Bröstrekonstruktion med Latissimus Dorsi
Kvinnor som fått strålbehandling efter bröstcancer har en större risk att få komplikationer vid en bröstrekonstruktion. Det är därför fördelaktigt att göra en rekonstruktion med ostrålad vävnad.
Före behandling
Eftersom vårt mål är att minska risken för komplikationer vill vi att du är rökfri innan du sätts upp på väntelista inför operation!
Av samma skäl önskar vi att du har BMI under 30 innan du operationsanmäls.
All kirurgi orsakar ärr och ärrets utseende kan vara svårt att förutse. Normalt är ärren först röda och fasta. Efterhand blir de mjuka och bleknar. I enstaka fall läker huden med tjocka, breda ärr.
Så går det till
Rekonstruktion med latissimus dorsi innebär att en ryggmuskel (latissimus dorsi) tillsammans med överliggande hud förflyttas via armhålan till platsen för nya bröstet. En silikonprotes läggs ofta in under den förflyttade vävnaden för att efterlikna det friska bröstets storlek. I vissa fall behöver en expanderprotes läggas in vilken man sedan på mottagningen fyller på med koksalt. På detta sätt töjer man muskeln och huden successivt och ett större bröst erhålls.
Efter behandling
Efter operationen stannar du oftast cirka tre dygn på en vårdavdelning. Under operationen lägger man in dränage i såret för att förhindra blodansamling. Detta har man oftast kvar när man åker hem och det plockas bort efter några dagar eller maximalt en vecka hos distriktssköterskan.
Sjukskrivningstiden beror på ditt arbete och varierar mellan fyra och sex veckor.
Första återbesöket sker en vecka efter operationen och du får då träffa en läkare eller en bröstsjuksköterska. Efter två veckor får du komma på ditt andra återbesök och du får då träffa en bröstsjuksköterska.
Om du har expanderprotes så ska den fyllas på med koksalt. Antalet påfyllningar bestäms av det friska bröstets storlek alternativt vid dubbelsidig rekonstruktion utifrån vad du och din läkare bestämt. Det gör sällan ont men det kan spänna en aning i bröstet första dagen efter påfyllningen. När bröstet har nått önskad storlek sker en utprovning av permanent silikonprotes hos din doktor och därefter följer oftast ytterligare 1-2 påfyllningar för att skapa bra förutsättningar inför nästa operation. För det mesta kan man leva som vanligt under tiden behandlingen pågår.
Vårta/vårtgård
Efter cirka sex till tolv månader, när bröstet har format sig och ärren mognat, kan man göra en bröstvårta, en liten operation i lokalbedövning och vid ett senare tillfälle tatueras en vårtgård.
Komplikationer och risker
Blödning
Risken för blödning är störst det första dygnet. I enstaka fall kan man behöva operera för att stoppa en blödning.
Infektion
En infekterad protes måste avlägsnas och infektionen behandlas med antibiotika. Infektionen får läka ut innan rekonstruktionen påbörjas igen.
Fördröjd sårläkning
Man kan drabbas av sårglipor eller att såret spricker upp.
Dålig vävnadscirkulation/vävnadsnekros
En del av den förflyttade vävnaden kan gå förlorad på grund av sämre blodtillförsel. Detta medför nya korrigerande operationer för att nå slutmålet.
Serom
Sårvätska kan ansamlas i såret vilket gör att det blir svullet och känns spänt. Detta tar kroppen vanligtvis hand om själv, i undantagsfall får man tappa ut den.
Blodpropp
Vid all kirurgi finns risk att drabbas av blodpropp i exempelvis ben och lunga, även om risken är liten.
Känselbortfall och ärr
Det är vanligt med känselbortfall i det rekonstruerade bröstet. Beroende på personens läkningsförmåga kan ärren få olika utseende.
Oregelbundenhet i huden
Det kan uppstå oregelbundenhet/ojämnhet i huden eller i underhudsfettet.
Kapselkontraktur
Den vanligaste komplikationen är kapselkontraktur och innebär att den naturligt förekommande bindvävskapseln runt protesen blir stramare hos vissa patienter.
Bröstet känns då fastare och ibland kan även bröstets form och protesens läge förändras. Detta är ofarligt men ibland behöver man göra en ny operation för att korrigera detta.