Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Akut

Är du akut eller livshotande sjuk?

Ring 112 eller ta dig på egen hand till en akutmottagning.

Hitta rätt akutmottagning

Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar är till för människor som är så sjuka eller skadade att de behöver vård omedelbart.

När ska jag åka till akuten?

Du ska alltid åka till närmaste akutmottagning vid livshotande tillstånd, allvarliga olycksfall eller om du känner dig allvarligt oroad över plötsligt uppkomna sjukdomstillstånd du inte känner igen.

Exempel på sådana besvär kan vara:

  • Plötsligt tryckande eller krampartade smärta i bröstet som varar i mer än 15 minuter.
  • Plötsliga talsvårigheter.
  • Plötsliga andningssvårigheter.
  • Stroke (slaganfall) till exempel domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan, kan inte hålla upp båda armarna, svårt att tala.
  • Plötslig förvirring (delirium) till exempel ingen uppfattning om tid och rum, svårt att prata, minnas och att tänka klart.
  • Självmordstankar.
  • Kraftig, pulserande eller sprutande, blödning.
  • Plötslig och snabb svullnad av läppar, mun, svalg eller tunga.
  • Plötsliga buksmärtor du inte känner igen.
  • Olika typer av olyckor t ex trafikolyckor, fallolyckor.
  • Arm- och benbrott.

Om du har besvär som kan vänta eller lättare besvär kan du, och barn i alla åldrar, få snabbare och bättre hjälp på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. 

Läs mer: Sök vård på rätt mottagning - 1177.se

Ring telefonnummer 1177 (dygnet-runt) om du är osäker på hur allvarligt ditt sjukdomstillstånd är. Då kan du rådgöra med en sjuksköterska. Du kan också få råd om vad du kan göra själv.

Vid ditt besök på akutmottagningen 

Ett besök på akutmottagningen kan gå till på olika sätt beroende på dina symtom eller din skada. De som är mest skadade eller allvarligast sjuka får alltid hjälp först. Därför kan du behöva vänta.

Anmäl ditt besök

När du kommer till akutmottagningen ska du anmäla ditt besök. Följ skyltarna på mottagningen. På vissa mottagningar ska du ta nummerlapp. På andra mottagningar finns personal som hjälper dig.

Efter att du har anmält dig får du vänta på att träffa vårdpersonal för en första bedömning (triage). Detta ta olika lång tid beroende på hur många patienter som sökt sig till akuten vi det aktuella tillfället. 

Prioritering och bedömning (triage)

Alla patienter bedöms av läkare eller sjuksköterska innan någon behandling sker. Du får berätta om hur du mår och vad som har hänt. Personalen undersöker dig. De kan till exempel mäta din kroppstemperatur, puls och blodtryck. Du kan ibland behöva lämna prover eller bli ytterligare undersökt. Det kan till exempel vara urinprov, blodprov, röntgen eller ultraljud.,  
Därefter bedömer vårdpersonal vilken hjälp du behöver och hur snabbt du behöver vård. Detta kallas "triage”. Patienter med livshotande sjukdomar och skador tas alltid om hand först. 

Det går inte att säga på förhand hur länge just du kommer att få vänta. Ibland kommer det in mycket svårt sjuka eller skadade patienter som måste tas om hand omedelbart och då kan din väntetid förlängas. 

Läs mer: Triage styr väntetiden på akuten - 1177.se

Behandling, hänvisning eller utskrivning

Vad som händer sedan beror på resultatet av din bedömning (triage). Det kan till exempel vara att:

  • Du får råd om hur du tar hand om dig själv hemma för att må bättre.
  • Du får ett recept på läkemedel som du ska ta hemma.
  • Personalen ber dig att i stället söka vård på din vårdcentral eller på en jouröppen mottagning.
  • Du får behandling på akutmottagningen och får sedan gå hem.
  • Du behöver stanna på sjukhuset och få vård på en avdelning. I så fall får du hjälp med rena kläder och tandborste.

Varför behöver du vänta?

På akuten prioriteras alltid den som är sjukast och mest skadad först. Det gör att den som sökt akutvård för lättare besvär eller när det inte är bråttom kan få vänta länge.

Det går inte att veta i förväg hur många som söker vård eller hur sjuka de är. Därför kan inte personalen svara på hur länge du behöver vänta.  

Exempel på när du kan behöva vänta:

  • Du har lättare besvär. Oftast blir du hänvisad till din vårdcentral eller en jouröppen mottagning i stället. 
  • Sjukare personer kommer in och behöver få vård direkt. 
  • Du ska lämna prover eller har lämnat prov. Proverna ska bland annat analyseras och det kan ta tid innan du får resultaten. 
  • Du ska röntgas eller har blivit röntgad. Ibland får du vänta eftersom många patienter på sjukhuset röntgas på mottagningen. 

Allt som händer på akutmottagningen syns inte.

Ibland kan det se ut som att någon går före i kön. Det kan bero på att personen är sjukare och behöver få hjälp direkt. Det kan också bero på att personen behöver ta prover eller att hen har en smittsam sjukdom och behöver ett eget rum. 

Även andra saker på sjukhuset kan påverka om du behöver vänta. Till exempel hur många patienter akuta har vid det aktuella tillfället eller hur många lediga sängplatser det finns på avdelningarna, om du behöver stanna för att få mer vård.

Om du har blivit hänvisad till akutmottagningen

Personalen på akutmottagningen avgör hur allvarligt sjuk du är och vilken hjälp du behöver. Det gäller även om du blir hänvisad till akutmottagningen från din vårdcentral, en jouröppen mottagning eller om du har ringt 1177 på telefon.

Du kan också bli hänvisad tillbaka till att söka vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning i stället.

Säg till om du mår sämre

Säg alltid till personalen om du mår sämre än när du kom till akutmottagningen. Till exempel om du:

  • Plötsligt får ont över bröstet.
  • Får svårt att andas 
  • Får så ont att du inte står ut

Personalen bedömer då igen hur snabbt du behöver vård.

Berätta för personalen om du vill äta eller dricka

Du kan bli hungrig eller törstig om du behöver vänta länge på akutmottagningen. Berätta alltid för personalen om du vill äta eller dricka något. Ibland behöver du nämligen vara fastande och får då inte äta eller dricka - till exempel i de här fallen:

  • Du har sökt vård för att du har ont i magen.  
  • Du behöver göra vissa undersökningar.  
  • Du ska opereras. 

Här hittar du restauranger, caféer och servicebutiker på sjukhuset

Säg till om du lämnar akutmottagningen

Du bestämmer själv om du mår bättre och därför vill lämna akutmottagningen. Men berätta alltid för personalen om du lämnar mottagningen. Då behöver personalen inte leta efter dig.   


Senast uppdaterad: 2023-06-20 14:09