Från innovation till patientnytta – därför behöver Norden samarbeta mer
Under sommaren har jag haft förmånen att delta i två av Nordens viktigaste arenor för samhällsdebatt och framtidsfrågor: Almedalsveckan i Visby och Arendalsuka i Norge.
Trots att de äger rum i olika länder var det slående hur många av samtalen som kretsade kring samma fråga: Hur säkerställer vi att patienter snabbare får ta del av morgondagens vård?
I Almedalen deltog jag i ett seminarium om hur vi kan korta vägen från forskningsgenombrott och innovation till konkret patientnytta. Tillsammans med företrädare för universitetssjukhus, akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård i Sverige, Norge och Danmark diskuterade vi hur Norden kan bli bättre på att omsätta forskning, teknik och nya arbetssätt i verklig förändring för patienter. Det som blev tydligt är att vi inte lider brist på idéer. Tvärtom. Norden har världsledande forskning, starka universitet, innovativa företag och hälso- och sjukvård av hög kvalitet.
Vår största utmaning är ofta något annat: att införa, sprida och skala upp nya lösningar tillräckligt snabbt.
Samma tema återkom under Arendalsuka. I samtal med ledare från flera nordiska universitetssjukhus blev det tydligt att vi står inför i stort sett samma utmaningar. Befolkningen blir äldre, vårdbehoven ökar, konkurrensen om kompetens hårdnar och den medicinska och teknologiska utvecklingen går snabbare än någonsin.
Samtidigt har Norden något unikt. Vi har starka offentliga hälso- och sjukvårdssystem, hög tillit, forskning i världsklass och en internationellt konkurrenskraftig life science-sektor. Det är en kombination som ger oss fantastiska möjligheter att möta framtidens utmaningar, om vi väljer att göra det tillsammans.
Partnerskap är det nya ledarskapet
En av mina viktigaste insikter från sommarens möten är att framtidens ledarskap handlar mindre om att göra allt själv och mer om att skapa förutsättningar för andra att lyckas tillsammans. De stora genombrotten kommer inte att ske inom enskilda organisationer eller innanför nationsgränser. De växer fram i partnerskap mellan sjukvård, akademi, näringsliv och offentlig sektor.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser vi redan värdet av den typen av samarbete. Ett exempel är vårt långvariga samarbete med Island kring transplantationer. Genom att samla kompetens och resurser över nationsgränserna har vi kunnat skapa värde för patienter på ett sätt som hade varit betydligt svårare att åstadkomma var för sig.
Det visar att nordiskt samarbete inte är en vision för framtiden. Det gör skillnad här och nu.
Data och kunskap måste röra sig snabbare
Men vi behöver också våga tänka större. Om vi menar allvar med att möta framtidens vårdbehov måste vi bli bättre på att dela kunskap, erfarenheter och data mellan våra länder. Under både Almedalen och Arendalsuka diskuterades möjligheterna att bygga starkare nordiska strukturer för forskning, innovation och datautbyte. Potentialen är enorm. Med större datamängder, gemensamt lärande och tätare samarbete kan vi snabbare identifiera vad som fungerar, utveckla nya behandlingar och skapa bättre arbetssätt. För patienten spelar det ingen roll i vilket land en innovation föds. Det viktiga är att den kommer till nytta så snabbt som möjligt.
Tillsammans formar vi nästa steg
När jag summerar sommarens möten och samtal tar jag framför allt med mig en känsla av framtidstro. Utmaningarna är stora, men möjligheterna är ännu större. Norden har alla förutsättningar att bli världens ledande region för hållbar hälso- och sjukvård, medicinsk forskning och life science-innovation. För att lyckas behöver vi fortsätta bygga partnerskap, fördjupa kunskapsutbytet och ha modet att lära av varandra. Vårdens framtid byggs inte av enskilda organisationer. Den byggs tillsammans. Och ytterst handlar det inte om våra verksamheter eller våra länder. Det handlar om patienterna och om vår gemensamma förmåga att ge dem tillgång till bättre vård, snabbare.
/ Sjukhusdirektör Boubou Hallberg





















