Så leds och styrs Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hälso- och sjukvården i VGR styrs av nationella lagar och regler, politiska beslut i regionen och myndigheter som Socialstyrelsen och IVO. Staten sätter ramarna – regionen genomför dem.

Kunskapsstyrning

Nationella programområden och regionala samordningsråd ser till att bästa tillgängliga kunskap används i vården genom exempelvis vårdprogram, riktlinjer och rekommendationer.

Koncernkontoret och gemensamma grupper och ledningsgrupper

Koncernkontoret samordnar regionens arbete, tar fram riktlinjer och stödjer nämnder och förvaltningar.

Koncernkontorets uppdrag i koncernen - Västra Götalandsregionen

Därutöver finns regiongemensamma lednings- och samordningsgrupper, funktionsgrupper och sakkunnigråd inom områden som vård, forskning, utbildning, läkemedel, HR, ekonomi och digitalisering. Deltagarna i grupperna stödjer det regiongemensamma arbetet genom att delta i beredning och bedömning. Deltagarna har också ett ansvar för att implementera de beslut som fattas i gruppen. 

Koncernledning hälso- och sjukvård är en av regionens Koncernövergripande ledningsgrupper. Den utgör koncerngemensam ledning inom hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, och ger stöd till Regiondirektören i koncernövergripande frågor inom området. 

Regionala forum

Forum som 130-gruppen och nätverket för omvårdnad och patientsäkerhet bidrar till gemensam utveckling och en säker, jämlik vård i hela regionen. Genom denna struktur integreras Sahlgrenska Universitetssjukhuset i regionens styrning, med ansvar för att genomföra beslut och utvecklingsinitiativ på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten

Politisk och administrativ styrning

VGR leds av förtroendevalda politiker genom nämnder och styrelser.

Förvaltningarna ansvarar för att genomföra besluten.

Så styrs VGR - Västra Götalandsregionen

Politisk organisation - Västra Götalandsregionen

Förvaltningarnas organisation - Västra Götalandsregionen

Sahlgrenska Universitetssjukhuset styrs genom ett integrerat ledningssystem med gemensam vision, uppdrag och mål. Organisationen följer VGR:s principer för förvaltningsstruktur och består av enheter, verksamhetsområden och områden.

Ledning sker huvudsakligen via processer i linjeorganisationen; mellan sjukhusdirektör, sjukhusledning, styrelse och första linjens chefer via områdeschef respektive verksamhetschef.

Sjukhusets uppdrag

Som regionens universitetssjukhus har Sahlgrenska ett särskilt ansvar för:

• forskning, utveckling, utbildning och innovation
  
  
• avancerad specialistvård och stöd till regionens övriga sjukhus
  
  
• kunskapsspridning i hela regionen

Organisation

• Enheter/sektioner/vårdenheter: Leds av första linjens chefer med ansvar för personal, ekonomi och arbetsmiljö.
  
  
• Verksamhetsområden: Sjukhusets operativa kärna där vård, forskning, processer och kvalitet utvecklas och följs upp. Leds av Verksamhetschef.
  
  
• Områden: Högsta nivån under sjukhusledningen. Samordnar produktion, ekonomi och utveckling samt stödjer verksamheterna. Leds av Områdeschef och en områdesledningsgrupp.

Sjukhusledning och styrelse

Sjukhuset leds av Sjukhusdirektören tillsammans med sjukhusledningen, där bland annat områdeschefer, chefläkare, chefsjuksköterska och funktionsdirektörer ingår. Sjukhusledningen ansvarar för strategi, budget, kvalitet, arbetsmiljö och genomförandet av sjukhusets vision.

Sjukhusets styrelse är högsta beslutande organ och ansvarar för drift, utveckling och att verksamheten håller hög kvalitet. 

Medarbetarna är sjukhusets styrka. Många olika professioner – från vårdpersonal och forskare till tekniker, administratörer och servicepersonal – arbetar tillsammans för att ge högkvalitativ och säker vård. Allt vi gör utgår ifrån patienten.

Alla medarbetare har ett personligt ansvar i sitt arbete genom att använda sin kompetens, fatta beslut inom sitt område och alltid utgå från patientens behov.

Vård- och hälsoprofessionerna

Sjukhuset har mer än 20 olika legitimationsyrken representerade. Alla arbetar enligt lagar, etiska riktlinjer och kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet. De rapporterar också risker och vårdskador för att stärka patientsäkerheten.

Specialistens roll

Specialister – exempelvis läkare, sjuksköterskor och tandläkare – har fördjupat ansvar inom sitt område och spelar en viktig roll i:

• kvalitet och patientsäkerhet
  
  
• utvecklings- och förbättringsarbete
  
  
• forskning och utbildning

På universitetssjukhuset har specialistläkaren dessutom en central roll i handledning, undervisning och forskning samt i multiprofessionella team där patientens bästa är i fokus.

På Sahlgrenska är patienten alltid utgångspunkten. Värdegrunden ”Tillsammans med patienten, för patienten” innebär att patienters erfarenheter och behov ska forma både den enskilda vården och hur sjukhuset utvecklas.

På individnivå

Patienten ska kunna vara delaktig i sin egen vård, fatta informerade beslut och bidra med sin livskunskap för en mer personcentrerad vård.

På verksamhetsnivå

Patienter involveras i utvecklingen av vården genom exempelvis enkäter, återkoppling, fokusgrupper, arbetsgrupper och deltagande i projekt.

På strategisk nivå

Patientrepresentanter kan medverka i ledningsgrupper, styrgrupper och rådgivande forum där sjukhusets övergripande beslut formas.

Patientmedverkan stärker beslutsunderlaget och bidrar till en trygg, säker och högkvalitativ vård.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder en matrismodell som kombinerar linjestyrning och processtyrning för att skapa en sammanhållen och effektiv styrning.

Linjestyrning

Styrning sker via den ordinarie chefslinjen – från Områdeschef till Verksamhetschef och vidare till första linjens chefer.

Processtyrning

Parallellt styrs sjukhusövergripande processer av staberna. Varje process har en mottagande chef i områdesledningen som ansvarar för att omsätta processerna i verksamheten.

Matrismodellen

När linje- och processtyrning kombineras skapas en struktur där chefer behöver förhålla sig till två styrkedjor:

• linjen (Områdeschef)
  
  
• processen (sjukhusövergripande stab)

Modellen stärker genomförandekraften och gör det möjligt att driva gemensamma arbetssätt och utveckling på hela sjukhuset.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets sjukhusövergripande staber ansvarar för processtyrningen inom sina respektive områden. De ger strategiskt och operativt stöd till sjukhusledningen och verksamheterna och samverkar regionalt, nationellt och internationellt. 

Funktionsgrupperna är direktörernas forum för att samordna och driva sjukhusövergripande frågor ut i områden och verksamheter. De säkerställer att processer håller hög kvalitet och stödjer linjen i genomförandet.

Exempel på stabernas uppdrag

• Ekonomi: styr budget, uppföljning, redovisning och intern kontroll.
  
  
• FoUUI: stödjer forskning, utbildning, utveckling och innovation och fungerar som regionens FoUUI-nod.
  
  
• Kommunikation: ansvarar för varumärke, strategisk kommunikation, press, kriskommunikation och arbetet kopplat till målbilden Europas ledande 2032.
  
  
• Operativ ledning och styrning: leder produktions- och kapacitetsstyrning, vårdprocessoptimering och fastighetsplanering.
  
  
• HR, Säkerhet och Hållbarhet: arbetar med HR-processer, beredskap, säkerhet och hållbarhetsfrågor, inklusive Agenda 2030.
  
  
• Utveckling: ansvarar för digitalisering, IT-system, innovation och verksamhetsutveckling.
  
  
• Chefsjuksköterska: leder strategisk omvårdnadsutveckling, patientsäkerhet, teamarbete och kompetensförsörjning. 
  
  
• Chefläkare: ansvarar för patientsäkerhet, kvalitet, regulatoriska krav och Lex Maria. 
  
  
• Namnsättning och organisationsstruktur: bedömer namnförslag för organisatoriska enheter. 

Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning

Styrgruppen bereder större investeringsärenden och ansvarar för den årliga budgeten för fastighets- och utrustningsinvesteringar. Gruppen samordnar planering mellan verksamheter och samarbetar med regionala partners för att säkerställa att sjukhusets lokaler och teknisk utrustning stödjer verksamhetens behov. 

Strategiska rådet för läkemedelsfrågor

Det strategiska rådet (SRL) hanterar sjukhusövergripande läkemedelsfrågor och samordnar arbetet mellan områden. Målet är en säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Rådet bevakar nationella och regionala riktlinjer och ger råd till linjeorganisationen om hur dessa ska implementeras. Ordförande är antingen Verksamhetschef Läkemedel eller Chefläkare med ansvar för läkemedelsfrågor. 

Delegeringsordning

Delegeringsordningen tydliggör vem som får fatta vilka beslut inom sjukhuset. Den skapar rättssäkerhet, effektivitet och ser till att beslut tas på rätt nivå. Beslut som fattas genom delegering räknas juridiskt som styrelsebeslut och kan överklagas på samma sätt.

Verksamhetsplan och detaljbudget

Sjukhuset tar årligen fram en verksamhetsplan och detaljbudget som beslutas av styrelsen. Planen beskriver mål, prioriteringar och strategier på sjukhus-, områdes- och verksamhetsnivå. Arbetet görs i verktyget Plan & Styr, där mål och uppföljning rapporteras tertialvis och årligen.

Uppföljning sker löpande i hela organisationen genom pulsmöten från sjukhusdirektören till första linjens chefer. Verksamheterna följs upp inom fem perspektiv:

• Kvalitet & patientsäkerhet
  
  
• Produktion
  
  
• Medarbetare
  
  
• Ekonomi
  
  
• FoUUI

Uppföljningen baseras på en sjukhusgemensam dashboard med kvalitetssäkrad data. Patientsäkerheten följs särskilt i patientsäkerhetsdialoger, och både intern och extern revision genomförs regelbundet.

Styrgrupper

Styrgrupper tillsätts för att leda och följa upp särskilt viktiga eller komplexa processer. De ger vägledning, stöd och samordning i sjukhusövergripande frågor. Befintliga grupper, som funktionsgrupper, används i största möjliga mån för att skapa en effektiv struktur.

Kommunikationsstrukturen ska skapa förutsättningar för ett effektivt, tillgängligt och transparent kommunikationsflöde. Kommunikationsansvaret följer verksamhetsansvaret och ligger hos respektive chef för sitt ansvarsområde. 

Strukturen omfattar både kommunikation uppåt i linjeorganisationen, från medarbetare till ledning, och kommunikation nedåt i organisationen, från ledning till medarbetare.

Centrumbildningar

Centrumbildningar samlar olika kompetenser kring ett gemensamt område – till exempel en diagnosgrupp, patientgrupp eller ett strategiskt kunskapsområde.

De kompletterar linjeorganisationen och används när tvärprofessionellt samarbete eller särskilda satsningar behövs.

Eftersom centrumstrukturen varierat mycket på sjukhuset pågår nu ett arbete för att skapa en gemensam och tydlig modell för centrumbildningar.

Portföljstyrning

Portföljstyrning införs för att prioritera och samordna digitaliseringsprojekt som påverkar sjukhuset.

Syftet är att:

• säkerställa att rätt projekt genomförs vid rätt tidpunkt
  
  
• ge verksamheterna bättre framförhållning
  
  
• stärka patientsäker och verksamhetsanpassad implementering

Arbetet följer regionens modell och omfattar både regionala och lokala projekt. Beslut tas av sjukhusledningen, medan samordning sker i två forum:

• Portföljsamordning digitalisering – överblick och koordinering
  
  
• Portföljledning digitalisering – bereder beslut för rätt nivå

Modellen införs successivt från hösten 2025.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samverkar för att stärka vård, forskning, utbildning, utveckling och innovation – centr alt för målbilden Europas ledande universitetssjukhus 2032.

Akademirepresentanter och docenter

• Akademirepresentanter har kombinationstjänster eller adjungering vid universitetet och bidrar med akademisk kompetens i ledningsgrupper, FoUUI-arbete och utveckling.
• Docenter ger vetenskapligt och pedagogiskt stöd för att säkerställa evidensbaserad vård.

Uppdragsbeskrivningar har tagits fram för att tydliggöra roller och bidra till bättre användning av den akademiska kompetensen.

Samverkan och medbestämmande (MBL) säkerställer att personalorganisationerna får möjlighet att påverka förändringar i verksamheten. Därför ska fackliga parter involveras tidigt när förändringar planeras.

Innan beslut fattas ska arbetsgivaren analysera hur förändringen påverkar:

• medarbetarnas arbetsmiljö och eventuella risker
  
  
• patienterna och patientsäkerheten
  
  
• forskning och utbildning

Arbetsgivaren ansvarar för att genomföra samverkan eller MBL-förhandling enligt MBL §11 inför större förändringar. Samverkan sker på den nivå där beslut fattas:

• Lokal nivå  – om förändringen gäller en enskild verksamhet
  
  
• Områdesnivå – om flera verksamheter berörs
  
  
• Sjukhusövergripande nivå – om flera områden omfattas

Beslutsfattande chef ansvarar för att processen genomförs korrekt.