Bedömning och behandling

Så här går ett nybesök till

Besöket börjar med att du och din förälder får berätta varför du söker hjälp. Vi går tillsammans igenom hur du mår, hur du har det i skolan, på fritiden och med din familj. Vi kommer att fråga dina föräldrar om hur det var när du var yngre.
Det är behandlarens ansvar att ställa frågor och ta reda på det som BUP behöver veta för att kunna hjälpa dig. Behandlaren ska också se till att alla som är med på mötet får prata. Det finns även möjlighet för dig att prata en enskilt en stund.
Det första samtalet tar en timme, eller en och en halv timme. När mötet är slut bestämmer vi tillsammans om vi ska träffas en gång till eller om vi har den information vi behöver.
Utifrån informationen vi samlat in under samtalet med dig och dina föräldrar kommer vi fram till om vi kan erbjuda dig vård. Detta gör vi tillsammans med våra kollegor på ett möte som heter vårdplaneringsmöte.

Vad händer efter nybesöket?

Om vi inte kan erbjuda dig vård på BUP:
Du får råd och förslag om vad du själv och din familj kan göra för att du ska må bättre. Vi kan också rekommendera dig att söka hjälp hos någon annan vårdgivare eller organisation som kan hjälpa dig bättre utifrån just dina problem.

Om vi kan erbjuda dig vård på BUP:
Vi kommer att ge dina svårigheter ett namn, vi kallar det en diagnos. Diagnoser som är vanliga på BUP är exempelvis depression och ångest. Vissa svårigheter kan innebära att vi måste undersöka mer, då kallar vi det en utredning.
Vi planerar tillsammans för din fortsatta vård, vi kallar det för en vårdplan. Du är den viktigaste personen i din vård och vi vill att du berättar om du önskar någon särskild hjälp. Du har rätt att tycka till om de förslag vi kommer med.
Den fortsatta vården sker oftast på en mottagning som ligger nära där du bor
De vanligaste insatserna som beskrivs i vårdplanen är utredning, behandling samt gruppbehandling eller föräldrakurs. Gruppbehandling och föräldrautbildning

Din behandlare kan ibland tycka att du behöver få vård vid någon av våra andra specialistenheter inom BUP och vi hjälper dig då så att du kommer rätt.

Vanliga frågor

Hur lång är väntetiden till ett första besök?
Väntetiden till första besök är 14 - 30 dagar, under perioder när många söker vård kan väntetiden vara mer än 30 dagar. Vid akuta tillstånd Kontakt med BUP

Måste jag ha med mina föräldrar?
Vid nybesöket vill vi helst träffa både dig och din förälder. Anledningen till det är att vi vill höra din och din familjs tankar om vad det är som du behöver hjälp med. Det kan ju vara så att ni inte tycker lika om vad som är problemen, då hjälper vi till att skapa en gemensam bild. Fram till dess att du fyller 18 år är dina föräldrar ansvariga för dig, därför är det viktigt att de får kunskap om hur de ska ge dig bästa stöd och hjälp.
Ibland söker barn och ungdomar kontakt med BUP på egen hand och kan också önska att få komma ensam till besöket. Det är du alltid välkommen att göra. Men vi ser att det oftast kan vara värdefullt om dina föräldrar är med under besöket. Det är bra att känna till att det alltid kommer finnas tid för dig att prata själv med den behandlare du möter.

Vem kommer jag få träffa? Vad är en behandlare?
På BUP arbetar vi i team. Vi är läkare, psykologer, psykiatrisjuksköterskor, hälso- och sjukvårdskuratorer med flera. Vi är alla behandlare. När vi gjort en utredning av ditt mående, hur du fungerar och din diagnos bedömer vi vilken vård du behöver och vem som blir din behandlare.

Har BUP tystnadsplikt?
Vi som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt och det råder sekretess. Det betyder att vi inte berättar för andra om saker som rör dig. 
Om vi under mötet med dig skulle få information om saker som gör att vi blir oroliga för att du far illa så har vi skyldighet att anmäla vår oro till socialtjänsten så att ni ska få rätt hjälp. 

Hur lång är väntetiden efter första besöket?
Vi gör hela tiden medicinska prioriteringar av patienterna, det betyder att vi har ansvar att först hjälpa dem som är allra sjukast. Därför kan väntetiden se lite olika ut och det är svårt att svara på hur länge du får vänta på att få vård efter nybesöket. Har du allvarliga symtom, stora svårigheter hemma, med vänner, i skolan eller på fritiden kan du bli prioriterad, alltså slippa vänta så länge.

Vård på BUP börjar med en vårdplan där vi planerar vården för dig. Vårdplanen ger en samlad bild av dina behov, dina mål och vilken hjälp och vård du ska få. Vi anpassar behandlingen efter dina svårigheter och din situation. Oftast innehåller behandlingen både enskilda samtal med bara dig, och samtal med föräldrar och familj. I din vårdplan planerar vi din behandling.

Vi gör en utredning för att förstå dina symtom bättre, för att få en tydligare bild av dina styrkor och dina svårigheter och hur de påverkar dig i vardagen. Utredningen behövs för att kunna föreslå den bästa behandlingen för dig. Utredningen behövs också för att kunna ställa diagnoser och kunna hjälpa personerna som är nära dig i ditt liv att kunna stötta dig bättre.

Vanliga frågor vi ofta samtalar om vid planering av utredning:

• Vad ska vi ta reda på under utredningen?
• Hur går en utredning till? Hur ofta behöver jag komma till BUP?
• På vilket sätt är min familj delaktiga?
• Vem kommer jag att träffa?
• Behöver jag ta ledigt från skolan?
• Hur får jag reda på utredningsresultat?
• Vad händer sedan?

Vanliga frågor vi ofta samtalar om vid planering av en behandling:

• Hur går behandling till?
• Vad önskar du förändra till det bättre?
• Vad tror jag att BUP kan hjälpa mig med?
• Vad krävs av mig och hur mycket tid och kraft behöver jag lägga?
• På vilket sätt är min familj delaktiga?
• Behöver jag ta ledigt från skolan?
• När avslutas behandling?

Vad innebär det att göra en utredning?

Utredningen startar med att du kommer till mottagningen och tillsammans med din behandlare planerar ni utredningen. Utredningen utgår från vad du och din förälder berättat vid nybesöket.
En utredning består ofta av ett eller flera besök. Vad vi gör på besöken beror på vad du behöver hjälp med.
Du och dina föräldrar kommer att få berätta mer om ditt mående och svara på frågor. Ibland vill vi att skolan också svarar på skriftliga frågor för att vi ska få en så bred bild som möjligt av hur du mår och fungerar.
Du kan få träffa psykolog och göra olika test, för att vi ska få en bild av vad du har lätt för och vad du har svårare för.
Du kan få träffa läkare som ställer frågor till dig och undersöker dig. Läkaren kommer ställa frågor, lyssna på ditt hjärta och be dig hoppa på ett ben. Läkaren tar inte blodprov eller ger sprutor. Läkaren kommer träffa dina föräldrar för att ställa frågor till dem om hur det var när du var liten.

Vad händer sedan?

När utredningen är klar berättar behandlaren om resultatet.
Dina svårigheter kan få ett nytt namn än vid nybesöket, alltså en ny diagnos. Ibland är svaret på varför du mår som du gör att du har flera diagnoser.
Du och dina föräldrar får kortfattad information om diagnosen eller diagnoserna. Vi förklarar vad diagnosen innebär och ger råd om fortsatt vård.
Du och dina föräldrar får möjlighet att ställa frågor och bestämmer sedan hur ni vill gå vidare utifrån BUP:s rekommendationer och råd.

Vad innebär det att göra en behandling?

En behandling på BUP kan innehålla något av detta:

• Föräldrakurser: Dina föräldrar får information om hur de kan stödja dig på bästa sätt.
• Psykopedagogik: Du och din förälder får information om din diagnos och vad du kan göra för att må bättre. Detta kan ske via kurs i grupp eller individuellt.
• Psykologisk behandling: Tillsammans med din behandlare planerar du och dina föräldrar behandlingsupplägget för att passa just dig. Den psykologiska behandlingen består vanligtvis av både individuella samtal och familjesamtal. Du kan också få psykologisk behandling i grupp tillsammans med andra barn eller ungdomar.
• Läkemedelsbehandling: Läkare bedömer om medicin kan göra det bättre för dig och berättar i så fall hur medicinen fungerar. Om du får medicin får du också träffa psykiatrisjuksköterska som följer upp hur du upplever att medicinen fungerar.
• Föräldraskapsstödjande insatser: På BUP kan föräldrar träffa behandlare för att få stöd och råd i hur man som förälder ska stötta sitt barn på bästa sätt. Det kallar vi föräldraskapsstödjande insatser. Det kan ske i grupp och ibland individuellt, oftast hos en kurator.
• Samarbete med andra viktiga vuxna: Ibland kan BUP tillsammans med dig och din familj träffa andra viktiga personer från skola och socialtjänst. Vid sådana möten kan vi skapa en samordnad individuell plan för dig, förkortat SIP. Tanken med en SIP är att göra det tydligt för alla vilket stöd som ska finnas runt dig, och att alla ska förstå vad som behövs för att nå en positiv förändring för dig.