Graviditetsdiabetes
Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2–3 gånger. Insulin är ett hormon som bland annat sänker blodsockret och bildas i bukspottkörteln.
I de flesta fall regleras detta genom att bukspottkörteln ger ifrån sig mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå. Hos 1–2 % av alla gravida kvinnor orkar inte bukspottkörteln bilda tillräckligt med insulin. Då utvecklas graviditetsdiabetes.
Graviditetsdiabetes upptäcks med hjälp av upprepade blodprovskontroller på MVC och behandlas alltid med kostråd, fysisk aktivitet och eventuellt med insulin.
För dig som har fått veta av Mödrahälsovården att du har graviditetsdiabetes
Det är viktigt att du läser informationen och tittar på filmerna nedan. De här punkterna ska du gå igenom:
1. Den första information om sjukdomen, råd om livsstilsförändring gällande kost och fysisk aktivitet får du av din barnmorska på Barnmorskemottagningen. Du får även en blodsockermätare.
2. Se filmen om hur du kontrollerar ditt blodsocker hemma
Instruktionsfilm om blodsocker-kontroll hemma
Instruction film in Arabic العربية
Instruction film in Polish - Polski
Instruction film in Somali - Soomaali
Instruction film in Simplyfied Chinese 中文
Instruction film in Turkish - Türkçe
3. Se filmen om orsaker till graviditetsdiabetes och om hur du själv kan behandla din graviditetsdiabetes med kost och motion
Film about gestational diabetes and dietary treatments in Arabic (العربية)
Film about gestational diabetes and dietary treatments in English
Film about gestational diabetes and dietary treatments in Farsi (فارسی)
Film about gestational diabetes and dietary treatments in Polish (Polski)
Film about gestational diabetes and dietary treatments in Simplified Chinese (中文)
Film about gestational diabetes and dietary treatments in Somali (Soomaali)
Film about gestational diabetes and dietary treatments in Sorani (سۆرانی)
Längre ner på sidan kan du även läsa om kost och motion. Om du behöver extra stöd av dietist kan du boka in dig till ett videomöte med dietist via appen "Mitt Vårdmöte VGR". I appen söker du upp mottagningen (SU) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Specialistmödravårdsmottagning Östra (SU), dietist.
4. Uppföljning efter blodsockerkontrollen
Efter att du kontrollerat blodsocker i en vecka bokar du in ett videosamtal med barnmorska via appen "Mitt Vårdmöte VGR". I appen söker du (SU) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Specialistmödravårdsmottagning Östra (SU), blodsockeruppföljning. Tillsammans med barnmorskan gör ni en plan för fortsatta kontroller.
Hur du bokar ett besök via Mitt Vårdmöte.
Hur du som patient ansluter till ett förbokat möte via Mitt Vårdmöte.
5. Till dig som fått läkemedel
Specialistmödravården tar emot dig som behöver läkemedelsbehandling för din graviditetsdiabetes. Specialistmödravården på Sahlgrenska Universitetessjukhuset.
Du som fått information om att du ska få läkemedelsbehandling kan förbereda dig genom att läsa patientinformationen och se på de filmer som vi lagt ut. Här finns information utifrån vilket läkemedel du ska använda:
6. När barnet är fött
När barnet är fött är det en fördel om ditt barn får bröstmjölk. Planerar du att amma så kan du förbereda dig genom att börja handmjölka redan under graviditeten från vecka 36. Om du får ut någon bröstmjölk så kan du spara den i frysen och ta med till förlossningen. Din barnmorska kan berätta mer.
Hur barnet påverkas i magen
Sockret går över till fostret via moderkakan. För höga blodsockernivåer kan leda till att barnet växer onormalt mycket. Efter förlossningen kan barnet få för låga blodsockervärden. En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till olika störningar hos det nyfödda barnet som tex. sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk.
Varför får man graviditetsdiabetes?
Graviditetshormoner gör att ditt insulinbehov ökar rejält under en graviditet. Kroppen blir även mer okänslig för insulin. Detta kallas för insulinresistens. Detta gör att behovet av insulin under graviditet kan tredubblas. Behovet börjar stiga redan i tidig graviditet men efter halva graviditeten sker ofta en rejäl ökning. Vid vecka 30 - 35 är behovet som störst. Efter förlossning sjunker behovet kraftigt och insulinbehovet återgår det behov man hade före graviditeten. Oftast normaliseras blodsockret efter förlossning. Det är endast ett fåtal kvinnor som fortsätter ha högre värden och debuterar i typ 2 diabetes. Eftersom risken för typ 2 diabetes finns även om den är liten så gör man blodsockermätningar några dagar efter förlossning samt en kontroll via sin vårdcentral efter 1 år.
Varför vill man ha bra blodsocker?
Högt blodsocker hos modern går över till barnet via blodet i navelsträngen. Barnets insulinproduktion ökar för att ta hand om de höga blodsockervärdena. Eftersom insulin är ett tillväxthormon kan detta innebära att bebisen växer för fort och blir stor. Ett stort barn ökar risken för en mer komplicerad förlossning. Blodsockervärden inom målvärden minimerar risken för en snabb tillväxt. Enstaka avvikande värden spelar inte så stor roll.
Målvärden
Morgon fastande: 5,3 mmol/l
Innan måltid: 6 mmol/l
Efter måltid (1h): 8 mmol/l
Kost och motion – viktig behandling
Många klarar att hålla sina blodsockervärden på en bra nivå med hjälp av kost och motion. Andra måste lägga till en medicinsk behandling också.
Motion
Mycket effektivt! Ökar kroppens insulinkänslighet vilket bidrar till lägre blodsockervärden. Gärna daglig motion. En promenad på 20-30 minuter ger en blodsockersänkande effekt i 10-16 timmar.
Kost
När man utvärderar varje måltid med blodsocker är det lätt att man utesluter för många livsmedel och äter mindre och mindre portioner för att uppnå bra blodsocker. Blir det mindre och mindre mat på din tallrik så ta kontakt med oss. Det är inte meningen att du ska svälta dig!
Måltidsfördelning
Insulinet räcker inte till stora måltider.
En viktig del av kostbehandlingen är därför att äta mindre måltider och istället äta oftare. Man har fortfarande samma behov totalt sett men får dela upp det i flera mindre måltider.
Det som framförallt påverkar blodsockret i kosten är kolhydraterna. Kolhydrater finns främst i pasta/potatis/ris, bröd, gryn, flingor vissa mjölkprodukter och frukt.
Det är trots detta viktigt att man inte utesluter kolhydraterna då dessa fungerar som kroppens bensin. Under graviditet har man ett minimibehov på 150-175 g kolhydrater per dag.
Minska istället mängden kolhydrater i varje måltid och fördela på flera måltider.
Långsamma blodsockerstegringar
Insulinresistensen under graviditeten gör att det kroppsegna insulinet jobbar väldigt långsamt. Därför vill man gärna att måltidens blodsockersvar ska vara långsamma.
Vad gör måltiden långsammare?
- Konsistens (tuggiga grönsaker, frön/nötter, grovt bröd)
- Proteiner- ägg, kött, fisk, kyckling och ost. En måltid med en kolhydratkälla och en proteinkälla ger alltid bättre blodsockersvar än om man äter en ensam kolhydratkälla.
- Fett- t ex i form av en oljedressing på salladen eller en fetare yoghurt
- Syra – i en vinägerdressing eller i ett surdegsbröd
Det är hela måltidens sammansättning som avgör och inte bara enstaka livsmedel.
Här kommer dock några exempel på livsmedel som kan ge lite snabbare blodsockerstegringar och som man ofta behöver vara lite extra uppmärksam på:
Bröd: Helst ett grovt bröd med hela korn och fröer. Behöver inte vara sockerfritt men gärna en låg sockerhalt (ca 5-6 g sockerarter/100g bröd). Knäckebröd kan vara svårt trots att det är fiberrikt då det löser upp sig snabbt i magen. Gärna en matig smörgås och smörgåsmargarin. Proteiner och fett bromsar.
Flingor: Äts oftast med mjölk/yoghurt som är flytande kolhydrater. Torkad frukt är extra svårt. Men nötter och fröer i en flingblandning kan bromsa blodsockret.
Gröt: Konsistensen på gröt ger en snabb blodsockerstegring. Även här kan man prova att tillsätta nötter/fröer som kan bromsa blodsockret.
Frukt/bär: Du brukar kunna äta en normalportion frukt/bär men även detta är individuellt. 1 portion frukt/bär motsvarar ungefär vad som ryms i din handflata. Frukt som man äter med skal som t ex äpple, päron brukar ge långsammare blodsockerstegringar än de man äter utan skal t ex banan, melon. Om man kombinerar frukt med en proteinkälla som t ex keso, kvarg eller ost blir blodsockerstegringen långsammare. Även frukt tillsammans med nötter ger långsammare blodsockerstegringar. Juice ger en mycket snabb blodsockerstegring och är svår att bromsa.
Mjölkprodukter: Mjölk som dryck är mycket svårt. Även havremjölk och rismjölk. Små mängder mjölk i en kopp kaffe/the fungerar oftast bra. Sojadryck kan vara lättare.
Välj alltid i första hand naturell yoghurt/fil. Oftast fungerar fetare yoghurtar som Grekisk eller Turkisk yoghurt bättre. Även proteinrikare varianter som Keso, Kvarg och Skyr ger långsammare blodsockerstegringar.
Övriga drycker: Kaffe och the höjer inte blodsockret. Söta med sötningsmedel. Även mycket små mängder honung/socker påverkar blodsockret mer än man tror. Söt saft och läsk fungerar inte alls. Välj light eller zero.
Kakor/bullar/godis/glass: En del slutar helt med sötsaker. Några kan fortsätta äta men i små mängder. Sockerfria alternativ kan fungera lite bättre men påverkar fortfarande blodsockret en hel del.
Vill du delta i en studie?
Kvinnors upplevelse av att få graviditetsdiabetes diagnos och behandling - en substudie till CDC4G-studien
Studien vänder sig till dig som ska genomgå en glukosbelastning, ett så kallat oralt glukostoleranstest (OGTT) för att utesluta graviditetsdiabetes. Studien undersöker om att få diagnosen graviditetsdiabetes påverkar upplevelsen av graviditet, förlossning och amning och inkluderar därför deltagare innan de fått resultatet av undersökningen. Deltagandet innebär att du svarar på enkäter som skickas till din e-postadress vid två tillfällen, en gång under graviditeten och en gång efter förlossningen. Vi jämför sedan resultat för de kvinnor som får diagnosen graviditetsdiabetes med resultat för de kvinnor som inte blir diagnosticerade med graviditetsdiabetes. Vi hoppas att genom studien kunna förbättra vården och omhändertagandet av kvinnor som diagnosticeras med graviditetsdiabetes.
Är du intresserad av att delta?
PONCH-studien
Studien vänder sig till dig som har graviditetsdiabetes (GDM) eller har haft GDM i en tidigare graviditet. Syftet är att öka kunskapen om hur olika faktorer kan påverka barnet i mammans mage och hur graviditeten sedan påverkar mammans och barnets framtida hälsa. Vår förhoppning är att vår forskning ska påverka framtida vård och kliniskt omhändertagande av kvinnor med GDM, även efter förlossning.
Är du intresserad av att delta? Mejla gravidstudien@gu.se
iNDIGO - En randomiserad kontrollerad studie med den Nya Nordiska kosten vid graviditetsdiabetes
Gravida som utvecklar graviditetsdiabetes behandlas idag i första hand med kost och fysisk aktivitet. Tyvärr är kunskapen om specifik kost för kvinnor med graviditetsdiabetes mycket begränsad och därför hänvisas till samma behandling som ges personer med diabetes typ 2. Resultat från studien iNDIGO kommer att bidra med kunskap om kostbehandling till kvinnor med just graviditetsdiabetes.
Målsättningen med studien är att undersöka om Nordisk kost kan förbättra blodsockerkontrollen och hälsan hos mamman och det nyfödda barnet i perioden runt förlossningen. Nordisk kost innebär en hälsosam kost baserat på livsmedel som kan odlas i de nordiska länderna. Kvinnor som har haft graviditetsdiabetes löper en ökad risk att drabbas av diabetes senare i livet och därför vill vi också följa upp kvinnorna vid ett tillfälle ett år efter graviditeten.
Hur går studien till?
Att delta i studien innebär att du slumpas till en interventionsgrupp som får kost enligt Ny Nordisk kost (NNK-kostgrupp) eller till en kontrollgrupp som erhåller sedvanliga kostråd under två veckor.
Båda grupper kommer att inledningsvis och i slutet av studien lämna blodprov, samt fylla i enkäter om hälsa och livskvalitet. Alla kommer dessutom bära en glukosmätare och en stegräknare under 14 dagar samt fylla i 24 timmars kostkontroller. Under studiens två veckor kommer kvinnor i interventionsgruppen få en matkasse innehållande livsmedel för interventionskosten. Kvinnor i kontrollgruppen kommer få ett presentkort värt 1000 kr. Besöken i studien kommer att ske på studieavdelning på Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ett år efter graviditeten är det uppföljning då enkäter om hälsa och livskvalitet fylls i.
Om du är intresserad av att delta och få information om studien och vad det innebär för dig ber vi dig maila indigo@nutrition.gu.se så kommer vi att kontakta dig för mer information.
