Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Planerar du att besöka Sahlgrenska Universitetssjukhuset?

Om du har en avtalad tid och har symtom på luftvägsinfektion eller feber kontakta snarast avdelningen/mottagningen direkt eller via växel på 031-342 10 00. 

För närstående råder besöksförbud på samtliga mottagningar och vårdavdelningar endast med undantag för vårdnadshavare och ledsagare. Detta förutsatt att medföljaren inte har luftvägssymtom eller feber.

Läs mer här

Graviditetsdiabetes

Diabetes förekommer i olika former och man skiljer på typ 1 och typ 2. Utöver dessa finns det en typ som kan förekomma enbart under graviditeten.

Kort introduktion

Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. En av dess viktigaste uppgifter är att sänka blodsockret. Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2-3 gånger. I de flesta fall regleras detta genom att bukspottkörteln ger ifrån sig mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå. Hos 1-2 % av alla gravida kvinnor orkar inte bukspottkörteln bilda tillräckligt med insulin. Då utvecklas graviditetsdiabetes.

Vad händer med barnet?
Sockret går över till fostret via moderkakan. För höga blodsockernivåer kan leda till att barnet växer onormalt mycket. Efter förlossningen kan barnet få för låga blodsockervärden. En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till olika störningar hos det nyfödda barnet som tex. sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk.

Behandling
Graviditetsdiabetes upptäcks med hjälp av upprepade blodprovskontroller på MVC.

Diabetes behandlas alltid med kostråd, fysisk aktivitet och eventuellt med insulin. Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder dig som har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2 särskild omvårdnad under graviditeten. Det gäller också vid graviditetsdiabetes.

På 1177 kan du läsa mer om graviditetsdiabetes

Specialmödravården tar emot dig som behöver speciell övervakning under din graviditet. Här hittar du mer information om specialmödravården på Sahlgrenska Universitetessjukhuset.

Du som har fått veta av Mödrahälsovården att du har graviditetsdiabetes - så här gör du

Du har fått graviddiabetes måste själv läsa på om hur du kontrollerar ditt blodsocker samt hur du sköter kontakten med Specialmödravården. Det är viktigt att du läser informationen och tittar på filmerna nedan. De här punkterna ska du gå igenom:

- Kontakta Specialistmödravården snarast
- Film om hur du kontrollerar ditt blodsocker
- Om du behöver mer information
- Uppföljning efter blodsockerkontrollen
- Film där dietist berättar om kost och motion
- Dietistens råd i text
- Till dig som fått medicin
- Du som inte klarar glukosbelastning

Den första informationen om sjukdomen, råd om livsstilsförändring gällande kost och fysisk aktivitet får du av din barnmorska på Barnmorskemottagningen.

Kontakta Specialmödravården snarast

Du kommer att få ta blodsockerprover på dig själv under en veckas tid. Därför behöver du utrustning för att kunna kontrollera ditt blodsocker. Det är viktigt att du kontaktar oss så fort som möjligt, så skickar vi provtagningsset hem till dig.
Du kontaktar Specialmödravården via ”1177 Mina vårdkontakter”.
Om du inte har tillgång till ”1177 Mina vårdkontakter”, kan du ringa
031-34 35 455 mellan kl 09.30-10.00 för att få hjälp. 

Klicka här för att se en film om hur du bokar ett besök via Mitt Vårdmöte.

Klicka här för att se en film om hur du som patient ansluter till ett förbokat möte via Mitt Vårdmöte.

Film om hur du kontrollerar ditt blodsocker

Filmen kommer att textas på svenska inom de närmsta dagarna.

Om du behöver mer information

Om du inte lyckas ta ditt blodsocker efter att du sett filmen flera gånger kan du boka in dig för ett videomöte med en undersköterska. Du bokar mötet via appen "Mitt vårdmöte VGR". I appen söker du (SU) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Specialistmödravårdsmottagningen Östra, blodsockermätning, undersköterska. Där bokar du din tid.

Efter blodsockerkontrollen

Efter att du kontrollerat blodsocker under en vecka bokar du in ett videosamtal med barnmorska via appen "Mitt Vårdmöte VGR". I appen söker du (SU) Saghlgrenska Universitetssjukhuset Specialistmödravårdsmottagningen Östra, diabetesbarnmorska. Tillsammans med barnmorskan gör ni en plan för fortsatta kontroller.

Film - dietisten berättar

Dietist Veronica Broström berättar i filmen nedan om orsaker till graviditetsdiabetes, vad det kan leda till och hur man själv kan behandla sin diabetes med kost och motion. Filmen är inte textad. Du kan läsa dietistens råd under rubriken Graviditetsdiabetes - kostbehandling, längre ner på denna sida.

Graviditetsdiabetes - kostbehandling

Varför får man graviditetsdiabetes?

Graviditetshormoner gör att ditt insulinbehov ökar rejält under en graviditet. Kroppen blir även mer okänslig för insulin. Detta kallas för insulinresistens. Detta gör att behovet av insulin under graviditet kan tredubblas. Behovet börjar stiga redan i tidig graviditet men efter halva graviditeten sker ofta en rejäl ökning. Vid vecka 30 - 35 är behovet som störst. Efter förlossning sjunker behovet kraftigt och insulinbehovet återgår det behov man hade före graviditeten. Oftast normaliseras blodsockret efter förlossning. Det är endast ett fåtal kvinnor som fortsätter ha högre värden och debuterar i typ 2 diabetes. Eftersom risken för typ 2 diabetes finns även om den är liten så gör man blodsockermätningar några dagar efter förlossning samt en kontroll via sin vårdcentral efter 1 år.

Varför vill man ha bra blodsocker?

Högt blodsocker hos modern går över till barnet via blodet i navelsträngen. Barnets insulinproduktion ökar för att ta hand om de höga blodsockervärdena. Eftersom insulin är ett tillväxthormon kan detta innebära att bebisen växer för fort och blir stor. Ett stort barn ökar risken för en mer komplicerad förlossning. Blodsockervärden inom målvärden minimerar risken för en snabb tillväxt. Enstaka avvikande värden spelar inte så stor roll.

Målvärden

Morgon fastande: 5,3 mmol/l

Innan måltid: 6 mmol/l

Efter måltid (1h): 8 mmol/l

Att mäta blodsockret flera gånger om dagen hjälper till att se vilka individuella justeringar du kan behöva göra med kost och motion. Det kan även hjälpa till att visa oss när medicinsk behandling krävs. Vid behov av medicinsk behandling bedömer en läkare om man behöver tabletter eller insulin samt vilka doser som krävs.

Kost och motion – viktig behandling

Många klarar att hålla sina blodsockervärden på en bra nivå med hjälp av kost och motion. Andra måste lägga till en medicinsk behandling också.

Motion

Mycket effektivt! Ökar kroppens insulinkänslighet vilket bidrar till lägre blodsockervärden. Gärna daglig motion. En promenad på 20-30 minuter ger en blodsockersänkande effekt i 10-16 timmar.

När man utvärderar varje måltid med blodsocker är det lätt att man utesluter för många livsmedel och äter mindre och mindre portioner för att uppnå bra blodsocker. Blir det mindre och mindre mat på din tallrik så ta kontakt med oss. Det är inte meningen att du ska svälta dig!

Kost

Måltidsfördelning

Insulinet räcker inte till stora måltider.

En viktig del av kostbehandlingen är därför att äta mindre måltider och istället äta oftare. Man har fortfarande samma behov totalt sett men får dela upp det i flera mindre måltider.

Det som framförallt påverkar blodsockret i kosten är kolhydraterna. Kolhydrater finns främst i pasta/potatis/ris, bröd, gryn, flingor vissa mjölkprodukter och frukt.

Det är trots detta viktigt att man inte utesluter kolhydraterna då dessa fungerar som kroppens bensin. Under graviditet har man ett minimibehov på 150-175 g kolhydrater per dag.

Minska istället mängden kolhydrater i varje måltid och fördela på flera måltider.

Långsamma blodsockerstegringar

Insulinresistensen under graviditeten gör att det kroppsegna insulinet man har jobbar väldigt långsamt. Därför vill man gärna att måltidens blodsockersvar ska vara långsamma.

Vad gör måltiden långsammare?

  • Konsistens (tuggiga grönsaker, frön/nötter, grovt bröd)
  • Proteiner- ägg, kött, fisk, kyckling och ost. En måltid med en kolhydratkälla och en proteinkälla ger alltid bättre blodsockersvar än om man äter en ensam kolhydratkälla.
  • Fett- t ex i form av en oljedressing på salladen eller en fetare yoghurt
  • Syra – i en vinägerdressing eller i ett surdegsbröd

Det är hela måltidens sammansättning som avgör och inte bara enstaka livsmedel.

Här kommer dock några exempel på livsmedel som ger lite snabbare blodsockerstegringar och som man ofta behöver vara lite extra uppmärksam på:

Bröd: Helst ett grovt bröd med hela korn och fröer. Behöver inte vara sockerfritt men gärna en låg sockerhalt (ca 5-6 g sockerarter/100g bröd). Knäckebröd kan vara svårt trots att det är fiberrikt då det löser upp sig snabbt i magen. Gärna en matig smörgås och smörgåsmargarin. Proteiner och fett bromsar.

 Flingor: Äts oftast med mjölk/yoghurt som är flytande kolhydrater. Torkad frukt är extra svårt. Men nötter och fröer i en flingblandning kan bromsa blodsockret.

Gröt: Konsistensen på gröt ger en snabb blodsockerstegring. Även här kan man prova att tillsätta nötter/fröer som kan bromsa blodsockret.

Frukt/bär: Du brukar kunna äta en normalportion frukt/bär men även detta är individuellt. 1 portion frukt/bär motsvarar ungefär vad som ryms i din handflata. Frukt som man äter med skal som t ex äpple, päron brukar ge långsammare blodsockerstegringar än de man äter utan skal t ex banan, melon. Om man kombinerar frukt med en proteinkälla som t ex keso, kvarg eller ost blir blodsockerstegringen långsammare. Även frukt tillsammans med nötter ger långsammare blodsockerstegringar. Juice ger en mycket snabb blodsockerstegring och är svår att bromsa.

Mjölkprodukter: Mjölk som dryck är mycket svårt. Även havremjölk och rismjölk. Små mängder mjölk i en kopp kaffe/the fungerar oftast bra.  Sojadryck kan vara lättare.

Välj alltid i första hand naturell yoghurt/fil. Oftast fungerar fetare yoghurtar som Grekisk eller Turkisk yoghurt bättre. Även proteinrikare varianter som Keso, Kvarg och Skyr ger långsammare blodsockerstegringar.

Övriga drycker: Kaffe och the höjer inte blodsockret. Söta med sötningsmedel. Även mycket små mängder honung/socker påverkar blodsockret mer än man tror. Söt saft och läsk fungerar inte alls. Välj light eller zero.

Kakor/bullar/godis/glass: En del slutar helt med sötsaker. Några kan fortsätta äta men i små mängder. Sockerfria alternativ kan fungera lite bättre men påverkar fortfarande blodsockret en hel del .

Frågor?

Om du behöver extra stöd av dietist kan du boka in dig till ett videomöte med dietist via appen "Mitt Vårdmöte VGR". I appen söker du upp mottagningen (SU) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Specialistmottagning Östra, dietist. 

Till dig som får medicin

Du som fått information om att du ska få läkemedelsbehandling kan förbereda dig genom att läsa patientinformationen och se på de filmer som vi lagt ut. Här finns information utifrån vilket läkemedel du ska använda:

Du som fått information om att du ska få läkemedelsbehandling kan förbereda dig genom att läsa patientinformationen och se på de filmer som vi lagt ut. Här finns information utifrån vilket läkemedel du ska använda:

Fiasp
https://www.medicininstruktioner.se/novo/fiasp/

Toujeo
https://www.medicininstruktioner.se/sanofi/toujeo/

Fler läkemedel
https://www.medicininstruktioner.se/kategori/diabetes/


Senast uppdaterad: 2020-05-28 14:35