är utdömda ur arbetsmiljösynpunkt och ej ändamålsenliga ur ett patientperspektiv. Kostnaderna för att åtgärda dem skulle bli mycket stora.
  
  
• Att utveckla sjukvården innebär i förlängningen att spara pengar. Det är genom att satsa på forskning, utveckling och innovation som vi kan hitta nya arbetssätt och arbeta smartare. Forskning och utveckling har lett till kortare vårdtider inom flera sjukvårdsområden, vilket är gynnsamt för både ekonomin och patienterna. Utan det långsiktiga perspektivet på forskning, innovation och utveckling skulle vården hamna i en mycket värre situation än dagens kö-problematik och budgetsituation.