Omvårdnad

Den här informationen är till för att ni ska kunna känna er trygga och hantera er CVK i hemmet.  

Vad är en CVK?

En central venkateter (CVK) är en tunn slang som ligger i en större ven. Den används för att ge läkemedel, ta blodprover och ge till exempel cytostatika, antibiotika och blodprodukter. CVK gör att barnet slipper många nålstick och att det alltid finns en säker infart till kroppen. Den sätts in på operation under narkos och används under behandlingsperioden.

Varför är det viktigt att hålla CVK ren? 

Barn som får behandling kan vara mer känsliga för infektioner. Eftersom CVK går direkt in i kroppen finns en risk för att bakterier kan orsaka infektion. Därför är det mycket viktigt att den sköts noggrant och hålls ren.

Tvätt av CVK i hemmet

CVK ska rengöras regelbundet för att minska risken för infektion.

• Tvätt sker normalt en gång i veckan med klorhexidinsprit 5 mg/ml (0,5 %).  
• Börja alltid med att tvätta och sprita händerna noggrant.  
• Ta bort eventuellt gammalt förband om det finns ett.  
• Sprita händerna igen innan du börjar rengöra CVK.  
• Ta en kompress med rikligt med klorhexidinsprit och rengör försiktigt i cirka 30 sekunder.  
• Tvätta först insticksstället (där slangen går in i huden).  
• Fortsätt sedan längs hela slangen som syns utanför huden.  
• Låt området lufttorka helt innan du sätter på nytt förband.  

Sätt nytt förband om det behövs, till exempel om stygnet fortfarande sitter kvar.  
Förband ska alltid bytas tidigare om det blir smutsigt, blött, blodigt eller sitter dåligt fast.

Observera tecken på infektion

Kontakta sjukhuset om barnet får feber eller om området runt CVK blir rött, svullet, gör ont eller vätskar.

Dusch och bad

Det går bra att duscha med CVK. Vid bad ska hela CVK skyddas med ett vattenavstötande förband. Efter bad ska CVK:n alltid rengöras enligt rutinen ovan.

Om något händer

• Om CVK går sönder: kläm åt slangen ovanför skadan , med exempel en påsklämma. Kontakta sedan  sjukhuset direkt.  
• Om CVK åker ut: lägg barnet ner, tryck över insticksstället och kontakta sjukhuset omedelbart. 

Feber och neutropen feber

Feber kan vara ett tecken på infektion och ska alltid tas på allvar hos patienter som behandlas för cancer. Under behandlingen kan patientens immunförsvar vara nedsatt, vilket innebär att kroppen har svårare att bekämpa infektioner. I vissa fall kan patienten ha ett lågt antal neutrofila granulocyter, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för kroppens infektionsförsvar. Detta tillstånd kallas neutropeni. Om patienten samtidigt får feber kallas det neutropen feber, vilket är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb medicinsk bedömning. Ibland kan feber vara det enda tecknet på en infektion.

Om patienten får feber ska temperaturen mätas under armen. Temperaturen bör inte tas i ändtarmen eftersom slemhinnan där kan irriteras.

Kontakta alltid patientens behandlande avdelning: 

Om patientens temperatur är 38,0 °C eller högre vid två tillfällen med en timmes mellanrum.  
 
Eller omedelbart om temperaturen är över 38,5 °C.  
 
När patienten kommer till sjukhuset tas blodprover för att bland annat kontrollera antalet vita blodkroppar och utreda om det finns en infektion. Ofta behöver patienten läggas in på sjukhus för observation och behandling med antibiotika medan utredningen pågår.

Ge endast febernedsättande läkemedel efter råd från läkare eller sjuksköterska.  
Vid feber är det viktigt att ni som vårdnadshavare kontaktar sjukvården enligt ovanstående rekommendationer, även om patienten i övrigt verkar må bra. En snabb bedömning och tidig behandling minskar risken för allvarliga komplikationer och bidrar till en trygg och säker vård.

Ditt barn har fått en gastrostomi. I den sitter en så kallad PEG-slang som går genom huden på magen in i magsäcken. Slangen har en stopplatta både inne i magsäcken och på utsidan av huden. Dessa stopplattor gör att magsäcken hålls mot bukväggen så att en säker kanal kan bildas och läka.

Byte från PEG till knapp görs tidigast efter cirka tre månader. PEG-slangen tas bort i narkos när den inte längre behövs.

Skötsel av PEG

Efter PEG-operation

Under de första tre veckorna är det viktigt att stopplattan ligger i lätt spänning mot huden. Om den inte gör det ska avdelningen kontaktas för bedömning.

Barnet kan duscha redan dagen efter operationen. Bad i badkar, pool, sjö eller hav går bra efter cirka 10 dagar när sårläkningen har kommit igång. 

Daglig skötsel

Huden runt PEG-slangen och under plattan ska rengöras dagligen med ljummet vatten och oparfymerad tvål, och därefter torkas noggrant.

• Vrid slangen försiktigt cirka 1/4 varv en gång per dag (alltid åt samma håll)  
• Det kan vara ömt i början – smärtlindring, till exempel paracetamol, kan behövas.
• För att minska drag ska slangen tejpas mot magen. Under de första tre veckorna: tejpa i en mjuk båge.
• Slangen ska alltid spolas med 20 ml vatten efter användning, samt mins en gång dagligen.   

Knapp (gastrostomiknapp) 

En knapp är en kort gastrostomi i silikon som sitter genom huden in i magsäcken. Den hålls på plats av en liten ballong som fylls med 4–5 ml vatten. Ballongen behöver kontrolleras och fyllas på ungefär varannan vecka.

Knappen byts vanligtvis var tredje till sjätte månad. Vid matning eller medicinering kopplas en lös slang på och tas bort efter användning. Slangen ska förvaras rent i kylskåp och byts oftast varannan vecka. Huden runt knappen rengörs dagligen med mild, oparfymerad tvål och vatten.

Komplikationer

Var uppmärksam på förändringar runt PEG eller knapp.

• Rodnad, svullnad, ömhet eller läckage → kontakta vården. 
• Om ballongen går sönder eller läcker kan knappen åka ut .
• Det är viktigt att sätta tillbaka den direkt eller ersätta den snarast, eftersom kanalen snabbt kan sluta sig.

Nutrition (sondmatning)

• Gastrostomins läge behöver inte kontrolleras före användning.  
• Ges via spruta eller pump.  
• En måltid tar oftast ca 20–30 minuter.  
• Kan ges långsammare vid illamående eller kräkningar. Maten ska vara rumstempererad eller lätt uppvärmd.  

Efter matning

• Spola PEG med minst 20 ml vatten efter varje måltid. 
• Spola dagligen även om sonden inte används.  Vid knapp:  
• Koppla bort slangen efter användning , spola ren, avsluta med luft och låt torka.
• Spola rent slangen ,först med kallt, sen varmt och sen kallt vatten. Spola därefter igenom slangen med luft och torka av slangen.

Läkemedel

Läkemedel kan ges via PEG eller knapp i krossad eller upplöst form. 

Cytostatikabehandling 

Cytostatika är läkemedel som används vid behandling av cancer. Efter att läkemedlet getts fördelas det i kroppsvätskor som urin, avföring, kräkningar, svett och saliv. Högst koncentration finns i urinen.

Cytostatika och dess nedbrytningsprodukter kan vara toxiska och utsöndras under flera dygn efter behandling. Därför behövs särskilda försiktighetsåtgärder vid hantering av kroppsvätskor. 

• Efter intravenös behandling gäller särskilda rutiner i 7 dagar efter sista dos. 
• Efter tablett- eller mixturbehandling gäller 3 dagar efter sista dos.  

Syftet är att minska risken för exponering för cytostatika. 

Hantering av utsöndringar på sjukhus 

Med utsöndringar avses urin, avföring och kräkning. Vid all hantering används alltid cytostatikagodkända handskar. Efteråt tvättas händerna med tvål och vatten och därefter handdesinfektion. 

Urin 

Barn som kan använda toalett ska sitta ner för att minska stänk. Toaletten spolas två gånger med stängt lock. Händer tvättas noggrant efteråt, med tvål och vatten. 
Vid urin i flaska ska locket sättas på direkt. Urinen ska stå och svalna i minst 15 minuter innan hantering. Flaskan rengörs i spoldesinfektor.

Vid användning av potta ska innehållet stå och svalna i minst 15 minuter innan den töms. Pottan rengörs i spoldesinfektor.

Blöjor läggs i plastpåse och slängs i särskild avfallshantering märkt för cytostatika. Byt blöja så snart som möjligt efter att barnet kissat.  Handskar ska alltid användas vid hantering av urin isamband med cytostatika utsöndring.  

Kräkningar 

Kräkningar i påse slängs i avfall märkt för cytostatika. Vid spill i säng eller på golv kontakta personal kontaktas för att rengöra enligt rutin.

Hantering av utsöndringar i hemmet 

Hemma ska samma principer följas med fokus på god hygien och så lite kontakt med kroppsvätskor som möjligt.

Urin och avföring 

Barnet bör sitta ner vid toalettbesök. Toaletten spolas med stängt lock, två gånger.

Blöjor läggs i separat påse och slängs i hushållssopor. Använd engångshandskar vid byte och tvätta händerna noggrant efteråt, med tvål och vatten.

Spill 

Vid spill av urin, avföring eller kräkning används engångshandskar. Torka upp, rengör ytan med vatten och rengöringsmedel och släng avfall i plastpåse.

Textilier som blivit förorenade tvättas direkt med vanligt tvättmedel, gärna separat. Om tvätt inte kan göras direkt kan den förvaras i sluten påse tills den tvättas.

Hygien 

God hygien är viktig under hela behandlingsperioden. Duscha regelbundet och byt kläder dagligen vid behov. Sängkläder byts om de blir fuktiga eller smutsiga. 

Graviditet och amning 

Vårdnadshavare som är gravida eller ammar ska inte hantera patientens urin, avföring eller kräkningar.  

Skola och förskola 

Skola och förskola följer sina ordinarie hygienrutiner vid kräkningar, urin och avföring. Barnet kan i regel delta som vanligt enligt medicinska rekommendationer. 

Den här informationen är till för att ni som vårdnadshavare ska kunna känna er trygga och hantera patientens V-sond hemma. Här beskriver vi hur sonden kontrolleras, används och sköts i vardagen.

En V-sond (ventrikelsond), även kallad matsond, är en tunn slang som går via näsan ner till magsäcken. Den används för att ge mat, vätska och läkemedel när barnet inte kan äta tillräckligt själv. Hur länge sonden behövs varierar mellan olika barn och diagnoser.

Kontroll av sondens läge

Sondens läge måste alltid kontrolleras innan den används, eftersom den i ovanliga fall kan ha flyttat sig.

• Kontrollera att sonden sitter fast ordentligt på kinden. 
• Kontrollera att den uppmätta längden på utsidan stämmer.
• Dra upp lite vätska ur sonden med spruta och testa på lackmuspapper.  
• Om pappret blir rosa ligger sonden rätt och kan användas.  

Om du inte får upp vätska:

• Kontrollera att sonden inte har flyttat sig.  
• Låt barnet byta position (till exempel ligga på sida) och försök igen.  
• Om barnet kan dricka kan lite vätska ges och sedan testas igen. 

Om lackmuspappret inte blir rosa kan det bero på att endast vätska eller luft kommit upp, eller att sonden ligger mot magsäckens vägg. Låt sonden ligga öppen i ca 20 min och försök igen efter en stund. 

Sondmatning

Sondmat ges via spruta eller pump beroende på patientens behov.

• Sondmat anpassas efter patientens ålder, vikt och magens känslighet. 
• En matning tar oftast 20–30 minuter.
• Vid illamående eller kräkningar kan maten behöva ges långsammare. 
• Efter varje matning ges 5–10 ml vatten i sonden.  

Barnet kan leka, vila och röra sig som vanligt under sondmatning. 

Varför det är viktigt att fortsätta smaka mat

Även om barnet får all näring via sonden är det viktigt att fortsätta erbjuda smak av mat när det går.

Detta är viktigt eftersom:

• Smak och lukt stimulerar aptiten och matlusten  
• Munmotoriken tränas och hålls i gång
• Det underlättar övergången tillbaka till vanlig mat när sonden tas bort  
• Måltidssituationer kan fortsätta vara en naturlig del av vardagen  

Det ska alltid ske utan press, små smakprov räcker långt.

Läkemedel i sond

När läkemedel ges i krossad form är det viktigt att sprutan vänds under administrering så att medicinen blandas och inte fastnar. Skölj alltid sonden med 5-10 ml vatten efteråt för att undvika stopp. '

Om något händer

• Om sonden åker ut, går sönder eller kommer upp genom munnen är det inte farligt.  
• Kontakta sjukhuset för att få en ny sond insatt.
  Vid illamående eller diarré efter nyligen bytt sond, kontakta sjukhuset för kontroll.

Hygien och skötsel 

• Tvätta händerna med tvål och vatten före all hantering.
• Sondsprutor som används till vissa läkemedel slängs efter användning, vårdpersonalen informerar er om dessa läkemedel. 
• Övriga sondsprutor diskas och används så länge de är hela och tydliga i markeringarna.

Hållbarhet och rengöring i hemmet av material  

• Sondsprutor för cytostatika (t.ex. Purinethol eller Xaluprine): Slängs efter varje användning.  
• Övriga sondsprutor, kopplingar och flaska: Diskas efter varje användning. Sondsprutor används så länge de är hela och graderingarna är tydliga. Kopplingar är hållbara i 1 dygn.  
• Aggregat: Sköljs efter användning (kallt–varmt–kallt vatten), förvaras i plastpåse i kylskåp och är hållbart i 1 dygn.