Fakta om graviditetsdiabetes och behandling

Varför får man graviditetsdiabetes?

Graviditetshormoner gör att ditt insulinbehov ökar rejält under en graviditet. Kroppen blir även mer okänslig för insulin. Detta kallas för insulinresistens. Detta gör att behovet av insulin under graviditet kan tredubblas. Behovet börjar stiga redan i tidig graviditet men efter halva graviditeten sker ofta en rejäl ökning. Vid vecka 30 - 35 är behovet som störst. Efter förlossning sjunker behovet kraftigt och insulinbehovet återgår det behov man hade före graviditeten. Oftast normaliseras blodsockret efter förlossning. Det är endast ett fåtal kvinnor som fortsätter ha högre värden och debuterar i typ 2 diabetes. Eftersom risken för typ 2 diabetes finns även om den är liten så gör man blodsockermätningar några dagar efter förlossning samt en kontroll via sin vårdcentral efter 1 år.

Hur barnet påverkas i magen

Sockret går över till fostret via moderkakan. För höga blodsockernivåer kan leda till att barnet växer onormalt mycket. Efter förlossningen kan barnet få för låga blodsockervärden. En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till olika störningar hos det nyfödda barnet som tex. sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk.

Varför vill man ha bra blodsocker?

Högt blodsocker hos modern går över till barnet via blodet i navelsträngen. Barnets insulinproduktion ökar för att ta hand om de höga blodsockervärdena. Eftersom insulin är ett tillväxthormon kan detta innebära att bebisen växer för fort och blir stor. Ett stort barn ökar risken för en mer komplicerad förlossning. Blodsockervärden inom målvärden minimerar risken för en snabb tillväxt. Enstaka avvikande värden spelar inte så stor roll.

Kost och motion – viktig behandling

Många klarar att hålla sina blodsockervärden på en bra nivå med hjälp av kost och motion. Andra måste lägga till en medicinsk behandling också.

Motion

Mycket effektivt! Ökar kroppens insulinkänslighet vilket bidrar till lägre blodsockervärden. Gärna daglig motion. En promenad på 20-30 minuter ger en blodsockersänkande effekt i 10-16 timmar.

Kost

När man utvärderar varje måltid med blodsocker är det lätt att man utesluter för många livsmedel och äter mindre och mindre portioner för att uppnå bra blodsocker. Blir det mindre och mindre mat på din tallrik så ta kontakt med oss. Det är inte meningen att du ska svälta dig!

Måltidsfördelning

Insulinet räcker inte till stora måltider.

En viktig del av kostbehandlingen är därför att äta mindre måltider och istället äta oftare. Man har fortfarande samma behov totalt sett men får dela upp det i flera mindre måltider.

Det som framförallt påverkar blodsockret i kosten är kolhydraterna. Kolhydrater finns främst i pasta/potatis/ris, bröd, gryn, flingor vissa mjölkprodukter och frukt.

Det är trots detta viktigt att man inte utesluter kolhydraterna då dessa fungerar som kroppens bensin. Under graviditet har man ett minimibehov på 150-175 g kolhydrater per dag.

Minska istället mängden kolhydrater i varje måltid och fördela på flera måltider.

Långsamma blodsockerstegringar

Insulinresistensen under graviditeten gör att det kroppsegna insulinet jobbar väldigt långsamt. Därför vill man gärna att måltidens blodsockersvar ska vara långsamma.

Vad gör måltiden långsammare?

• Konsistens (tuggiga grönsaker, frön/nötter, grovt bröd)
• Proteiner- ägg, kött, fisk, kyckling och ost. En måltid med en kolhydratkälla och en proteinkälla ger alltid bättre blodsockersvar än om man äter en ensam kolhydratkälla.
• Fett- t ex i form av en oljedressing på salladen eller en fetare yoghurt
• Syra – i en vinägerdressing eller i ett surdegsbröd

Det är hela måltidens sammansättning som avgör och inte bara enstaka livsmedel.

Här kommer dock några exempel på livsmedel som kan ge lite snabbare blodsockerstegringar och som man ofta behöver vara lite extra uppmärksam på:

Bröd: Helst ett grovt bröd med hela korn och fröer. Behöver inte vara sockerfritt men gärna en låg sockerhalt (ca 5-6 g sockerarter/100g bröd). Knäckebröd kan vara svårt trots att det är fiberrikt då det löser upp sig snabbt i magen. Gärna en matig smörgås och smörgåsmargarin. Proteiner och fett bromsar.

 Flingor: Äts oftast med mjölk/yoghurt som är flytande kolhydrater. Torkad frukt är extra svårt. Men nötter och fröer i en flingblandning kan bromsa blodsockret.

Gröt: Konsistensen på gröt ger en snabb blodsockerstegring. Även här kan man prova att tillsätta nötter/fröer som kan bromsa blodsockret.

Frukt/bär: Du brukar kunna äta en normalportion frukt/bär men även detta är individuellt. 1 portion frukt/bär motsvarar ungefär vad som ryms i din handflata. Frukt som man äter med skal som t ex äpple, päron brukar ge långsammare blodsockerstegringar än de man äter utan skal t ex banan, melon. Om man kombinerar frukt med en proteinkälla som t ex keso, kvarg eller ost blir blodsockerstegringen långsammare. Även frukt tillsammans med nötter ger långsammare blodsockerstegringar. Juice ger en mycket snabb blodsockerstegring och är svår att bromsa.

Mjölkprodukter: Mjölk som dryck är mycket svårt. Även havremjölk och rismjölk. Små mängder mjölk i en kopp kaffe/the fungerar oftast bra.  Sojadryck kan vara lättare.

Välj alltid i första hand naturell yoghurt/fil. Oftast fungerar fetare yoghurtar som Grekisk eller Turkisk yoghurt bättre. Även proteinrikare varianter som Keso, Kvarg och Skyr ger långsammare blodsockerstegringar.

Övriga drycker: Kaffe och the höjer inte blodsockret. Söta med sötningsmedel. Även mycket små mängder honung/socker påverkar blodsockret mer än man tror. Söt saft och läsk fungerar inte alls. Välj light eller zero.

Kakor/bullar/godis/glass: En del slutar helt med sötsaker. Några kan fortsätta äta men i små mängder. Sockerfria alternativ kan fungera lite bättre men påverkar fortfarande blodsockret en hel del.

När barnet är fött

När barnet är fött är det en fördel om ditt barn får bröstmjölk. Planerar du att amma så kan du förbereda dig genom att börja handmjölka redan under graviditeten från vecka 36. Om du får ut någon bröstmjölk så kan du spara den i frysen och ta med till förlossningen. Din barnmorska kan berätta mer.

Handmjölka