A-Ö
A-Ö, några korta fakta
Här hittar du praktisk information i bokstavsordning.
1177
1177.se är en webbplats där du kan få information, råd och använda e-tjänster inom vården. Där kan du till exempel få hjälp med:
1177 e-tjänster (kontakt med vården, boka tider)
Färdtjänst (Länk?)
Sjukresa (länk?
Anhörigstöd Anhörigstöd – stöd för dig som vårdar eller stödjer en närstående - 1177
Barncancer Barncancer - 1177
Du kan också ta del av Min vårdplan via 1177.
Almers hus
Almers hus
Almers Hus är ett gratis boende vid havet för cancerdrabbade barn och deras familjer.
Huset ligger i Varberg vid Apelviken och ger möjlighet till vila, gemenskap och avkoppling från vardagen. Här kan familjer träffa andra i liknande situation och få en paus under eller efter behandling.
Boendet består av flera lägenheter, gemensamma ytor och tillgång till bland annat kök och bastu. Barncancerfonden står för boende och resa, medan familjen själv betalar mat och egna kostnader.
Almers Hus är öppet året runt och bokning sker via Barncancerfonden.
Besök på avdelningen
Besök på avdelningen
På Barncancercentrum finns inga fasta besökstider. Antal besök och hur länge besöken pågår anpassas alltid efter det sjuka barnets mående och allmäntillstånd.
Eftersom många barn är infektionskänsliga under behandling är det viktigt att alla besökare är friska. Under vissa perioder, till exempel vid infektionssäsong, kan det även förekomma tillfälligt besöksförbud.
Cytostatika
Cytostatika
Cytostatika är läkemedel som används för att behandla cancer genom att stoppa eller bromsa cancercellers delning.
Vid Barncancer är cytostatika en vanlig behandling och ges ofta i kurer, ibland tillsammans med operation eller strålbehandling, för att bekämpa sjukdomen.
Feber
Feber
När barnet får cytostatikabehandling är det extra viktigt att vara uppmärksam på feber, eftersom immunförsvaret ofta är nedsatt under denna tid. Om temperaturen stiger till 38°C eller mer ska Barncancercentrum alltid kontaktas direkt.
Febernedsättande läkemedel ska inte ges på egen hand, eftersom det ibland kan behövas blodprover innan behandling för att bedöma barnets tillstånd.
Vid mätning av temperatur rekommenderas en termometer i armhålan, då slemhinnor i mun och tarm kan vara känsliga under behandling. Vid första vårdtillfället får familjen en termometer att använda hemma, och om föräldrar bor på olika håll kan båda få varsin.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet under behandling kan ha flera positiva effekter. Den bidrar till att bevara styrka, kondition och rörlighet, samtidigt som den kan minska trötthet och förbättra humöret. Aktivitet kan också stödja återhämtning och göra det lättare för barnet att återgå till vardagliga aktiviteter efter behandlingen. Anpassning sker alltid efter barnets ork och mående.
Förstoppning
Vissa cytostatika kan orsaka förstoppning. Den bästa behandlingen är att förebygga med lösande kost, fiberrik mat och vätska. Exempel på sådan kost är, päron, kiwi, messmör, rotfrukter. Ofta räcker det inte med kosten för att ha normal avföring utan det behövs speciella läkemedel mot förstoppning. Tala med din läkare.
Håravfall/peruk
Behandling med cytostatika och strålning mot huvudet kan leda till håravfall. Hur mycket hår som påverkas och hur snabbt det sker varierar från barn till barn och beror bland annat på vilken behandling som ges. Efter cytostatikabehandling växer håret oftast tillbaka relativt snabbt, medan återväxten efter strålbehandling inte alltid är lika säker.
Ögonbryn, ögonfransar och kroppshår påverkas vanligtvis mindre än håret på huvudet.
Det finns möjlighet att få ekonomiskt stöd för peruk. Kontakta din konsultsjuksköterska.
Illamående/kräkning
Illamående och kräkningar är kända biverkningar vid cytostatika- och strålbehandling. Numera finns effektiva läkemedel att ge för att lindra illamåendet. Matlusten är dock många gånger liten. Vissa cytostatikapreparat ger mer illamående än andra.
Luktsinnet påverkas så att till exempel dofter känns mycket starkare än normalt. Att öppna ett fönster och få frisk luft kan hjälpa.
Patientnämnden
Patientnämnden är en oberoende instans dit patienter och anhöriga kan vända sig om de har synpunkter, klagomål eller frågor kring vården.
För familjer inom Barncancercentrum kan patientnämnden hjälpa till att föra fram synpunkter och bidra till förbättringar i vården, utan att det påverkar den fortsatta behandlingen.
Solkänslighet
Solkänslighet
Barn som behandlas för barncancer kan bli mer känsliga för sol. Behandlingen kan göra huden tunnare och mer lättirriterad, vilket gör att barnet lättare kan bränna sig. Det är därför viktigt att skydda huden extra noggrant med kläder, solskyddsmedel och att undvika stark sol, särskilt mitt på dagen.
Supersnöret
SuperSnöret - världens viktigaste snöre
SuperSnöret berättar en unik historia. Pärla för pärla skapar cancersjuka barn och ungdomar sitt eget SuperSnöre som bygger på vad de gått igenom under sin cancerbehandling. Olika pärlor symboliserar olika delar i behandlingen; till exempel en pärla för att sova på sjukhuset, en för röntgen, en för strålbehandling och så vidare. Varje barn och ungdom skapar på så vis sitt eget Supersnöre som berättar en unik historia. Pärlorna delas ut av personalen och finansieras av Barncancerfonden Västra.
Läs mer om Supersnöret här
Appen SuperSnöret
SuperSnöret finns också som gratis app att ladda ner till din mobil eller surfplatta. Appen gör det möjligt att dela SuperSnöret med andra familjemedlemmar och hjälper dig också att hålla koll på pärlorna.
Appen är ett komplement till det fysiska SuperSnöret som gör att du nu även virtuellt kan trä på superpärlorna. Den hjälper dig att räkna dina pärlor, hålla koll på ordningen och dela ditt SuperSnöre med vänner och familj. I appen kan du lätt se varje pärlas innebörd och även skriva kommentarer till varje pärla. Appen funkar både på iPhone/iPad och för Android.
Strålbehandling
Ljuset från solen är en typ av strålning. Vid strålbehandling använder man fotonstrålning, som är samma typ av strålning som röntgenstrålning men med mycket högre energi. Om en strålkänslig tumör utsätts för strålning upprepade gånger, dör den. Alla kroppens vävnader är känsliga för strålning men tumörcellerna har svårare att reparera skadan som strålningen orsakat. Den friska vävnaden som eventuellt också bestrålats kan däremot återhämta sig.
Strålningen ges ofta under flera veckors tid med en liten dos varje dag, ibland ges den två gånger per dag. Man riktar in strålarna så att de skall döda tumörcellerna samtidigt som friska celler skadas så lite som möjligt. Själva behandlingen känns inte. Om det är aktuellt med strålbehandling ges utförligare information.
Tolk
En tolk är en person som hjälper till att översätta mellan vårdpersonal och familj så att informationen blir tydlig och korrekt för alla.
På Barncancercentrum är det viktigt att använda tolk vid behov vid viktiga samtal, så att det inte uppstår missförstånd kring barnets behandling, vård och planering. Det bidrar till en trygg och säker vård.
En tolk har alltid tystnadsplikt, vilket innebär att allt som sägs under samtalen är sekretessbelagt och inte får föras vidare.
Vaccination
Under behandlingstiden och en tid efter avslutad behandling skall eventuella vaccinationer planeras individuellt. Cytostatika- och strålbehandling minskar kroppens möjligheter att bilda det skydd som vaccinationen är avsedd att ge. Kontakta alltid din läkare när en vaccination är aktuell för att få besked.
Vid eventuell utlandsresa – rådgör med din läkare om någon vaccination är viktig att göra innan.
Vattkoppor
Alla oklara förändringar i barnets allmäntillstånd, inklusive odiagnostiserade utslag och blåsor, ska alltid leda till kontakt med sjukvården – Ring först! Man skall undvika kontakt med någon som man vet har vätskande vattkoppor.
Barn som saknar immunitet mot (inte har haft) vattkoppor - Om barnet saknar serologisk immunitet mot vattkoppor vid diagnos ska skola och förskola informeras om att de ska kontakta familjen om barnet kan ha varit utsatt för vattkoppssmitta. Föräldrarna kontaktar i sin tur sjukhuset för individuell bedömning. Denna regel gäller upp till sex månader efter avslutad behandling.
Inkubationstiden för vattkoppor är 10 -21 dygn. Oftast bryter sjukdomen ut på
14: e - 16: e dagen efter att man blivit utsatt för vattkoppssmitta. Den som insjuknar är smittsam 2 dygn innan blåsorna visar sig och fram till att alla sårskorpor fallit av.
Barn som har immunitet mot (har haft) vattkoppor - Om barnet har immunitet mot vattkoppor rekommenderas inga restriktioner för socialt liv. Trots detta behöver du meddela sjukvården om ditt barn har utsatts för vattkoppssmitta.
Syskon och andra närstående
De syskon som har haft vattkoppor kan inte överföra smitta till någon annan (ex syskon) efter att de träffat någon som är sjuk i vattkoppor. De syskon som inte haft vattkoppor rekommenderar vi vaccination mot vattkoppor. Detta får bekostas av familjen. Om ett syskon insjuknar ta kontakt med sjukhuset och rådgör med läkare.